Barnböcker (utbruten från Vad gör vi? Kids edition del 5)

[Midsommarblomster]

Jag har släpat hem skrindan halvfull med barnböcker idag från loppisen. För den som har missat det älskar jag barnlitteratur, eller ja, böcker överlag. Just nu håller vi på att bygga ett litet bibliotek hemma.

Men vad är det med att så många barnböcker är så krystade? En del barnböcker känns som att de inte alls är barnböcker, utan böcker för nostalgiska vuxna. Barn och barndom utifrån vuxnas perspektiv, typ. Eller så är det en tydlig sensmoral om någon som tror sig vara feg men visar sig vara modig, lyssnar för mycket på vad andra säger och kommer på att det blev bäst när den lyssnade på sig själv osv. Fine, det är fint och bra och nyttigt i lagom doser, men just nu försöker jag få mina barn att älska böcker lika mycket som jag gör och kan de inte bara få vara.. kul? Sist jag var på bibblan fanns inte en enda bok om enhörningar eller dinosaurier (så nu har vi köpt flera) men typ 753687 böcker om barnet Stig som blev bästa vän med sin tantgranne som bakade mandelskorpor, typ.

 

[Blyger]

Jag läser också mycket barnböcker @Midsommarblomster och kan också störa mig på den låga kvalitén, men mer språkligt i mitt fall..
En bok där en ren heter lilla ren och man säger det på varje sida.. och liknande.

Dinosauriegänget, Den underbara familjen Kanin är två bokserier som jag gillar (dock med feg-modiga huvudrollsinnehavare... nu när jag tänker efter).

 

[julgrisen]

Jag läser också mycket barnböcker @Midsommarblomster och kan också störa mig på den låga kvalitén, men mer språkligt i mitt fall..
En bok där en ren heter lilla ren och man säger det på varje sida.. och liknande.

Dinosauriegänget, Den underbara familjen Kanin är två bokserier som jag gillar (dock med feg-modiga huvudrollsinnehavare... nu när jag tänker efter).

Ja!! Det är så dåligt språk i många barnböcker, jag har också problem med de som är skrivna på rim men översatta från ett annat språk för då blir de ofta väldigt märkliga.
Den underbara familjen kanin rekommenderar jag också @Midsommarblomster, den är lite lagom läskig och rolig.

 

[Midsommarblomster]

Jag läser också mycket barnböcker @Midsommarblomster och kan också störa mig på den låga kvalitén, men mer språkligt i mitt fall..
En bok där en ren heter lilla ren och man säger det på varje sida.. och liknande.

Dinosauriegänget, Den underbara familjen Kanin är två bokserier som jag gillar (dock med feg-modiga huvudrollsinnehavare... nu när jag tänker efter).

Äsch, jag tänker att karaktärer ändå ska vara relaterbara och goda så då blir det väl lite sensmoral i det hela hur man än gör. Jag stör mig mest på att så många böcker verkar vara skrivna för att de ska vara pedagogiska eller lära ut ett viktig läxa. De böckerna har ju absolut en plats, vi har läst många böcker om att gå till doktorn, tandläkaren eller flyga flygplan som ett sätt att lära barnen om världen och förbereda dem på saker de ska göra. Det är toppen, och även böcker med stark sensmoral har en viktig plats. Men när de blir den största delen av böckerna så börjar det kännas lite krystat tycker jag. Sen tycker jag som sagt att det finns många böcker som speglar vuxnas syn på barndomen, fantasi och att växa upp men frågan är hur intressant det är för barnen när det blir så luddigt och existentiellt. Om man nu, som jag läst, är orolig över barns läsförmåga och intresse för böcker så måste man ju verkligen fokusera på att hosta fram böcker som väcker något i dem. Jag tog mig lite tid att läsa om det igår kväll och hittade en del artiklar av författare som menar att förlagen har blivit lite fega i att de inte vågar ta in böcker med lite spets eller annorlunda teman, och att det finns en utmaning i att det i slutändan är föräldrar som är målgruppen för att böcker ska sälja. Jag undrar om det kan vara samma med biblioteken, för jag tycker mig hitta betydligt fler "kommersiella" böcker, eller vad man ska kalla dem, när jag köper själv än när vi är och lånar.

