Barn eller inte (långt)???

[sisco]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Jag kan tycka att man väljer den man vill leva med, med alla hans/hennes fel och brister. Du visste ju att han var hockeyproffs när du träffade honom, då får man nog inse att familjelivet blir lite ”okonventionellt”.
Som någon redan sagt, han lär ju inte vara hockey proffs i så värst många år till och det kanske är viktigare att prata om hur ni ska lösa det när hans karriär är över?
Under tiden får han se till att du får hjälp med hus och barn så att du får tid över till dina egna intressen, jobb och vad det nu kan vara. Om du känner att han är mannen du vill dela ditt liv med och bilda familj med så får ni försöka hitta en lösning som passar er båda.

Jo, så är det ju.
Vad det skulle innebära att ha en man som är hockeyproffs det fattade jag ju ganska snabbt men jag tyckte inte det var ett så stort problem för mig just då. Jag är väldigt självständig och som ni vet tar ju hästen mycket av min lediga tid, det är väll mest nu när vi har börjat tänka på framtiden och ev barn som problemet dyker upp.

Jag trivs med hur vi har det nu, med undantag för min pendling och att vi inte kan åka bort en helg bara så där under vintern, annars funkar vardagen rätt bra.

Vi nöter inte direkt på varann om man säger så .

 

[sisco]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Det är på grund av hans hockey som jag känner mig tveksam inför att dela mitt liv med honom för den tar så mycket tid och jag känner att jag nästan lika gärna kunde va själv ibland, för han tillför så lite, eller jag ser honom så lite.
Vi lever nästan som särbo fast vi bor ihop, och vi gör ju sällan nåt ihop, inte ens handlar . Jag är i stallet han i hallen eller i bussen. Det är inte så jag ser en framtida familj direkt.

I framtiden med familj, menar jag. Det är det jag känner mig tveksam till, inte han som person , utan hans brist på flexibilitet på grund av sitt "jobb"..

 

[siri]

Sv: Barn eller inte (långt)???

De flesta i tråden verkar vara så himla på det klara med att din man minsann faktiskt måste vara hemma halva tiden och ta hand om barnet till 50 %. Jag tycker INTE att det är så självklart. Jag vet inte så mycket om just hockeylivet, men för mig låter det ganska omöjligt att vara hockeyproffs och kombinera det med någon form av barnledighet. Så funkar det ju inte, "nja, jag kan bara spela varannan match och varannan träning"...

Om jag hade varit i din sits så tror jag att vi skulle försökt lösa det på följande vis: Sambon fortsätter att vara hockeproffs så länge hälsa tillåter det och så länge han är bra och tjänar pengar på det. Tiden är trots allt tämligen begränsad (åtminstone jämfört med de flesta andra jobb) och dessutom låter det som om din snubbe har ett annat jobb också, vilket får väl ses som en backup inför framtiden. När den "tunga barnavardagen" börjar så får han vara med så mycket han kan för sitt jobb men utöver det måste det finnas backup för dig. Han kanske kan ordna så att hans föräldrar står till din tjänst, eller någon annan. Det finns säkert sätt som du kan "kompenseras" på. Han kanske kan få vara hemma mer när barnet blir trotsigt och grinig (jag har hört rykats om att de små liven har sådana också )

Asch jag vet inte, tycker att det är knepigt det där, men jag tror att man inte ska låsa sig vid att båda måste göra 50/50! Gör precis hur ni vill bara ni båda känner att det är lösningen som verkar vara hållbar både praktiskt och själsligt. För precis som du säger, man ska nog akta sig för att hamna (ofrivilligt eller ej) i en vardag som ger en bitter eftersmak.

För örvigt var det väl en lysande idé att diskutera med de andra hockeybruttorna! Hrm, det finns ju internetforum för det mesta, det kanske finns något för "idrottsänkor" där du kan få fler tips!

Hur ni än gör så lycka till!

 

[Silverkedjan]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Men varför skulle man VILJA ha ett barn med en man som inte tycker att barnet är viktigare än hans jobb utan är långt BORTA under den viktiga kvantitetstiden???

Obegripligt.

