Bett bett bett

Ja, jag håller med dig om att det känns trubbigt när man byter till bettlös på en häst som är skolad på bett. Men det är ju inte så konstigt.

Grimma är ett jättebra exempel. Vill hästen inte lyda i en grimma, så "måste" den inte. Grimman är mjuk. Hästen kan ta den lilla smärtan mot belöningen "dyka mot gräs" eller "gå bekvämt" eller vad det nu är den föredrar mot att svara på signalen. Och sen så kan du ju vara så att hästen inte alls fattar att "små vibrationer i tygeln till vänstra sidan av nosryggen" betyder samma sak som "små vibrationer i tygeln till vänstra sidan av bettet". Man får lära in lite nya saker helt enkelt.
Med min häst har jag överhuvudtaget inte problemet "hästen lyder inte". Jag kan absolut rida i grimma och få honom att gå dit jag vill i den hastighet jag vill. Däremot är han ju inriden och skolad på bett så det är nog som du säger att de signalerna sitter bättre, han förstår snabbare och jag får kvickare respons. Sedan tror jag också att det faktiskt rent mekaniskt blir tryck på en mindre yta, alltså mer "precist", med ett bett än det blir med något som sitter över nosryggen.

I bett har dom lärt sig att om dom säger "vill inte" så kommer det göra ondare, och ondare, tills dom säger "okej då". Så dom brukar sällan bli tyngre i handen än dom står ut med.
Det där med eskalerande tryck är något jag stött på i två sammanhang: 1) i Natural Horsemanship där man faktiskt lär ut just eskalerande tryck och 2) bland människor som själva sysslar med R+ och hävdar att alla som jobbar med R- använder just eskalerande tryck. Det sistnämnda stämmer inte, anser jag. En del gör absolut det, men inte alla och definitivt inte som inlärningsmetod. Precis som när man tränar med R+ så kan man också om man använder R- "rigga" övningarna så att man nästan vet att hästen kommer att göra rätt. Då kan man ge sin eftergift (i R-) eller belöning (i R+) utan att behöva be igen. Skulle hästen inte förstå vad man menar går det ju att be den på ett annat sätt, oavsett vilken förstärkningsmetod man använder.

Med det sagt så går det givetvis för en häst i grimma att dra/slå sig fri från sin människa utan att det gör ont, det går knappast med bett (om vi förutsätter att människan håller emot).

Så att rida bettlöst kan innebära en del omskolning för både häst och ryttare. Det är därför kapson och sidepull är mina favoriter, dom motsvarar tränsbetten, det är direkt översättningsbart till det häst och ryttare redan kan, man behöver mest tänka på att vara lättare i handen, och kan direkt börja jobba med att finslipa hjälperna. Går man från tränsbett till hackamore blir det betydligt klurigare.
Jag har testat diverse varianter med olika hästar. Klart svårast var halsring (bara testat med min förra häst som jag hade i 18 år och kände utan o innan) - men där är det jag som inte lyckas renodla signalerna, så det är inte så konstigt! Lättast hittills har varit just det hackamore jag har nu (med den häst jag har nu). På det kan jag rida "nästan som vanligt" men med skillnaden att det som sagt känns lite trubbigare.

Eftersom jag har en välskolad häst från början (inte min förtjänst, har köpt honom av min tränare) så känner jag inget behov av omskolning i det han redan kan. Däremot tillför jag gärna nya saker som jag hoppas han gillar - som lite större valfrihet och självständighet, bettlöst ibland och R+ träning från marken för att lära in nya saker. Vi får se om det blir större andel R+ och bettlöst framöver eller om vi fortsätter blanda.

(Det finns en hel del bettlösa också som kan orsaka smärta, bland annat hackamore, repgrimmor, repnosdelar, metall- eller cykelkedjakapson, "indianhackamore", etc, då blir det både trubbiga signaler och samma hot om smärta 😅)
Jag anser inte att ett verktyg automatiskt är ett hot om smärta bara för att det KAN tillfoga smärta. Det har för det allra mesta mer med människan som använder verktyget att göra än med själva verktyget (om vi undantar rena tortyrredskap, alltså sådant som inte går att använda utan att det gör ont).
 