Tack för bra tips! + @julgrisen Dinosauriegänget har vi en del av men Den underbara familjen kanin har jag inte upptäckt ännu

 

[Midsommarblomster]

Den här serien gillar jag också.

 

[Blyger]

Instämmer att biblioteken har mer udda/kul/konstiga böcker (ur mitt vuxna perspektiv ), iaf för mindre barn.
2,5 åringen älskar det mesta som inte har för mycket text men 8-åringen som läser bra är svårlockad.. tyvärr.

 

[PathOfClovers]

Jag har släpat hem skrindan halvfull med barnböcker idag från loppisen. För den som har missat det älskar jag barnlitteratur, eller ja, böcker överlag. Just nu håller vi på att bygga ett litet bibliotek hemma.

Men vad är det med att så många barnböcker är så krystade? En del barnböcker känns som att de inte alls är barnböcker, utan böcker för nostalgiska vuxna. Barn och barndom utifrån vuxnas perspektiv, typ. Eller så är det en tydlig sensmoral om någon som tror sig vara feg men visar sig vara modig, lyssnar för mycket på vad andra säger och kommer på att det blev bäst när den lyssnade på sig själv osv. Fine, det är fint och bra och nyttigt i lagom doser, men just nu försöker jag få mina barn att älska böcker lika mycket som jag gör och kan de inte bara få vara.. kul? Sist jag var på bibblan fanns inte en enda bok om enhörningar eller dinosaurier (så nu har vi köpt flera) men typ 753687 böcker om barnet Stig som blev bästa vän med sin tantgranne som bakade mandelskorpor, typ.

Håller med!! Vi läser också mycket barnböcker. Ofta tycker jag också att bokens (ofta mer moderna sådana) poäng är mer riktad till den vuxna som läser, och för svår för bokens målgrupp att förstå.

Vi läser samma två böcker om och om igen vid nattning just nu, riktigt gamla båda två. Rövarna i Kamomilla stad och Klas Klättermus. Jag läser och dottern sjunger visorna, brukar bli 2 kapitel per kväll, så fina böcker!

 

[Badger]

Äsch, jag tänker att karaktärer ändå ska vara relaterbara och goda så då blir det väl lite sensmoral i det hela hur man än gör. Jag stör mig mest på att så många böcker verkar vara skrivna för att de ska vara pedagogiska eller lära ut ett viktig läxa. De böckerna har ju absolut en plats, vi har läst många böcker om att gå till doktorn, tandläkaren eller flyga flygplan som ett sätt att lära barnen om världen och förbereda dem på saker de ska göra. Det är toppen, och även böcker med stark sensmoral har en viktig plats. Men när de blir den största delen av böckerna så börjar det kännas lite krystat tycker jag. Sen tycker jag som sagt att det finns många böcker som speglar vuxnas syn på barndomen, fantasi och att växa upp men frågan är hur intressant det är för barnen när det blir så luddigt och existentiellt. Om man nu, som jag läst, är orolig över barns läsförmåga och intresse för böcker så måste man ju verkligen fokusera på att hosta fram böcker som väcker något i dem. Jag tog mig lite tid att läsa om det igår kväll och hittade en del artiklar av författare som menar att förlagen har blivit lite fega i att de inte vågar ta in böcker med lite spets eller annorlunda teman, och att det finns en utmaning i att det i slutändan är föräldrar som är målgruppen för att böcker ska sälja. Jag undrar om det kan vara samma med biblioteken, för jag tycker mig hitta betydligt fler "kommersiella" böcker, eller vad man ska kalla dem, när jag köper själv än när vi är och lånar.