Eller kan "avlastning" och pengar så att mamman kan leva drägligt eller till och med lyxigt alltså kompensera för att pappan och barnet inte får en nära relation

Jag begriper mig inte på de där kändisidrottsfruarna som är hemma med små söta barn medan papporna är konstant borta och sätter på andra brudar :smirk:

(obs - med detta menar jag inte att just trådskaparens förhållande hör dit - hennes sätt att vara tveksam inför detta tyder ju på motsatsen)

 

[Sunshine]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Men han kanske VILL vara hemma, fast hans arbete inte tillåter det just nu? Om bara de som kunde dela på millimetern 50/50 skulle få barn så skulle det inte födas många barn i världen :smirk:
Det finns många olika livssituationer, och saker och ting ändras dessutom allteftersom. I detta fallet vet vi ju att han inte kommer att vara hockeyproffs så himla länge till - dessutom är det ju säsongsbetonat med mer arbete på vintern än på sommaren.

I mitt fall är det t.ex. så att maken jobbar väldigt mycket, åker hemifrån vid 7-tiden på morgonen och kommer hem vid 20-21 på kvällen. När (om) vi får barn så kommer han givetvis att ta sina två veckor engelskt lagstadgade pappaveckor och sedan dra ner på arbetstiden så att han kanske åker vid 8 och kommer hem vid 19. Men att dela 50/50 kommer det inte att bli tal om, det är både han och jag införstådda med. Däremot när han är hemma så ägnar han sig helt och fullt åt familjen. Inte idealiskt, men så ser vår situation ut. Ska vi då inte få ha barn, tycker du, eller är han en dålig make pga det? Nu har ju jag svårt att bli gravid så det är ju bara hypotetiskt men iallafall

Förlåt att jag stal tråden lite, men ibland blir jag lite besviken på att folk inte kan se att det finns flera verkligheter förutom den ultimata ideala. Det viktigaste är väl ändå att viljan finns där och att man bestämmer tillsammans hur man vill ha det, så att inte en part kör över den andra?

 

[sisco]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Men varför skulle man VILJA ha ett barn med en man som inte tycker att barnet är viktigare än hans jobb utan är långt BORTA under den viktiga kvantitetstiden???

Obegripligt.

Eller kan "avlastning" och pengar så att mamman kan leva drägligt eller till och med lyxigt alltså kompensera för att pappan och barnet inte får en nära relation

Jag begriper mig inte på de där kändisidrottsfruarna som är hemma med små söta barn medan papporna är konstant borta och sätter på andra brudar :smirk:

(obs - med detta menar jag inte att just trådskaparens förhållande hör dit - hennes sätt att vara tveksam inför detta tyder ju på motsatsen)

Fast om man nu inte kan tänka sig att skaffa barn med nån annan och då få får välja på att inte skaffa några eller vänta till man är närmare 40 (och då kan det ju va för sent), för att allt ska funka med lika delning av föräldraledighet osv..

Då väljer nog de som vill tillräckligt mycket att skaffa barn ändå, även om pappan inte kommer vara med lika mycket hemma med barnet.

Jag tycker inte att det är en idealisk situation men vad ska man göra, hjärtat vill inte som jag vill tydligen, för då hade det ju bara varit att ge sig ut på marknaden för att hitta en mer lämplig pappa , som kan dela ansvar för barn och va mer flexibel.

Men, men, nu har jag /vi bestämt att vi inte ska hoppa på det tåget än, även om det skulle vara underbart, för det kommer inte att funka som vi har det nu. När det kommer på tapeten igen, vet jag inte, det får framtiden utvisa .

 

[sisco]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Om jag hade varit i din sits så tror jag att vi skulle försökt lösa det på följande vis: Sambon fortsätter att vara hockeproffs så länge hälsa tillåter det och så länge han är bra och tjänar pengar på det. Tiden är trots allt tämligen begränsad (åtminstone jämfört med de flesta andra jobb) och dessutom låter det som om din snubbe har ett annat jobb också, vilket får väl ses som en backup inför framtiden. När den "tunga barnavardagen" börjar så får han vara med så mycket han kan för sitt jobb men utöver det måste det finnas backup för dig. Han kanske kan ordna så att hans föräldrar står till din tjänst, eller någon annan. Det finns säkert sätt som du kan "kompenseras" på. Han kanske kan få vara hemma mer när barnet blir trotsigt och grinig (jag har hört rykats om att de små liven har sådana också )



För örvigt var det väl en lysande idé att diskutera med de andra hockeybruttorna! Hrm, det finns ju internetforum för det mesta, det kanske finns något för "idrottsänkor" där du kan få fler tips!

Hur ni än gör så lycka till!

Tack !!!
Tyvärr är det ofta så att är man i den här svängen så bor man inte så nära sin familj, men vänner har vi ju båda så det kanske kan lösa sig med hjälp från dessa.

