Bara massa tankar

Idag vill jag skriva av mig om massa olika tankar som jag har. Så kanske blir jätte rörigt och konstigt och ni inte fattar nånting alls eller så gör ni det om nån ens orkar läsa. Men ja bara så ni vet så är det bara massa tankar och så.
En sak är det här om kontroll och såna saker och att andra bestämmer. Som vissa verkar tro att jag bara vägrar göra som dom säger bara föratt. Och så är det INTE utan jag försöker verkligen HELA HELA TIDEN att göra som dom bestämmer. Alltså exakt varje gång jag ska äta så vill jag klara det och inte få massa ångest eller sånt. Och jag försöker så mycket jag kan att INTE lyssna på monstret och bara göra det. Och det kanske inte går att fatta för nån som inte har känt så men det GÅR ibland inte och jag KAN inte och det är inte för att jag inte vill eller inte försöker eller nånting sånt. Utan jag är väl för dålig bara som inte kan.
Och allt hur det går med maten bestämmer allt om hela dagen. Så om jag misslyckas så får jag ångest och mår dåligt och om jag inte klarar maten och mår för dåligt liksom så får jag inte åka till stallet eller gå ut. Och jag VET att dom inte menar det som ett straff men det blir ju ändå så för mig. Även fast jag fattar varför så känns det inte mindre som att jag misslyckas och då får jag inte göra dom enda sakerna jag mår lite bra av.
Sen en annan sak som jag har tänkt på endel är skillnaden mellan nu mot när jag hade anorexi förut när jag var yngre. Och då var jag aldrig såhär sjuk liksom om man kan jämföra. Men iallafall så då var det som att när jag fick att jag hade det och mamma och pappa skulle typ bestämma med maten och så och då var det typ som jag släppte allting och bara gjorde som dom bestämde. Som att då bestämde dom istället för monstret och det var bara skönt och enkelt att jag inte behövde ha koll på allt liksom. Men nu funkar inte det ALLS lika. Och jag fattar inte varför. Och skulle verkligen verkligen önska att det var lika nu så jag inte hade alla jobbiga tankar och känslor men det går bara inte.
Och sen är det en helt annan sak men det är med ponnysarna. Och när jag fick träffa dom igen så började jag ju sakna dom och bry mig och allt sånt. Och nu känns det som varje dag som jag inte får träffa dom så kommer dom längre bort igen. Typ som att jag inte kan känna för mycket och sakna dom för då blir det så jobbigt så jag typ inte står ut nästan. Men dom är på samma gång största andledningen att jag går mot monstret för vet att det är det jag måste göra så jag får åka till stallet och börja rida igen nångång och allt. Så jag VILL liksom inte sluta sakna dom heller men ändå är det som att jag känner att dom känslorna stängs av ungefär. Och det är både skönt och hemskt på samma gång.
Sista så vill jag bara förklara och hoppas att ni fattar. Men ifall jag verkar sur eller låter elak eller nåt sånt så är det inte att jag menar mot er personligt eller att jag tror att ni VILL vara taskiga eller nåt sånt. Men känns ändå ibland som att alla bara säger tusen saker jag gör som är fel eller att jag tänker på fel sätt eller att jag väljer monstret eller att jag behöver ändra mig och såna saker. Så allt bara är om alla saker jag INTE kan och gör fel och så. Och sen är det JAG som tänker taskiga tankar om mig själv och ska ändra på dom. Men det enda alla säger eller skriver och alla bryr sig om här är allt jag misslyckas med och gör fel. Så alla andra får peka ut alla fel och misslyckanden och dåliga saker med mig men jag ska på nåt sätt ändå kunna bara tänka på bra saker och säga snälla saker till mig själv. Som jag inte ens kommer på en enda sak som är bra med mig eller som jag är nöjd med eller nåt sånt. Och ingen annan heller verkar det ju som för alla bara klagar ju iallafall.
Men ja det var det jag ville skriva av mig om idag. Och ifall nån tänker att jag bara fokuserar på dåliga saker så fördetförsta så nej det gör jag inte men idag har varit en skit dålig dag. Och det andra så behöver jag kanske inte skriva av mig om nånting har varit lite bra så bara för jag inte skriver exakt ALLT så betyder inte det att jag sitter hela dagarna och bara klagar. Utan jag försöker vara possitiv och glad och göra mitt bästa men när jag skriver av mig så är det oftast jobbiga saker jag vill skriva om som jag kanske inte kan säga alltid. Bara så ni vet så dethär är inte ALLT jag tänker på ALLTID.
 