Jag förstår inte hetsen med att bett är dåligt. Självklart finns det dåliga bett (eller bett som blir dåliga i dåliga händer), men de är inte automatiskt dåliga eller obehagliga för hästen.

Nosryggen har mycket fler känselnerver än lanerna, så 'bettlöst' betyder inte automatiskt mindre obehag för hästen.

Hur du väljer att kommunicera är så himla mycket viktigare än vilka redskap du använder för att göra det.

Vilken hets? Jag tycker mest det är hets att bett är bra, men så är vi ju på två olika sidor också 😅 Nä det är självklart att det finns bettlösa alternativ som inte är så vänliga. Det är ju inte direkt svart/vitt.

Och visst hänger de på kommunikationen i stort men de är väll lite det jag tycker är intressant, att med bett bygger väll kontakten i handen på tryck och eftergift? Främst att tabort negativt tryck? Eller hur använder du bettet?
 
Och visst hänger de på kommunikationen i stort men de är väll lite det jag tycker är intressant, att med bett bygger väll kontakten i handen på tryck och eftergift? Främst att tabort negativt tryck? Eller hur använder du bettet?


Då kan vi ju vända på steken och fråga hur använder du bettlöst om inte med tryck? Det är naivt att tro att bettlöst = snällt. Oavsett om du rider på hackamore, kapson, sidepull, cross under, ja tillochmed med halsring så använder du dig av TRYCK. Lägg av nu.
 
Jag har länge funderat på en sak:
Om hästen inte hade haft laner, hade nån ens kommit på att sätta bett i munnen på den när den domesticerades? :confused:
 
Och visst hänger de på kommunikationen i stort men de är väll lite det jag tycker är intressant, att med bett bygger väll kontakten i handen på tryck och eftergift? Främst att tabort negativt tryck? Eller hur använder du bettet?
Jag vet att du inte i första hand frågade mig, men jag svarar ändå. Så som jag använder och vill använda bett är att det finns en grundkontakt, en sträckt tygel som dock i mitt idealfall inte har något direkt tryck i sig, bara så att den inte glappar och så att jag känner en kontakt. Den ska vara bekväm för hästen och betyda "jag vill ingenting särskilt, men jag är redo att kommunicera". Sedan, när jag vill något, så ändrar jag den kontakten något. Kramar högertygeln för att ställa åt höger. Gör ett ledande tygeltag åt höger för att tydligt visa hästen vart jag vill att den ska gå. Går tillbaka till "normalläge" när hästen svarat.

Och för att lära in de här signalerna använder jag bett tillsammans med bettlöst som hästen fått lära sig först, jag tycker att hästen rätt intuitivt lär sig att gå till höger när grimman liksom puttar huvudet åt höger. Så när den kan det lägger jag till bettet och kramandet i högertygeln eller det ledande tygeltaget.

Rider jag bettlöst vill jag egentligen göra precis samma sak - mjuk kontakt som ändras när jag vill något och går tillbaka till grundkontakten när jag fått svar. Som jag skrev tidigare tycker jag det är svårare med bettlöst när man kommit förbi grunderna, men för mig är det exakt samma princip för inlärning och samma svar som jag vill ha av hästen.
 
Jag vet att du inte i första hand frågade mig, men jag svarar ändå. Så som jag använder och vill använda bett är att det finns en grundkontakt, en sträckt tygel som dock i mitt idealfall inte har något direkt tryck i sig, bara så att den inte glappar och så att jag känner en kontakt. Den ska vara bekväm för hästen och betyda "jag vill ingenting särskilt, men jag är redo att kommunicera". Sedan, när jag vill något, så ändrar jag den kontakten något. Kramar högertygeln för att ställa åt höger. Gör ett ledande tygeltag åt höger för att tydligt visa hästen vart jag vill att den ska gå. Går tillbaka till "normalläge" när hästen svarat.

