Hon har alltid älskat när vi läser och bläddra i böcker själv så inte helt förvånande men känns så himla tidigt. Vi går till bibblan minst 1 gång i månaden, senast idag faktiskt! Lånade 14 böcker och redan i bilen på vägen hem hör jag hur hon börjat läsa där i baksätet.
Men precis! Vi har inte bett henne läsa eller så alls, detta har hon börjat med helt själv. Hon är väldigt bestämd med allt så hon får styra detta själv, blir nog bäst så.
Ja uppmuntra med att ta till biblioteket och så! Biblioteket är ju så mysigt också.
Jag har nog sagt nån gång att det är otroligt att hon läser..ångrar det lite nu. Ska hålla mig lite cool i fortsättningen!Ja uppmuntra med att ta till biblioteket och så! Biblioteket är ju så mysigt också.
Men kanske inte ge en anspänning genom att säga till henne eller andra så att hon hör att hon är speciell så att hon blir rädd att misslyckas med annat? Har en kusin med två barn där det ena lärde sig läsa myxket tidigt av sig självt och det andra behövde hjälp, de är båda jättebra på att läsa nu
Jag har nog sagt nån gång att det är otroligt att hon läser..ångrar det lite nu. Ska hålla mig lite cool i fortsättningen!
Nu tog jag ChatGPTs hjälp, klistrar in svaret i spoiler så det inte blir så långt (inte för att jag tror att du behöver det men rent allmänt).
Många barn hör ofta ”vad duktig du är” och lär sig då att värdera sig själva utifrån prestation. För att stärka deras självkänsla och inre motivation kan man i stället fokusera på:Tänker också eller tänkte framför allt på, att ibland kan det kännas hindrande att känna sig underlig och speciell liksomDet finns flera saker som jag gärna vill att barnen ska fastna vid, och läsning är en av dem. Jag tror att det bästa man kan göra är att försöka göra det så roligt som möjligt. Jag tänder ljusslingor, samlar barnens gosedjur och läser med inlevelse. Men ibland vill de mest prata om någon bild på en sida, eller så är de trötta (framför allt på kvällen) och orkar inte läsa klart. De får styra. Gör vi utflykt till något större bibliotek brukar det kombineras med en fika och lite ritande i pysselhörnan. Jag tror att ju fler positiva minnen man kopplar till en aktivitet desto större chans att intresset växer.
Sen är det hopplöst svårt det där med att inte berömma för mycket. Jag berömmer absolut, och jag tycker inte att det är fel heller. Men däremot behöver det väl varieras och att tyngdpunkten ligger på lusten och glädjen i saker och inte prestationen. Men jag låter så fånig ibland när jag står där och bara... "Wooooow, vad kuuul... vilken färg tycker du bäst om?" när de kommer med en teckning
Jättebra fråga!
- Processen (vad barnet gjorde, försökte, tänkte)
- Känslorna (hur det kändes för barnet)
- Ansträngningen (att de övat, kämpat, prövat nytt)
- Självständigheten (att de valde, vågade, utforskade)
Här är några konkreta alternativ till ”du är duktig”:
Fokusera på processen
- ”Jag såg att du verkligen koncentrerade dig på det här.”
- ”Vilket smart sätt du löste det på!”
- ”Du testade flera olika idéer innan du hittade en lösning.”
Uppmärksamma ansträngning
- ”Du gav inte upp, fast det var svårt.”
- ”Vad bra att du övade – det märks att det gjorde skillnad.”
- ”Du har lagt ner mycket tid på det här.”
Stärka självständighet och känsla
- ”Du verkar stolt över det du gjorde, stämmer det?”
- ”Det här kom du på helt själv.”
- ”Jag gillar hur du tog initiativ.”
Bekräfta utan värdering
- ”Jag hör att du har något du vill visa – berätta mer.”
- ”Jag ser att du har jobbat med det här.”
- ”Kan du visa mig hur du tänkte?”
(speciellt eftersom det är ett gossebarn kändes det viktigt att strössla med söt och duktig sådant som flickor hör mer ofta, och bibliotek och mysa tillsammans,)Det finns flera saker som jag gärna vill att barnen ska fastna vid, och läsning är en av dem. Jag tror att det bästa man kan göra är att försöka göra det så roligt som möjligt. Jag tänder ljusslingor, samlar barnens gosedjur och läser med inlevelse. Men ibland vill de mest prata om någon bild på en sida, eller så är de trötta (framför allt på kvällen) och orkar inte läsa klart. De får styra. Gör vi utflykt till något större bibliotek brukar det kombineras med en fika och lite ritande i pysselhörnan. Jag tror att ju fler positiva minnen man kopplar till en aktivitet desto större chans att intresset växer.
Sen är det hopplöst svårt det där med att inte berömma för mycket. Jag berömmer absolut, och jag tycker inte att det är fel heller. Men däremot behöver det väl varieras och att tyngdpunkten ligger på lusten och glädjen i saker och inte prestationen. Men jag låter så fånig ibland när jag står där och bara... "Wooooow, vad kuuul... vilken färg tycker du bäst om?" när de kommer med en teckning
Jättebra fråga!
- Processen (vad barnet gjorde, försökte, tänkte)
- Känslorna (hur det kändes för barnet)
- Ansträngningen (att de övat, kämpat, prövat nytt)
- Självständigheten (att de valde, vågade, utforskade)
Här är några konkreta alternativ till ”du är duktig”:
Fokusera på processen
- ”Jag såg att du verkligen koncentrerade dig på det här.”
- ”Vilket smart sätt du löste det på!”
- ”Du testade flera olika idéer innan du hittade en lösning.”
Uppmärksamma ansträngning
- ”Du gav inte upp, fast det var svårt.”
- ”Vad bra att du övade – det märks att det gjorde skillnad.”
- ”Du har lagt ner mycket tid på det här.”
Stärka självständighet och känsla
- ”Du verkar stolt över det du gjorde, stämmer det?”
- ”Det här kom du på helt själv.”
- ”Jag gillar hur du tog initiativ.”
Bekräfta utan värdering
- ”Jag hör att du har något du vill visa – berätta mer.”
- ”Jag ser att du har jobbat med det här.”
- ”Kan du visa mig hur du tänkte?”
Hon har alltid älskat läsning. Vi började tidigt men är väl säkert individuellt också. Men det är jättekul och användbart! Hon kan sitta i timmar i bilen på långresor med sina böcker, och vill man sova lite längre på morgonen när hon vaknat brukar jag hämta 20-30 stycken till henne så kan hon sitta i sängen och läsa lätt i en timme så man själv kan slumra vidare.Det finns flera saker som jag gärna vill att barnen ska fastna vid, och läsning är en av dem. Jag tror att det bästa man kan göra är att försöka göra det så roligt som möjligt. Jag tänder ljusslingor, samlar barnens gosedjur och läser med inlevelse. Men ibland vill de mest prata om någon bild på en sida, eller så är de trötta (framför allt på kvällen) och orkar inte läsa klart. De får styra. Gör vi utflykt till något större bibliotek brukar det kombineras med en fika och lite ritande i pysselhörnan. Jag tror att ju fler positiva minnen man kopplar till en aktivitet desto större chans att intresset växer.
Sen är det hopplöst svårt det där med att inte berömma för mycket. Jag berömmer absolut, och jag tycker inte att det är fel heller. Men däremot behöver det väl varieras och att tyngdpunkten ligger på lusten och glädjen i saker och inte prestationen. Men jag låter så fånig ibland när jag står där och bara... "Wooooow, vad kuuul... vilken färg tycker du bäst om?" när de kommer med en teckning
Jättebra fråga!
- Processen (vad barnet gjorde, försökte, tänkte)
- Känslorna (hur det kändes för barnet)
- Ansträngningen (att de övat, kämpat, prövat nytt)
- Självständigheten (att de valde, vågade, utforskade)
Här är några konkreta alternativ till ”du är duktig”:
Fokusera på processen
- ”Jag såg att du verkligen koncentrerade dig på det här.”
- ”Vilket smart sätt du löste det på!”
- ”Du testade flera olika idéer innan du hittade en lösning.”
Uppmärksamma ansträngning
- ”Du gav inte upp, fast det var svårt.”
- ”Vad bra att du övade – det märks att det gjorde skillnad.”
- ”Du har lagt ner mycket tid på det här.”
Stärka självständighet och känsla
- ”Du verkar stolt över det du gjorde, stämmer det?”
- ”Det här kom du på helt själv.”
- ”Jag gillar hur du tog initiativ.”
Bekräfta utan värdering
- ”Jag hör att du har något du vill visa – berätta mer.”
- ”Jag ser att du har jobbat med det här.”
- ”Kan du visa mig hur du tänkte?”
) och hon kan alla bokstäver och deras ljud men greppar inte riktigt hur man ska sätta ihop dem.Hur har det gått för din son så här två månader in på terminen? Har det börjat lossna eller är det fortfarande ointressant? En riktig pratmoster är min son (mellanbarnet alltså) också - fast det är de alla treMin son var sen med talet och det lossnade inte för honom förrän efter 3 år. Nu fyller han 7 år i november och är en riktig pratmoster men läsningen har han inte knäckt än och han är inte särskilt intresserad av att öva heller
Han tragglar på! Bokstaverar sig igenom orden och är de inte för långa listar han ut vilka ord det är men han har absolut inget flyt och förstår ofta inte riktigt vad det är han läser än. Känns som det tar så mycket att bara ta sig genom orden att förståelsen för det han läser inte riktigt är där än men det kommer väl! Han är iaf positiv till läsläxan och kämpar på.Hur har det gått för din son så här två månader in på terminen? Har det börjat lossna eller är det fortfarande ointressant? En riktig pratmoster är min son (mellanbarnet alltså) också - fast det är de alla tre
Vad har de för läsebok? Är det en kapitelbok, t.ex. Den magiska kulan (den har mitt barn)? Jag tycker att sådana böcker kan vara lite tokiga som första läseböcker just för att det ändå blir mycket text med många varierande ord och barnen kämpar så mycket med att avkoda att de, som du säger, inte förstår vad de läser. Men härligt att han är positiv till läsläxan ochHan tragglar på! Bokstaverar sig igenom orden och är de inte för långa listar han ut vilka ord det är men han har absolut inget flyt och förstår ofta inte riktigt vad det är han läser än. Känns som det tar så mycket att bara ta sig genom orden att förståelsen för det han läser inte riktigt är där än men det kommer väl! Han är iaf positiv till läsläxan och kämpar på.
Men så mkt annat vill han helst inte läsa utan man får muta isf ”ok men om du läser tre ord på denna sidan läser jag resten av sagan”
Hur går det för er?
Mycket läsning av mjölkpaket just nu! Han kan läsa fler och fler ord utan att ljuda, och jag märker att han blivit mer nyfiken på olika ord han ser, läser självmant på mjölkpaket, matförpacknkngar och skyltar.
(Han fick testa den lite svårare boken en vecka men det tyckte han var för jobbigt )De säger ju att en kvart övning om dagenHan tragglar på! Bokstaverar sig igenom orden och är de inte för långa listar han ut vilka ord det är men han har absolut inget flyt och förstår ofta inte riktigt vad det är han läser än. Känns som det tar så mycket att bara ta sig genom orden att förståelsen för det han läser inte riktigt är där än men det kommer väl! Han är iaf positiv till läsläxan och kämpar på.
Men så mkt annat vill han helst inte läsa utan man får muta isf ”ok men om du läser tre ord på denna sidan läser jag resten av sagan”
Hur går det för er?