Tack för bra tips! + @julgrisen Dinosauriegänget har vi en del av men Den underbara familjen kanin har jag inte upptäckt ännu

En del riktigt gamla böcker från runt sekelskiftet 18-1900-tal är härligt fantastiska och helt galna. Som tex rida på en dalahäst till pepparkakeland osv. Det kan vara lite sedelärande men framför allt är de galet äventyrliga med fina bilder.

Känns som det är mycket om hur det känns inuti barn i moderna barnböcker och lite mindre bara göra och se fantastiskt stuff.

Minns ju inte hur gamla dina barn är.

Om de är lite äldre, runt 6-7 är riktiga sagor fantastiska. Inte de som är förkortade, hackade, populäraste sagorna böckerna med Grim. Utan de äldsta och mest oförstörda svenska sagor man kan hitta. De är mer jämställda Silvervit och Lillvacker (två söta unga prinsar som finner prinsessor), Lilla råttan (en pojke som gifter sig med en råtta) osv. Askepåten (pojken som sitter i askan vid spisen och har elaka bröder). Finns en om en flicka som fångar en prins genom att åka till kyrkan i olika vagnar. Prins hatt under jorden såklart, som blir räddad.

 

[julgrisen]

En del riktigt gamla böcker från runt sekelskiftet 18-1900-tal är härligt fantastiska och helt galna. Som tex rida på en dalahäst till pepparkakeland osv. Det kan vara lite sedelärande men framför allt är de galet äventyrliga med fina bilder.

Känns som det är mycket om hur det känns inuti barn i moderna barnböcker och lite mindre bara göra och se fantastiskt stuff.

Minns ju inte hur gamla dina barn är.

Om de är lite äldre, runt 6-7 är riktiga sagor fantastiska. Inte de som är förkortade, hackade, populäraste sagorna böckerna med Grim. Utan de äldsta och mest oförstörda svenska sagor man kan hitta. De är mer jämställda Silvervit och Lillvacker (två söta unga prinsar som finner prinsessor), Lilla råttan (en pojke som gifter sig med en råtta) osv. Askepåten (pojken som sitter i askan vid spisen och har elaka bröder). Finns en om en flicka som fångar en prins genom att åka till kyrkan i olika vagnar. Prins hatt under jorden såklart, som blir räddad.

Bra tips till mig i allafall, mina pojkar är 6 år!

 

[Höstkantarell]

Här är några böcker som jag har fått läsa om och om igen för barnen på förskolan där jag jobbar:

-Fågelfesten (tokig och rolig) och Robinhund (tankeväckande om de där barnen med mycket energi som finns i varje barngrupp) av Alice Lima de Faria
- Tove Jansson, framförallt Hur gick det sen?
- En räv i den kolsvarta natten av Alison Green
- Alla Pettson och Findus-böcker.
- Böckerna om familjen Kanin
- Petras prick av Maria Nilsson Thore
- Det var det fräckaste av Werner Holzwarth

Samt gärna gamla sagor eller fabler, typ Aisopos fabler. Och faktaböcker i mängd!

 

[sthu]

Här är Professor Astrokatt stora favoriten, speciellt boken om rymdraketer.

Mamma Mu går också hem hos lilleman. Och Bamse.
Halvan och Bojan med förstås.

Jag brukar köpa en massa böcker när biblioteket har gallrat. En kasse för tjugo kronor, perfekt! Visst är det lite slitet och trasigt ibland men det kvittar. Sonen får bläddra själv i dem och han är inte alltid så försiktigt (2,5 år och väldigt lättexalterad).

 

[Kilauea]

Lassemajas detektivbyrå är favorit här. Mina ungar är 6 och 8 år.

 

[cherie]

Vi har läst (och läser fortfarande) kopiösa mängder för vår dotter. Och jag förundras också över hur mycket skitdåliga barnböcker det finns. Gah! Både språkligt och innehållsmässigt... Vem publicerar dem?