Vi fattar! Vi fattar att det är väldigt mycket som är kaotiskt i ditt liv just nu, och vi fattar att du gör allt vad du kan.

Några saker som jag har tänkt på när jag läser vad du skriver, som jag tycker är väldigt bra med dig:
  • Du är snäll person. Snällhet är, helt ärligt, en av de egenskaper som jag personligen värderar högst hos människor.
  • Du dömer inte dina djur efter utsidan (tänker på det du skrev om att du gillar dina blandisar lika mycket som din renrasiga hund).
  • Du fokuserar på att få ner dina tankar i ord - och för varje gång du gör det, desto mer uppenbart blir det att du har så mycket tankar och funderingar i huvudet.
  • Du lyssnar och tar in. Ibland kanske du inte håller med och ibland är det svårt av andra anledningar, men du är uppmärksam på din omvärld.

Har du någon gång funderat på vad du skulle vilja jobba med som vuxen?
 
Sen en annan sak som jag har tänkt på endel är skillnaden mellan nu mot när jag hade anorexi förut när jag var yngre. Och då var jag aldrig såhär sjuk liksom om man kan jämföra. Men iallafall så då var det som att när jag fick att jag hade det och mamma och pappa skulle typ bestämma med maten och så och då var det typ som jag släppte allting och bara gjorde som dom bestämde. Som att då bestämde dom istället för monstret och det var bara skönt och enkelt att jag inte behövde ha koll på allt liksom. Men nu funkar inte det ALLS lika. Och jag fattar inte varför.
Kan det ha att göra med att du är äldre nu? När man är liten är det helt naturligt att lämna över ansvaret till föräldrarna. Som tonåring är det svårare för man har vuxit och utvecklats. Det är nog det som är jobbigast i den åldern, tror jag; man är varken barn eller vuxen. Eller att man pendlar mellan att vara liten och stor.
 
Vi fattar! Vi fattar att det är väldigt mycket som är kaotiskt i ditt liv just nu, och vi fattar att du gör allt vad du kan.

Några saker som jag har tänkt på när jag läser vad du skriver, som jag tycker är väldigt bra med dig:
  • Du är snäll person. Snällhet är, helt ärligt, en av de egenskaper som jag personligen värderar högst hos människor.
  • Du dömer inte dina djur efter utsidan (tänker på det du skrev om att du gillar dina blandisar lika mycket som din renrasiga hund).
  • Du fokuserar på att få ner dina tankar i ord - och för varje gång du gör det, desto mer uppenbart blir det att du har så mycket tankar och funderingar i huvudet.
  • Du lyssnar och tar in. Ibland kanske du inte håller med och ibland är det svårt av andra anledningar, men du är uppmärksam på din omvärld.

Har du någon gång funderat på vad du skulle vilja jobba med som vuxen?
Tack :heart Förut så ville jag jobba med hästar på nåt sätt iallafall. Men tror inte jag vill det nulängre men jag vet inte vad jag skulle vilja.
 
Kan det ha att göra med att du är äldre nu? När man är liten är det helt naturligt att lämna över ansvaret till föräldrarna. Som tonåring är det svårare för man har vuxit och utvecklats. Det är nog det som är jobbigast i den åldern, tror jag; man är varken barn eller vuxen. Eller att man pendlar mellan att vara liten och stor.
Ja kanske. Jag känner mig inte så olika mot för då tror jag men kanske ändå är därför.
 