Tänkte inte på det faktiskt alls , måste va så himla duktig och självständig hela tiden ...

 

[sisco]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Tack för alla synpunkter, genom att bara skriva vad man tänker så får man många svar automatiskt. Dubbelt bättre blir det ju när man får "feed back" av folk som orkar läsa tjatet.....

Jag vet att inte de i mitt "lag" sätter på andra brudar på bortamatch för de hinner inte. Tränarn håller dom i strama tyglar så det finns ingen plats för sånt...

Hela den karusellen med Mora och Linköpings spelaren/arna känns jätte konstig och det som skrevs efter känner jag inte alls igen, det är nog inte vanligare i hockeylag än någon annanstans att det finns karlar som hoppar över skaklarna, men vad vet jag, i andra lag kanske det är värre. Eller så är jag supernaiv !! men det tror jag inte.

.....då är det nog värre i på hemmaplan, här finns ett helt smörgåsbord uppdukat, med alla möjliga rätter.

Singelkillarna håller på med både det ena och det andra men inte de som har sitt på det torra, i så fall sköter de det fantastigt "snyggt" .

 

[Silverkedjan]

Sv: Barn eller inte (långt)???

"så att han kanske åker vid 8 och kommer hem vid 19."

Jaha . Och sedan återgår han till sin ordinarie arbetstid efter spädbarnsperioden? När ska han träffa barnet då, på semestern?? Inbilla mig inte att han, som ska upp och jobba, kastar sig över nattvaken

Varför vill han HA barn? För att binda dig till hus och hem

Det är klart ni FÅR skaffa barn, jag upphör dock tydligen aldrig att förvåna mig över i övrigt smarta kvinnor som är villiga att bilda familj med en snubbe som har så traditionella och barnovänliga värderingar.

Samma med de här ständigt frånvarande hockeyspelarna. För mig handlar det inte att mamman ska ha avlastning, det handlar om att PAPPAN ska ha en lika tajt relation till bebisen. För barnets och förhållandets skull. Och det kräver lika mycket tid med barnet - det finns liksom inga genvägar.

 

[Inte_Ung]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Jag fösöker att bena i det här.

Ekonomin är tydligen bra?
Kan inte din sambo skippa sitt andra jobb, det som inte är hockey i några år då?
Och ägna den tiden åt ett barn?
Under den tiden borde du ju hinna med ett visst hästande.
Och så kan du ju gå ner litet i arbetstid så att du ändå kan vara med barnet på kvällarna när det tydligen är träning och så.

Man kan om man vill, det är bara att planera noga.

 

[Sunshine]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Nu bor ju du och jag i olika länder, så det kanske inte kan jämföras :smirk:

Här har man inte kommit lika långt med jämställdheten, det finns inte samma möjligheter, något som verkligen märks då pappaledigheten endast är 2v. Det är dyrare att bo, dyrare att ha barn (dagis kostar 10000 SEK per barn och månad) och det är verkligen NÖDVÄNDIGT att man bor i "rätt" område där det finns bra skolor och kriminaliteten är låg. Annars ger man sannerligen inte sina barn en bra start i livet, ÄVEN om bägge föräldrarna är hemma lika mycket.

Jag kan försäkra dig om att jag är en typiskt mkt jämställd svenska, MEN ibland måste man kompromissa. Vi försöker alltså att planera vårt familjeliv efter våra förutsättningar på bästa vis, liksom jag är övertygad om att de flesta gör. Och det är lite elakt att påstå, eller antyda snarare, att min man inte bryr sig om sin familj (mig) eller våra framtida barn - när du inte ens känner mig.

 

[Silverkedjan]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Måste man ställa upp på något dumt för att andra gör det?

Jag kan kompromissa med mycket, men inte med mina barns pappors rätt till sina barn.

Du sätter dig i den värsta av kvinnofällor. Med öppna ögon

Vad är det värt att bo i ett fint område och tjäna tillräckligt med pengar om pappan inte får tillgång till sina barn på lika villkor???

Det är säkert inte förbjudet i ert land heller att det är mamman som jobbar och pappan som är hemma. Eller att båda är hemma första halvåret.

Betalar inte staten detta får ni väl spara i förväg.


Det är en prioriteringsfråga.

 

[Sunshine]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Ja visst är det förfärligt

Det handlar inte om att bo i ett fint område. Det handlar om att bo i ett område med normal svensk standard, med låg kriminalitet, där skolorna är bra och det finns strövområden, möjlighet att ha häst osv.