Och för att lära in de här signalerna använder jag bett tillsammans med bettlöst som hästen fått lära sig först, jag tycker att hästen rätt intuitivt lär sig att gå till höger när grimman liksom puttar huvudet åt höger. Så när den kan det lägger jag till bettet och kramandet i högertygeln eller det ledande tygeltaget.

Rider jag bettlöst vill jag egentligen göra precis samma sak - mjuk kontakt som ändras när jag vill något och går tillbaka till grundkontakten när jag fått svar. Som jag skrev tidigare tycker jag det är svårare med bettlöst när man kommit förbi grunderna, men för mig är det exakt samma princip för inlärning och samma svar som jag vill ha av hästen.

Tack! Intressant.
 
Någon som har tid och lust att läsa? Hittade denna lite snabbt så kan inte säga så mycket om den för jag har bara huvud nog att läsa den korta sammanfattningen ikväll men om någon orkar läsa mer får ni gärna berätta vad ni tycker och tänker!

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7222381/

De är väll lite det att tryck i munnen känns lättare att de blir smärtsamt än tex en kapson? De är svårare att skada en häst med en grimma än ett skarpt bett? Eller? Rent fysiskt? Sen kan säkert en stark hackmore göra ont också relativt lätt. Använder man endast bettet för enkla och inlärda signaler borde de väll vara lika bra att använda kapson? Varför används det då inte mer? Varför satt de första tyglarna jag höll i när jag var liten i ett bett (på ridskola alltså). Det känns ju som de snarare som de används av ren tradition och kanske för de ger ett större obehag och större benägenhet för hästen att behaga. Eller är de rent av en säkerhetsgrej? De är väll ändå okej att ifrågasätta? Men nej bett behöver inte betyda smärta (jag vet faktiskt inte) men de är väl inte fel att ifrågasätta varför det är de normala?
 
Intressant!
Hur märker du att en häst accepterar ett bett? Och hur använder du det som ett verktyg?

Ja, de känns också som många obehags reaktioner är normaliserade tyvärr.

Om en häst går med sluten lugn mun och med förtroende söker sig fram mot bettet, och om tygeltagen ger önskad effekt genom kroppen, då förmodar jag att hästen accepterar bettet.

Då kan jag använda bettet för att ge signaler till tunga och käke och påverka de muskelkedjor som de ingår i på ett sätt som inte går genom t ex tryck på nosryggen.
 
Jag rider med bett av samma anledning som jag rider med i princip all annan utrustning, dvs det är så man är upplärd att det ska vara, mer eller mindre. Sen är hästen skolad på bett, troligen av samma anledning. Jag tänker att så länge hästen är nöjd så spelar det ingen roll vad man använder. Det finns säkert hästar som inte gillar att ta stöd i ett bettlöst eftersom den inte gillar den typen av tryck mot nosryggen precis som det finns hästar som inte gillar bett. Dock finns det så oerhört många olika varianter på bett och bettlöst så risken att man inte hittar något alls som passar är väldigt liten. Jag kommer testa bettlöst på min häst när vi kommit längre i ridningen och sen får hon visa vad hon tycker om det helt enkelt. Det kanske blir så att vi helt går över på bettlöst, det vet man aldrig. Jag lämnar det åt hästen att avgöra vilken betsling vi ska använda precis som att hon får avgöra vilken sadel vi ska ha oavsett vad jag tycker "borde" passa.
 
Båda mina senaste hästar jagar bettet när jag kommer med tränset så antar att dom inte misstycker.. Och nej jag har aldrig gett godis i samband med tränsning. Jag försöker alltid att vara tydlig och aldrig ta mer än som behövs samt vara snabb med eftergift. När nuvarande häst var ung så var han ibland svår att få stopp på och det kunde bli farligt så då hade jag repgrimma under tränset och dubbla tyglar som nödstopp. Numera rider jag med kandar men mesta av tiden har jag bara kontakt med bridongen men hästen är en väldigt känslig och ganska feg häst så jag har denna betsling för min säkerhet och för att han inte verkar misstycka eftersom han gapar och jagar bettet varje gång tränset eller kandaret kommer fram. Hade medryttare ett tag men efter att hen ridit några gånger så gick inte hästen fram till bettet längre så hon fick då rida på ett hackamore istället, jag provade själv och red på det och det fungerade för start, stopp och svänga men tyckte oxå att det var ganska trubbigt om man jämför med ett bett.
 