Har däremot svårt att minnas alla bra böcker, men några genomgående favoriter har varit:

* Vem-böckerna (första böckerna som dottern skrattade åt när hon var pytteliten)
* Dorran-böckerna
* Sickan-böckerna
* Sandvargen-böckerna (Åh, så fina de är i sin enkelhet!)
* Typ alla böcker av Maria Nilsson Thore har varit storfavorit hos oss och dottern under alla år och de senaste Saltkråkan-böckerna som hon illustrerat till är såå fina!
* Mamma Mu-böckerna
* Pelle Svanslös-böckerna

Tycker det är ännu svårare nu när dottern är äldre (6 år) och vi vill ha kapitelböcker av kvalitet. Samtidigt får det inte vara för läskigt. Just nu läser vi "Nu börjar vi skolan!" och resterande böcker i samma serie och de är förvånansvärt bra! Vi blir liksom chockade när vi kommer över bra böcker som både hon och vi gillar. Även serien om Tvillingvärlden har vi läst nyligen, den var ganska fin med fina illustrationer. Emil i Lönneberga är en klassiker som vi läst om flera gånger, SÅ fin och högt älskad här hemma av både barn och vuxna Finns såklart många böcker som dottern tyckt bra om men som vi varit mindre förtjusta i, typ Musse & Helium, Cirkusdetektiverna, Handbok för superhjältar, Swedish family-böckerna osv. Sen har vi plöjt oändligt många hästböcker där de bästa hittills har varit Pytte och Sigge-böckerna.

 

[julgrisen]

Vi har läst (och läser fortfarande) kopiösa mängder för vår dotter. Och jag förundras också över hur mycket skitdåliga barnböcker det finns. Gah! Både språkligt och innehållsmässigt... Vem publicerar dem?

Har däremot svårt att minnas alla bra böcker, men några genomgående favoriter har varit:

* Vem-böckerna (första böckerna som dottern skrattade åt när hon var pytteliten)
* Dorran-böckerna
* Sickan-böckerna
* Sandvargen-böckerna (Åh, så fina de är i sin enkelhet!)
* Typ alla böcker av Maria Nilsson Thore har varit storfavorit hos oss och dottern under alla år och de senaste Saltkråkan-böckerna som hon illustrerat till är såå fina!
* Mamma Mu-böckerna
* Pelle Svanslös-böckerna

Tycker det är ännu svårare nu när dottern är äldre (6 år) och vi vill ha kapitelböcker av kvalitet. Samtidigt får det inte vara för läskigt. Just nu läser vi "Nu börjar vi skolan!" och resterande böcker i samma serie och de är förvånansvärt bra! Vi blir liksom chockade när vi kommer över bra böcker som både hon och vi gillar. Även serien om Tvillingvärlden har vi läst nyligen, den var ganska fin med fina illustrationer. Emil i Lönneberga är en klassiker som vi läst om flera gånger, SÅ fin och högt älskad här hemma av både barn och vuxna Finns såklart många böcker som dottern tyckt bra om men som vi varit mindre förtjusta i, typ Musse & Helium, Cirkusdetektiverna, Handbok för superhjältar, Swedish family-böckerna osv. Sen har vi plöjt oändligt många hästböcker där de bästa hittills har varit Pytte och Sigge-böckerna.

Mina barn är i samma ålder och jag håller med om att det blir svårare! De vill gärna ha kapitelböcker men också bilder i, annars tröttnar de. Vi har plöjt tio böcker Musse och Helium som de älskade men jag höll på att bli tokig på hur tråkiga de är att läsa , vi fick ha långa pauser mellan olika böcker och dela upp dem lite mellan oss.
Vi läser också de där skolböckerna och gillar dem, och en del Astrid Lindgren. Nu läser jag Kattspionerna på Rosengård som är okej. Jag kan också tipsa om Julegrisen av JK Rowling (hon är ju inte en så trevlig person tyvärr men boken är verkligen bra).