Maken har ett ytterst specialiserat jobb som endast kan utföras i London, därav den långa arbetsdagen vilken inkl 3h pendling, och han kan inte jobba hemifrån, deltid, eller "ta ledigt" i sex månader. Då får han sparken. Och då måste han söka ett annat, helt okvalificerat jobb närmare hem kanske, vilket innebär att vi i det långa loppet (barn är ju inte barn i bara något år) inte har råd att bo kvar utan måste flytta till ett sämre område där vi båda måste jobba för att få det att gå runt och barnet måste gå på dagis hela dagarna så att vi båda umgås "lika lite", inte har råd att åka hem och hälsa på min familj i Sverige osv. Och det där sistnämnda, det är rätt viktigt för mig.

Självklart kan han vara hemma och jag jobba, men det vore ekonomiskt vansinne. Han tjänar mer än 10 ggr så mycket som jag! Och då måste vi flytta, osv.

Man får helt enkelt göra det bästa av situationen. Sedan får du fördöma det så mycket du vill. :smirk:
Dessutom behöver du inte bli så upprörd, för det verkar ju som om jag inte ens kan bli gravid :smirk:

Nu tänker jag inte fortsätta diskussionen då jag anser att vi redan har "hi-jackat" trådskaparens tråd tillräckligt.

Jag ska åka till stallet och rida ut i naturen tillsammans med min förskräcklige, ojämställde make som vill kedja fast mig vid spisen

Han är där och gör iordning hästarna just nu. Och han kommer att få sig ett gott skratt när jag berättar om denna tråden

 

[300hk]

Sv: Barn eller inte (långt)???

När vi bestämde oss att skaffa barn så jobabde vi två skift åda två. Så jag bytte skift så jag och mitt ex jobbade motsatta skift för att lösa det. Men vi gjorde slut och jag och felicia flyttade till sthlm. Så jag är ensamstående. Jag lämnade henne på dagis tidigt på moeognen och hämtade henne sent på kvällarna. och vi kunde bara spendera några timmar innan hon lades sig. det är tufft men man får välja vad man ska göra i livet. Jag har inget val,tufft för oss båda men har endå inget val...
Jag önskar att jag kunde jobba mindre o ha mer tid åt min dotter.
Så tänk över noga,men ni är ju två och din kille måste nog tnka igenom om det är smart och lämna allt ansvar över till dig för han måste jobba. Man är två....

 

[sisco]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Ja, så är det ju!
Vi har lagt det på is .

 

[Silverkedjan]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Han kommer att skratta gott säger du. Det är ju honom det är synd om Om ni tex skiljer er, vilket är vanligare i familjer där pappan inte varit barnledig, förlorar han ju barnen eftersom du är så mkt närmare dem.

 

[sisco]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Det har jag alltid misstänkt, att det är vanligare med skiljsmässa när inte pappan varit barnledig. Det är ju inte så så svårt att räkna ut varför direkt!
Men det gäller ju naturligtvis inte alla.

Jag underar hur det kan komma sig att en del män skaffar barn som dom sen inte verkar vilja ha nåt att göra med sen eller ser som typ en leksak som man kan ta fram och leka med i parken några timmar i veckan, såg väldigt många skräckexemplar när jag jobbade i London som Au Pair .

 

[Silverkedjan]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Jag tror många män inte släpps in till bebisen, mamman ockuperar den och förmedlar att pappor inte kan lika bra. Sedan blir liksom det som återstår att skaffa materiella ting till familjen istället. Papporna tror ofta att de inte duger till annat

Läs gärna pappaboken jag tipsade om ovan

 

[gummisnodd]

Sv: Barn eller inte (långt)???

Jag tror att mycket av denna utanförskap ligger hos mamman hon släpper inte kontrollen och låter inte pappan få vara delaktig, han känner sig utanför och misslyckad...MEN skulle det vara jag som blev "utanför" skulle jag kräva min plats, en del karlar är riktiga mesar!!!

 

[300hk]

Sv: Barn eller inte (långt)???

en del mamamor är såna som inte vill släppa kontrollen. Jag begärde att Felicias pappa skulle vara hemma.Visst han tog ledigt.Han ville ha barn men ville inte ta allt ansvar sen.
Och jag forsätter att tjata att han ska ha sin dotter. Men en del tänker visst inte sig för innan dem skaffar barn!