Jag rider med bett av samma anledning som jag rider med i princip all annan utrustning, dvs det är så man är upplärd att det ska vara, mer eller mindre. Sen är hästen skolad på bett, troligen av samma anledning. Jag tänker att så länge hästen är nöjd så spelar det ingen roll vad man använder. Det finns säkert hästar som inte gillar att ta stöd i ett bettlöst eftersom den inte gillar den typen av tryck mot nosryggen precis som det finns hästar som inte gillar bett. Dock finns det så oerhört många olika varianter på bett och bettlöst så risken att man inte hittar något alls som passar är väldigt liten. Jag kommer testa bettlöst på min häst när vi kommit längre i ridningen och sen får hon visa vad hon tycker om det helt enkelt. Det kanske blir så att vi helt går över på bettlöst, det vet man aldrig. Jag lämnar det åt hästen att avgöra vilken betsling vi ska använda precis som att hon får avgöra vilken sadel vi ska ha oavsett vad jag tycker "borde" passa.
Tack för svar!
Det är väll lite det jag känner, att man är upplärd och van vid bett så det är därför det till största del används. Men nej jag tycker inte alla ska slänga sina bett ikväll men de skadar ju inte någon att man reflekterar och ifrågasätter vad man har bettet till och varför. Om det finns alternativ, och om de är bättre eller sämre sätt och kommunicera 🙂
 
Okej, hur ska jag starta de här. Jag vill börja med att säga att ingen är djurplågare och jag är inte intresserad av att slänga alla under en buss. Vad jag däremot är intresserad är hur eran syn på hästhållning och relation till hästen är. Jag kan själv känna lite att bettet som hjälpmedel borde vara en del av historien idag. Hur tänker ni om bett? Reflekterar ni något hur det påverkar hästen och varför det är nödvändigt? (Om ni anser det) Jag känner att de är en så normaliserad del av hästhållningen att det inte ens ifrågasätts idag. Jag vill höra era tankar!

Och nej ingen är djurplågare eller dåliga hästägare. Jag är genuint nyfiken och intresserad hur ni tänker! Och hur ni ser på relationen mellan häst-människa idag.
Ja, jag har nördat ner mig en del och har funderat och provat en hel del.
Jag föredrar att använda bett framför bettlöst när jag jobbar med dressyrutbildning av hästar.
I första inridningsfas kan jag jobba bettlöst eller bettlöst ihop med tränsbett och ha dubbla tyglar. Ibland kan man behöva ta mer i en inridning. Och jag vill att de behåller förtroende för bettet och kan då på vissa under en period ta den större hjälpen i det bettlösa(grimma eller kapson).

