Litenvit
Trådstartare
Sv: Bjäbb, bjäbb, bjäbb - Hund (grann-) JÄVEL!!!
Det är just det jag befarar, att om de inte sätter pli på hunden nu (och det gör de INTE kan jag säga) så kommer den inte att bli bättre heller.
Jag blev faktiskt förvånad när de skaffade en ny hund. De hade en likadan när vi först flyttade hit, men den rymde jämt och var inne på vår tomt och morrade åt oss för jämnan. Sedan fick grannarna barn (fyra stycken nu) och då gjorde de sig av med hunden. Nu när de har sina fyra egna barn på mellan 1 och 8 år så går de och skaffar en valp som de inte hinner med och inte har några ambitioner att stimulera eller underhålla på något sätt.
De är som sagt var inte ute och går med den ofta alls och den står mest i linan och skäller och skäller...
Jag är verkligen inte nån petimeter och jag måste inte ha moltyst omkring mig. Det är OK när grannarna längre bort meckar MC och står och varvar den för det gör de inte timtals dagligen, men det här känns som tortyr.
De tog in hunden några timmar efter att jag varit där och pratat men nu är den ute igen och skäller.
Jag får väl se om det blir färre timmar och inte lika många gånger om dagen men fortsätter det som förut...ja...Djurskyddet var det någon som sa?
Har liksom ingen lust att göra mig ovän för som jag sa förut så lär man ju få leva med grannarna bredvid sig oavsett så det är ju bättre att kunna lösa det här på ett lugnt sätt men jag tvivlar utifrån det jag vet om deras (brist på) intresse för att göra något med hunden.
Då är promenaderna för korta och för ointressantaLite tufft att de inte vill ha jycken inne för att den inte är tillräckligt lugn, men däremot ska grannarna ta omaket med en skällande och ostimulerad jycke?
Det kommer bara att bli värre med den hunden, när den är 1 år är skällandet ett befäst beteende.
Man får inte ha en hund bunden i en lina.
Det är just det jag befarar, att om de inte sätter pli på hunden nu (och det gör de INTE kan jag säga) så kommer den inte att bli bättre heller.
Jag blev faktiskt förvånad när de skaffade en ny hund. De hade en likadan när vi först flyttade hit, men den rymde jämt och var inne på vår tomt och morrade åt oss för jämnan. Sedan fick grannarna barn (fyra stycken nu) och då gjorde de sig av med hunden. Nu när de har sina fyra egna barn på mellan 1 och 8 år så går de och skaffar en valp som de inte hinner med och inte har några ambitioner att stimulera eller underhålla på något sätt.
De är som sagt var inte ute och går med den ofta alls och den står mest i linan och skäller och skäller...
Jag är verkligen inte nån petimeter och jag måste inte ha moltyst omkring mig. Det är OK när grannarna längre bort meckar MC och står och varvar den för det gör de inte timtals dagligen, men det här känns som tortyr.
De tog in hunden några timmar efter att jag varit där och pratat men nu är den ute igen och skäller.
Jag får väl se om det blir färre timmar och inte lika många gånger om dagen men fortsätter det som förut...ja...Djurskyddet var det någon som sa?
Har liksom ingen lust att göra mig ovän för som jag sa förut så lär man ju få leva med grannarna bredvid sig oavsett så det är ju bättre att kunna lösa det här på ett lugnt sätt men jag tvivlar utifrån det jag vet om deras (brist på) intresse för att göra något med hunden.