Jag listar också bra egenskaper/sidor som jag tycker du har:
- du lär dig väldigt fort
- du skriver väldigt bra
- du är bra på att ta till dig svåra resonemang och tänka kring dem, det tyder på en ovanligt hög intelligens
- du månar om dina djur = ett gott hjärta
- väldigt bra på att färglägga och se vilka färger som passar ihop
- bra på att diskutera och resonera = en stor verbal begåvning. Jag tror att vi ibland glömmer att du snart ska fylla 15 för du uttrycker dig som om du vore mycket äldre
- mångsidig musiksmak
- vilja att ta till dig ny information och idéer = öppet sinne
 
Jag listar också bra egenskaper/sidor som jag tycker du har:
- du lär dig väldigt fort
- du skriver väldigt bra
- du är bra på att ta till dig svåra resonemang och tänka kring dem, det tyder på en ovanligt hög intelligens
- du månar om dina djur = ett gott hjärta
- väldigt bra på att färglägga och se vilka färger som passar ihop
- bra på att diskutera och resonera = en stor verbal begåvning. Jag tror att vi ibland glömmer att du snart ska fylla 15 för du uttrycker dig som om du vore mycket äldre
- mångsidig musiksmak
- vilja att ta till dig ny information och idéer = öppet sinne
Tack :heart Bara så ni vet så menade jag inte att nån måste komma på bra saker med mig och skriva men det är jätte snällt att ni gör det :heart
 
Nej vi vet! Men vi vill! Alla behöver få lite uppmuntran ibland!

Just nu har du det så extrapissigt att du behöver få höra lite positiva grejer också, istället för allt tjat från alla vuxna som bara säger att du ska göra si eller så.

Vi förstår att det blir för mycket med alla välmenande kommentarer ibland! Ibland orkar man inte med "Bror Duktig" som vet bäst. Man vill bara få sura lite och få medhåll. Det kan vi alla känna igen oss i!
 
Och det är helt okej att vara sur ibland! Man behöver inte vara på gott humör hela tiden!
Alla känslor är tillåtna.
 
Och det kanske inte går att fatta för nån som inte har känt så men det GÅR ibland inte och jag KAN inte och det är inte för att jag inte vill eller inte försöker eller nånting sånt. Utan jag är väl för dålig bara som inte kan.

Jag är försiktig med att svara i dina trådar då jag är rädd för att på något vis göra skada. Läser ändå för att jag så gärna vill att det ska bli bra för dig :heart.

Ville bara ta det här citatet och svara kort på. Ibland är det ju precis som du säger att man KAN inte göra det man behöver och vill. Jag kan ju inte veta hur det känns för dig, men jag har varit i situationer där jag inte kunnat förmå mig att göra något som jag egentligen velat/borde ha kunnat klara. Jag tror inte att det är så unikt, men man (i alla fall jag kände så) känner sig som världens mest misslyckade person när det blir så. För varför kan man inte?! De flesta andra klarar det ju? Det är en sådan grej som kan göra det extra smärtsamt (enligt mig), just att inte förstå VARFÖR man inte klarar något som man tycker att man borde klara.

Jag kan inte veta hur du känner dig inuti men att få den här känslan/oförmågan (om den är som jag tänker) när det gäller något som man verkligen MÅSTE göra som att äta eller sova t.ex. känns som en vidrigare mardröm.

Jag tror inte att någon som råkar ut för att bara inte kunna förmå sig till att göra något den borde göra är dålig.

Vet inte om det blev helt kort :o.
 
Ett poddtips förresten om du vill ha en podd i kategorin trams och fniss: Dyngbaggegalan. Jag följer det kontot på Instagram också, och hittade den podden nu också. Lättlyssnat, ca 20 minuter långa avsnitt.
 
Jag är försiktig med att svara i dina trådar då jag är rädd för att på något vis göra skada. Läser ändå för att jag så gärna vill att det ska bli bra för dig :heart.

Ville bara ta det här citatet och svara kort på. Ibland är det ju precis som du säger att man KAN inte göra det man behöver och vill. Jag kan ju inte veta hur det känns för dig, men jag har varit i situationer där jag inte kunnat förmå mig att göra något som jag egentligen velat/borde ha kunnat klara. Jag tror inte att det är så unikt, men man (i alla fall jag kände så) känner sig som världens mest misslyckade person när det blir så. För varför kan man inte?! De flesta andra klarar det ju? Det är en sådan grej som kan göra det extra smärtsamt (enligt mig), just att inte förstå VARFÖR man inte klarar något som man tycker att man borde klara.

Jag kan inte veta hur du känner dig inuti men att få den här känslan/oförmågan (om den är som jag tänker) när det gäller något som man verkligen MÅSTE göra som att äta eller sova t.ex. känns som en vidrigare mardröm.

Jag tror inte att någon som råkar ut för att bara inte kunna förmå sig till att göra något den borde göra är dålig.

Vet inte om det blev helt kort :o.
Ja det är nog samma känsla liksom. Och förutom det att jag blir typ arg på att jag inte bara kan göra det så känns det som att dom flesta andra tycker att det bara är att bestämma sig. Men för mig är det lika svårt som ifall man skulle säga till nån som kanske har brutit båda benen att den bara måste bestämma sig för att gå på en promenad i skogen. Som den kanske vill men inte KAN. Och det känns lika omöjligt för mig när det inte går.
 
Ett poddtips förresten om du vill ha en podd i kategorin trams och fniss: Dyngbaggegalan. Jag följer det kontot på Instagram också, och hittade den podden nu också. Lättlyssnat, ca 20 minuter långa avsnitt.
Tack men jag tycker inte om såna poddar oftast. Utan är mer för såna som är mer allvarliga och handlar om kanske nåt brott eller historia eller nåt sånt.
 
Vill bara säga att jag tycker att du är duktig på att skriva om hur du tänker och känner.

Nu hoppas jag att du får en lugn natt och kan sova gott! :sleep:
 
Tack men jag tycker inte om såna poddar oftast. Utan är mer för såna som är mer allvarliga och handlar om kanske nåt brott eller historia eller nåt sånt.
Har du hört P1 I lagens namn? Handlar om brottslighet.

Jag kanske har tipsat här också, åtminstone nån annan fick tips om Spår. Olika kriminalgåtor som berättas på ett väldigt intressant sätt. Väldigt oblodigt och inte en massa otäcka detaljer för sånt gillar inte jag.

Rättegångspodden och En mörk historia är också två kända poddar om brott.

Mindre känd är Finlandssvenska krimpodden, men den är intressant som omväxling.

Juridikpodden behandlar brott och olika fenomen ur en rent rättslig synvinkel, det kanske du kunde gilla?

Harrisons historiska brott görs av historieprofessor Dick Harrison, spännande historier berättade av en riktig expert.

Här kom ett antal poddar att testa i varje fall! God lyssning!
 
Har du hört P1 I lagens namn? Handlar om brottslighet.

Jag kanske har tipsat här också, åtminstone nån annan fick tips om Spår. Olika kriminalgåtor som berättas på ett väldigt intressant sätt. Väldigt oblodigt och inte en massa otäcka detaljer för sånt gillar inte jag.

Rättegångspodden och En mörk historia är också två kända poddar om brott.

Mindre känd är Finlandssvenska krimpodden, men den är intressant som omväxling.

Juridikpodden behandlar brott och olika fenomen ur en rent rättslig synvinkel, det kanske du kunde gilla?

Harrisons historiska brott görs av historieprofessor Dick Harrison, spännande historier berättade av en riktig expert.

Här kom ett antal poddar att testa i varje fall! God lyssning!
Jag tror inte jag har lyssnat på nån av dom så tack så jätte mycket för alla tips!
 
Jag kom förresten att tänka på en sak när jag stod i duschen, ett tankefrö som jag vill så hos dig. Jag vet att du går i högstadiet och att du har flera år på dig att planera vad du vill utbilda dig till, men ett tips eftersom du gillar skogen är lantmäteriingenjör! Finns både som lite kortare (3 år) och längre (5 år) utbildning.

Arbetsmarknaden för lantmätare är god, jobbet självständigt och man får både vara utomhus och inomhus.

(Jag har ett par släktingar som är lantmätare därför har jag som vuxen fått upp ögonen för yrket).

Här kan du läsa mera:

https://www.saco.se/studieval/yrken-a-o/lantmatare/

I korthet handlar det ganska mycket om att hålla på med kartor, markgränser, planering av områden, fastigheter osv. Både myndighetsutövning (slå fast här går gränsen mellan två tomter) och att prata med folk. Väldigt mångsidigt yrke.
 
Idag gick frukosten bättre men inget känns bättre för det. Och det att det gick bättre idag var nog för frukosten var exakt som jag vill ha om jag ska välja som är enligt matschemat. Men får eller kan inte äta exakt det varje dag. Men idag var det den frukosten iallafall och då gick det bättre att äta det och att inte ha så mycket ångest och såna saker men ändå känns det inte BRA liksom. Utan känner mig sådär tom och som jag inte har några känslor alls igen. Och jag vill ju inte ha dom jobbiga känslorna men det är typ lika jobbigt att ha INGA känslor alls och känna som allt bara är tomt också. Så ja jag vet inte om det är bättre eller sämre.
Sen har jag tänkt att jag ska försöka göra lite pyssel idag men flera av dom sakerna jag vill göra går inte av olika andledningar så jag måste komma på några saker jag kan göra. Men en sak som jag kom på som vi gjorde jätte ofta när jag var liten var med pärlplatte pärlor så gjorde man en liten ödla typ. Så man gjorde på nåt sätt med ett snöre. Jag kan inte förklara riktigt för kommer inte ihåg men OM nån tror att ni vet vad jag menar och har nåt tips om det så får ni jätte jätte gärna tipsa vad jag ska leta efter!
 
Jag kom förresten att tänka på en sak när jag stod i duschen, ett tankefrö som jag vill så hos dig. Jag vet att du går i högstadiet och att du har flera år på dig att planera vad du vill utbilda dig till, men ett tips eftersom du gillar skogen är lantmäteriingenjör! Finns både som lite kortare (3 år) och längre (5 år) utbildning.

Arbetsmarknaden för lantmätare är god, jobbet självständigt och man får både vara utomhus och inomhus.

(Jag har ett par släktingar som är lantmätare därför har jag som vuxen fått upp ögonen för yrket).

Här kan du läsa mera:

https://www.saco.se/studieval/yrken-a-o/lantmatare/

I korthet handlar det ganska mycket om att hålla på med kartor, markgränser, planering av områden, fastigheter osv. Både myndighetsutövning (slå fast här går gränsen mellan två tomter) och att prata med folk. Väldigt mångsidigt yrke.
Tack för tipset! Jag ska läsa om det hur det verkar och så.
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har ju anmält en sak som har hänt. Och då säger flera att det är bra och rätt och alltmöjligt. Men det KÄNNS verkligen inte så...
2 3
Svar
44
· Visningar
3 226
  • Artikel
Dagbok Först innan jag skriver dethär så vill jag BE att ni kan ha respekt för att det är jobbiga saker. Jag VILL skriva om det och jag VILL...
6 7 8
Svar
140
· Visningar
8 065
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Ända sen jag fick en diagnos att jag har autism så har jag HATAT det. För att det är som en diagnos att man är FEL enligt sam hället och...
5 6 7
Svar
127
· Visningar
6 367
  • Artikel
Dagbok Igår fick jag reda på att en person är död. En som jag har känt i nästan hela mitt liv iallafall som jag kommer håg. Hon är två år yngre...
2 3
Svar
55
· Visningar
2 922

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 16
  • Artroskopi äldre häst
  • Födda 2022

Omröstningar

Tillbaka
Upp