Jag föredrar bett IOM att jag rider enligt ett system där man så att säga skolar munnen och vill ha en lösgjord underkäke som följer handen, som den ultimata eftergiften typ. Jobbar jag med det så är sista kvittot på eftergift när käken är direktkopplad till handen. Och det påverkar resten av hästens kropp.
Hackamore eller crossunder-modeller begränsar käkens rörlighet. Det vill jag inte ha.
Precis som jag inte vill ha nosgrimmor som begränsar rörlighet. Har jag nosgrimma är et en löst spänd engelsk.
Om jag jobbar bettlöst under utbildning så är det med en kapson med brett och platt nosjärn som jag lägger en dubbelvikt benpadd mellan nos och kapson. Den ligger still och behöver inte spännas hårt. Det breda järnet sprider också trycket. Jag föredrar en viss kapson meden viss längd på de pinnar som ringarna för fäste av tygel/lina. Den ger mest tränslik känsla upplever jag. Sidepull blir lite väl luddigt för min smak.
För mig handlar också ridningen på bett om att jag upplever som en pivoteringspunkt fram till och runt bettet som är lite bökigare att få till bettlöst. Det handlar om form-nörderi, ett ämne jag är intresserad av.
Sen har jag tränat hästar som av olika skäl inte kan ha bett. Då får man ju anpassa sig och jag har sett till att utbildas även i att jobba bettlöst. Tex en häst vars tunga var väldigt skadad och till hälften av ljust vid bett-läget. Den utbildades bettlöst tills den svarade på så pass lätta hjälper att det var helt ok med bett. Jag rider med precis bara sträckt tygel och vill inte ha mer kontakt än så.
Min egen går att rida både i grimma/grimskaft och halsring etc. Och det går att göra piaff lös i ridhuset tex eller i grimma. Men formen blir inte optimal alltid. Att det går och att formen är semi-ok beror ju på att hästen skolats till det med andra mer precisa verktyg. Honom jobbar jag mest på tränsbett. Han har en liten pyttemun och är mkt förtjust i sitt tredelade anatomiska bett. Han är också en sån modell som älskar ridning och inhalerar snudd på nosgrimmor, nackstyckwn och gud vet vad om man inte passar sig. 😅
Jag upplever en stor okunskap om tänder, bett, bettlöst, hjälpers inverkan etc. Jag vet inte hur många jag mött som tror att deras skarpa bettlösa är det bästa och snällaste. Och inte heller hur många som ser bettlöst som skit. Både och kan vara bra beroende på individ och inriktning/vad man ska göra. Men man måste ju läsa på om hur utrustningen inverkar, bettlöst eller ej. Det finns ju skäl till att vissa grenar har fokus på vissa bett/bettlösa IOM att man kan rida lite olika och ha olika behov.
Sen behöver inte allt gammalt vara dåligt heller. Jag testade tex en replika av ett bett från barocken. Det var ett väldigt trevligt bett. Genomtänkt funktion och fint hantverk! Skulle 1000 ggr hellre rida på det än hack eller crossunder.
 
Vilken hets? Jag tycker mest det är hets att bett är bra, men så är vi ju på två olika sidor också 😅 Nä det är självklart att det finns bettlösa alternativ som inte är så vänliga. Det är ju inte direkt svart/vitt.

Och visst hänger de på kommunikationen i stort men de är väll lite det jag tycker är intressant, att med bett bygger väll kontakten i handen på tryck och eftergift? Främst att tabort negativt tryck? Eller hur använder du bettet?
Hur menar du att du rider bettlöst utan tryck och eftergift? Jag menar inte att ifrågasätta utan är genuint intresserad av vad du kan beskriva.
 
Jag har en häst som är känsligare över nosryggen än i munnen. Red in henne bettlöst (mjuk kapson) och hon gillade inte riktigt när man "drog" i nosen. Blev mer tillfreds med bett. Så visst har bett fortfarande en plats i dagens hästutbildning. Dessutom är inte bettlöst helt problemfritt heller, de kan fortfarande få skav och tryck även i munnen. Det bästa är det lite tråkiga svaret att man ska anpassa sig efter individen och att ingen typ av bettsling ersätter en dålig hand.

Min första häst trivdes dessutom bäst på stångbett, tränsbett tyckte hon gled omkring för mycket i munnen...
 
Försöker använda så lite bett det går, o då ett enkelt sådant som är utprovat och godkänt av hästtandläkare. Men min häst har väldigt liten mun och inget utrymme alls egentligen för bett, och hon visar tydligt att hon inte är förtjust i det. Trivs mycket mer i bettlöst. Jag rider på lång tygel på sidepull och då känns hon som bäst. Är mest när det blåser halvstorm eller vintertid som jag vill ha bett då jag känner mig osäker när vi galopperar o hon är het på sidepullet, vill hellre ha ett bett då. Men det är enbart min osäkerhet, är säkert inga problem utan men jag är ju lite fegis :)
 
Hur menar du att du rider bettlöst utan tryck och eftergift? Jag menar inte att ifrågasätta utan är genuint intresserad av vad du kan beskriva.
Ja de var en liten tankevurpa av mig eftersom många bettlösa alternativ också bygger på tryck och eftergift. Min tanke var väll mer att de känns som bett kan ge ett större obehag och ett större tryck på hästen att behaga. Att ett lätt tryck i en kapson tex. är större chans att de faktiskt är en smärtfri signal att sakta ner medan ett bett är mer, stopp annars gör de ondare? Att kommunikationen inte blir så jämlik? Att obehag och smärta faktiskt kan och användas av vissa, och hästen har inte så mycket talan?