 

[Badger]

Mina barn är i samma ålder och jag håller med om att det blir svårare! De vill gärna ha kapitelböcker men också bilder i, annars tröttnar de. Vi har plöjt tio böcker Musse och Helium som de älskade men jag höll på att bli tokig på hur tråkiga de är att läsa , vi fick ha långa pauser mellan olika böcker och dela upp dem lite mellan oss.
Vi läser också de där skolböckerna och gillar dem, och en del Astrid Lindgren. Nu läser jag Kattspionerna på Rosengård som är okej. Jag kan också tipsa om Julegrisen av JK Rowling (hon är ju inte en så trevlig person tyvärr men boken är verkligen bra).

Tam böckerna om en drakryttare är nice, om de fortfarande är utgivna.

Nelly Rapp.

Mulle böckerna är kul.

Vem ska trösta knyttet
Hur gick det sen

 

[monster1]

Jag har inga barn men har ett intresse för bilderböcker. Jag gillar Adbågarnas böcker - om man gillar lite läskigt finns Furan och gillar man kul så finns Tio vilda hästar serien, som även mina kollegor med barn gillat. Jag tycker även om Per Gustavssons böcker (Knyckerts är väll de kändaste men det finns andra fina) och Lotta Geffenbladsböcker Tora och tytte, men en hel del av de hon bara illustrerat är också fantastiska.

 

[Dorinda]

Vi köper oxå mycket böcker billigt och så avskaffar jag de jag tycker är dåliga…..

Den underbara familjen kanin har gått varm här hemma. Barnet tyckte så mycket om godistrollet att han fick den boken från förskolan

 

[Human]

Barnen lånade "Lita aldrig på en fisk" av Neil Sharpson, den kan jag rekommendera. Möjligen att mamman tyckte att den var ännu roligare än vad barnen gjorde, men även de gillade den.

 

[Midsommarblomster]

Jag har inga barn men har ett intresse för bilderböcker. Jag gillar Adbågarnas böcker - om man gillar lite läskigt finns Furan och gillar man kul så finns Tio vilda hästar serien, som även mina kollegor med barn gillat. Jag tycker även om Per Gustavssons böcker (Knyckerts är väll de kändaste men det finns andra fina) och Lotta Geffenbladsböcker Tora och tytte, men en hel del av de hon bara illustrerat är också fantastiska.

Dottern älskar Tio vilda hästar serien

Furan läste jag själv och får fortfarande obehagsvibbar av när jag tänker på den Jag älskar systrarna Adbåges böcker överlag, men jag vet inte vad jag tycker om dem som barnböcker. Exempelvis Gropen blev ju väldigt prisad men jag kan inte bestämma mig för om jag tycker att det är en barnbok eller en bilderbok för vuxna. Dock brukar de ju ha med sår, och svåra känslor, och sånt brukar barnen bli intresserade av. Kanske har de lyckats med konststycket att tilltala både barn och vuxna med olika lager av sina berättelser. Naturen tyckte jag dock var lite mycket vuxenperspektiv.

 

[monster1]

Dottern älskar Tio vilda hästar serien

Furan läste jag själv och får fortfarande obehagsvibbar av när jag tänker på den Jag älskar systrarna Adbåges böcker överlag, men jag vet inte vad jag tycker om dem som barnböcker. Exempelvis Gropen blev ju väldigt prisad men jag kan inte bestämma mig för om jag tycker att det är en barnbok eller en bilderbok för vuxna. Dock brukar de ju ha med sår, och svåra känslor, och sånt brukar barnen bli intresserade av. Kanske har de lyckats med konststycket att tilltala både barn och vuxna med olika lager av sina berättelser. Naturen tyckte jag dock var lite mycket vuxenperspektiv.

Ja det beror säkert på hur ens barn är också om de gillar lite "skräck" eller om de är sådana som tycker det är för läskigt. Jag gillar såret, eftersom det handlar lite om det där med att få extra uppmärksamhet. Själv var jag alltid så avis på barn som bröt armen och fick gå med gips, alla klasskamrater slogs om att få hjälpa den och det var en ynnest att få skriva något på gipset . Men jag tänker också att barn är som vuxna vi är individer med olika smak.