Jag vet inte om jag gör mig förstådd men ja, de är väll lite där de skaver för mig. Och ja det hänger ju lite på min tro inte är så himla bekvämt med bett, att tryck i mungiporna och tungan inte är särskilt trevligt egentligen. Men jag vet inte? En kapson kanske är svin obehagligt? Jag kanske har fel. Sen är en del bettlösa huvudlagen inte heller så trevliga, och används de på samma sätt med samma obehags känsla så gör det ju ingen skillnad.

Så på en djupare plan är de väll mer grundfilosofin och tvånget jag har svårare med kanske?
 
Sen är det väll lite "kontakten med handen" som många pratar om, varför är det så viktigt? Är det inte bättre att man lär hästen att bära upp sig själv utan manipulation av huvudposition? Om ni fattar vad jag menar... Måste hästen ha det stödet i handen eller? Haha ni får gärna läxa upp mig, jag har ingen aning om vad jag pratar om här (eller någon gång) :D;)
 
Sen är det väll lite "kontakten med handen" som många pratar om, varför är det så viktigt? Är det inte bättre att man lär hästen att bära upp sig själv utan manipulation av huvudposition? Om ni fattar vad jag menar... Måste hästen ha det stödet i handen eller? Haha ni får gärna läxa upp mig, jag har ingen aning om vad jag pratar om här (eller någon gång) :D;)

Om man pratar om kontakt så är det ju just det, en kommunikationsväg. Utan kontakt kan förvisso du signalera till hästen, men hästen får ingen kanal tillbaka som den har när man har en lätt, stabil och förtroendefull kontakt i handen. Med kontakt känner en någorlunda ryttare om hästen spänner käken eller tungan, och (framförallt om man har delat bett) kan man känna om man har lika mycket sug i båda tyglar eller om hästen vill tilta bettet åt något håll. Med bettlöst försvinner mycket av den här kommunikationen (och därför är jag inte odelat positiv till att utbilda på bettlöst), och utan kontakt försvinner all den kommunikationen. Med glappkontakt kan hästen inte veta när det kommer rörelse i munnen eller inte, och det är för många hästar obehagligt.

Den andra faktorn jag tycker att man ofta glömmer är "hur tydliga blir mina hjälper för hästen?". De hästar jag har jobbat med har ogillat om man inte är helt tydlig med vad man förväntar sig av dem. Ju enklare det är för hästen att förstå, desto mindre stress och frustration över att "matte säger något men jag är inte hundra på vad det innebär". Därav att många så kallade "milda" lösningar passar bäst antingen på det redan välutbildade ekipaget, eller om man mest ska åka häst i skogen och behöver kunna säga "höger, vänster, bromsa".

Med en ambitiös och lyhörd häst är det helt klart oschysst att inte ha välutformade hjälper.
 

Liknande trådar

Utrustning Som rubriken råder så är jag inne på att skaffa antingen ett Nova bett eller ett poponcini bett, Jag är orolig att nova bettet ska gå i...
2
Svar
27
· Visningar
1 880
Senast: villhöver
·
Hästmänniskan Tycker många fina exempel kommer upp i diskussioner kring hästvälfärd. Tex på saker som bara "ingick" i ens hästhantering förr som man...
2
Svar
36
· Visningar
3 657
  • Artikel
Dagbok Tänkte att det kunde vara bra för mig att ha en liten dagbokstråd här, där jag kan skriva av mig och även dela med mig av hästiga tankar...
Svar
6
· Visningar
826
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
93
· Visningar
6 796
Senast: Juli0a
·

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp