Bör aborträtten begränsas? (utbruten från EU-val)

[Hedinn]

I mitt inlägg bemötte jag en användare som tyckte att abortgränsen om något skulle senareläggas och då skrev jag att om man kommer på så sent att man är oönskat gravid och absolut inte kan eller vill ta hand om barnet så finns ju faktiskt möjlighet till adoption. Jag syftar nu på friska barn/foster, inte gravt skadade. Det förekommer ju att även friska foster aborteras sent och då kanske det finns fall där man i alla fall kan överväga adoption i stället, men det jag framförallt syftade på vad gäller adoption var att det är ett alternativ, och jag tycker inte abortgränsen ska förändras åt något håll. Den är bra där den är.
Sedan tycker jag att det är problematiskt om det faktiskt förekommer att aborterade foster föds levande och ev faktiskt lider/ upplever stess och ångest sin korta stund, och därför undrar jag om inte det skonsammaste vore att avliva fostret i magen vid sena aborter (efter v 18).
Jag är inte för något inskränkande av aborträtten, jag bara resonerar kring problematiken och hur man kan möta den.

Jag förstod, och jag resonerade vidare. Precis som jag skrev så finns det ju ofta annan problematik bland sent aborterade foster än fosterskador - eftersom det krävs särskilda skäl och inte bara ”för att man vill”. Då tycker jag ju det är rimligt att fundera kring vad eventuell adoption innebär för alla inblandade. Och vad händer med barnet om det inte blir bortadopterat? Och ska vi utsätta 15-åriga flickor för att genomgå graviditeter med allt vad det innebär för att sen ”tvingas” adoptera bort barnet? Vad händer om de ändrar sig vid födseln, hur påverkar det deras liv? Vad finns det för risker psykiskt?

Nu har jag inte insikt i vad som krävs för att beviljas sen abort, men av de faktakällor som framkommit i tråden så handlar det i regel om fostret/mammans liv på olika sätt, så jag kan inte se något scenario där man beviljas sen abort som skulle vara rimligt att istället genomgå graviditeten och adoptera bort barnet.
Av vilka anledningar beviljas dessa sena aborter där man anser att andra alternativ är rimliga?

 

[MiniLi]

Det är det säkert, men i tråden har ju exempel på det kommit upp och tydligen förekommer det emellanåt. Har googlat lite på det och i vissa länder avlivas fostret i magen innan men inte i Sverige där det inte är tillåtet att aktivt avliva. Jag är ju onekligen bara lekman, men kan inte se att det vore värre att avliva i magen, snarare mer skonsamt tänker jag?

Jag gissar att det är samma princip som att vi inte ger aktiv dödshjälp?
Dvs ok att upphöra/inte ge livsupphållande åtgärder men inte aktivt döda.

 

[Cambrie]

I mitt inlägg bemötte jag en användare som tyckte att abortgränsen om något skulle senareläggas och då skrev jag att om man kommer på så sent att man är oönskat gravid och absolut inte kan eller vill ta hand om barnet så finns ju faktiskt möjlighet till adoption. Jag syftar nu på friska barn/foster, inte gravt skadade. Det förekommer ju att även friska foster aborteras sent och då kanske det finns fall där man i alla fall kan överväga adoption i stället, men det jag framförallt syftade på vad gäller adoption var att det är ett alternativ, och jag tycker inte abortgränsen ska förändras åt något håll. Den är bra där den är.
Sedan tycker jag att det är problematiskt om det faktiskt förekommer att aborterade foster föds levande och ev faktiskt lider/ upplever stess och ångest sin korta stund, och därför undrar jag om inte det skonsammaste vore att avliva fostret i magen vid sena aborter (efter v 18).
Jag är inte för något inskränkande av aborträtten, jag bara resonerar kring problematiken och hur man kan möta den.

Jag förstod också även om det inte lät så. Men jag tror inte det är särskilt många helt friska foster det handlar om i de veckorna. Man får som ovan säger inte abort så lättvindigt utan det finns alltid särskilda skäl till det. Sedan är det flera etiska aspekter med adoption. För vart går gränsen någonstans för vad som är ok att leva och adopteras bort och vad som är ok att döda och aborteras? Det finns en del fosterskador där barnet kan leva länge, men ändå inte kommer att klara sitt liv själv. Ska ett sådant få adopteras eller är det ok att abortera?

Vi vet idag också att adopterade mår sämre och har högre självmordsstatistik, är det verkligen något vi vill öka?

Jag tycker det finns fler etiska aspekter med adoption än det finns med abort.

 

[ako]

Jag gissar att det är samma princip som att vi inte ger aktiv dödshjälp?
Dvs ok att upphöra/inte ge livsupphållande åtgärder men inte aktivt döda.

Nej det är väl så, och det är inga lätta frågor, det är bara hur jag känner, och i praktiken blir det ju samma resultat i slutänden.

 

[ako]

Jag förstod också även om det inte lät så. Men jag tror inte det är särskilt många helt friska foster det handlar om i de veckorna. Man får som ovan säger inte abort så lättvindigt utan det finns alltid särskilda skäl till det. Sedan är det flera etiska aspekter med adoption. För vart går gränsen någonstans för vad som är ok att leva och adopteras bort och vad som är ok att döda och aborteras? Det finns en del fosterskador där barnet kan leva länge, men ändå inte kommer att klara sitt liv själv. Ska ett sådant få adopteras eller är det ok att abortera?

Vi vet idag också att adopterade mår sämre och har högre självmordsstatistik, är det verkligen något vi vill öka?

Jag tycker det finns fler etiska aspekter med adoption än det finns med abort.

Menade aldrig att jag skulle vilja ändra abortgränsen, och inte åt något håll. Jag reagerade mest på resonemanget att den om något skulle förlängas och i sådana lägen finns ju adoption som en möjlighet.

 

[ako]

Jag förstod, och jag resonerade vidare. Precis som jag skrev så finns det ju ofta annan problematik bland sent aborterade foster än fosterskador - eftersom det krävs särskilda skäl och inte bara ”för att man vill”. Då tycker jag ju det är rimligt att fundera kring vad eventuell adoption innebär för alla inblandade. Och vad händer med barnet om det inte blir bortadopterat? Och ska vi utsätta 15-åriga flickor för att genomgå graviditeter med allt vad det innebär för att sen ”tvingas” adoptera bort barnet? Vad händer om de ändrar sig vid födseln, hur påverkar det deras liv? Vad finns det för risker psykiskt?

Nu har jag inte insikt i vad som krävs för att beviljas sen abort, men av de faktakällor som framkommit i tråden så handlar det i regel om fostret/mammans liv på olika sätt, så jag kan inte se något scenario där man beviljas sen abort som skulle vara rimligt att istället genomgå graviditeten och adoptera bort barnet.
Av vilka anledningar beviljas dessa sena aborter där man anser att andra alternativ är rimliga?

Vad det gäller att ändra sig vid födseln i Sverige är nog det inget stort problem. Om man vill adoptera bort ett barn hamnar barnet i familjehem direkt och man har en lång betänketid innan man ens får adoptera bort barnet. Man kan också låta bli att adoptera bort barnet men att det får växa upp i familjehem ändå och att man har fortsatt kontakt osv. Är inte superinsatt, men lite, då jag har en god vän som är familjehem åt ett barn som de hämtade på BB och där barnet inte är adopterat men familjehemmet numera har vårdnaden och biomamman finns i bakgrunden. Barnet är tonåring i dag.
Men självklart är det svåra frågor och återigen anser jag att gränsen är bra där den är.

 

[Lobelia]

Jag kan erkänna att jag har inte förstått alls vad det är du menar när du vill diskutera lagen. Vill du sänka den fria aborträtten eller höja den? Jag har verkligen inte förstått alls, och därför har jag heller inte svarat dig. Vill du så får du gärna svara, även i PM går bra för mig.

För min del så får gärna gränsen för den fria aborträtten höjas, av den enkla anledningen att ingen ska tvingas till att riskera sitt liv och sin hälsa för att föda fram ett barn de inte vill ha. Mamman har redan ett aktivt liv och därmed är det mer värt än barnets.

Jag tänker likadant med hästarna och hundarna. Stoet och tiken är betydligt viktigare än fölet och valparna. Måste jag välja mellan att rädda en av dem så blir det ofelbart stoet och tiken varenda gång. Och hittills så har jag inte sett en enda uppfödare som har tänkt annorlunda.

Jag har ingen bestämd åsikt om man behöver höja eller sänka antalet dagar, det finns för och nackdelar med både och. Personligen kan jag tänka mig att ta bort den bortre gränsen under vissa omständigheter, är fostret tillräckligt skadat för att inte kunna överleva när det är framfött ser jag ingen poäng med att gå tiden ut om man så är i sista veckan. Samtidigt så vore det bäst för alla parter att de aborter styrs till så tidigt som möjligt. När jag tog upp det så menade någon att det inte behöver diskuteras för det hanteras ändå med undantag, men då är man utsatt för en bedömning, inte bara om fostret inte är livskraftigt utan om man verkligen får ett undantag. Det som talar emot det är säkerheten i bedömningen. Om det är en hög risk att det är ett icke livskraftigt foster och men 10%, 1% 0,1% risk att provet visar fel och barnet är friskt?

 

[Thaliaste]

Menade aldrig att jag skulle vilja ändra abortgränsen, och inte åt något håll. Jag reagerade mest på resonemanget att den om något skulle förlängas och i sådana lägen finns ju adoption som en möjlighet.

Men är det rimligt att tro att adoption inte är känt hos de mammor det handlar om? Jag tror faktiskt att alla som inte har någon intellektuell funktionsnedsättning som begränsar, vet om att barn kan adopteras bort. Så jag förstår inte hur en sån information till mammorna skulle ha någon reell påverkan på sena aborter i Sverige idag, om det inte santidigt skulle innebära någon form av tvång/nekande av aborten.

Och jag har förstått att du inte vill förändra dagens lagstiftning

 

[ako]

Men är det rimligt att tro att adoption inte är känt hos de mammor det handlar om? Jag tror faktiskt att alla som inte har någon intellektuell funktionsnedsättning som begränsar, vet om att barn kan adopteras bort. Så jag förstår inte hur en sån information till mammorna skulle ha någon reell påverkan på sena aborter i Sverige idag, om det inte santidigt skulle innebära någon form av tvång/nekande av aborten.

Och jag har förstått att du inte vill förändra dagens lagstiftning

Mitt svar angående adoption var mest till den som ville förlänga abortgränsen!
Att man i en kaotisk situation (som det nog är att komma på att man t ex som 15 år gammal är gravid i v 20) kan vara behjälpt av att i lugn och ro få olika alternativ presenterade för sig är väl heller inget konstigt? Likväl som det finns de som i den situationen vill göra abort finns det nog de som inte vill göra det men ändå känner att de inte är redo att bli förälder. Olika situationer och olika personer liksom.

 

[Hedinn]

Vad det gäller att ändra sig vid födseln i Sverige är nog det inget stort problem. Om man vill adoptera bort ett barn hamnar barnet i familjehem direkt och man har en lång betänketid innan man ens får adoptera bort barnet. Man kan också låta bli att adoptera bort barnet men att det får växa upp i familjehem ändå och att man har fortsatt kontakt osv. Är inte superinsatt, men lite, då jag har en god vän som är familjehem åt ett barn som de hämtade på BB och där barnet inte är adopterat men familjehemmet numera har vårdnaden och biomamman finns i bakgrunden. Barnet är tonåring i dag.
Men självklart är det svåra frågor och återigen anser jag att gränsen är bra där den är.

"Inget stort problem"? Vad tänker du att det är för personer och situationer som beviljas sen abort utan att det finns fosterskador?

 

[Lobelia]

Jag kan erkänna att jag har inte förstått alls vad det är du menar när du vill diskutera lagen. Vill du sänka den fria aborträtten eller höja den? Jag har verkligen inte förstått alls, och därför har jag heller inte svarat dig. Vill du så får du gärna svara, även i PM går bra för mig.

För min del så får gärna gränsen för den fria aborträtten höjas, av den enkla anledningen att ingen ska tvingas till att riskera sitt liv och sin hälsa för att föda fram ett barn de inte vill ha. Mamman har redan ett aktivt liv och därmed är det mer värt än barnets.

Jag tänker likadant med hästarna och hundarna. Stoet och tiken är betydligt viktigare än fölet och valparna. Måste jag välja mellan att rädda en av dem så blir det ofelbart stoet och tiken varenda gång. Och hittills så har jag inte sett en enda uppfödare som har tänkt annorlunda.

Jag har ingen bestämd åsikt om man behöver höja eller sänka antalet dagar, det finns för och nackdelar med både och. Personligen kan jag tänka mig att ta bort den bortre gränsen under vissa omständigheter, är fostret tillräckligt skadat för att inte kunna överleva när det är framfött ser jag ingen poäng med att gå tiden ut om man så är i sista veckan. Samtidigt så vore det bäst för alla parter att de aborter styrs till så tidigt som möjligt. När jag tog upp det så menade någon att det inte behöver diskuteras för det hanteras ändå med undantag, men då är man utsatt för en bedömning, inte bara om fostret inte är livskraftigt utan om man verkligen får ett undantag. Det som talar emot det är säkerheten i bedömningen. Om det är en hög risk att det är ett icke livskraftigt foster och men 10%, 1% 0,1% risk att provet visar fel och barnet är friskt?

 

[Kilauea]

Jag har ingen bestämd åsikt om man behöver höja eller sänka antalet dagar, det finns för och nackdelar med både och. Personligen kan jag tänka mig att ta bort den bortre gränsen under vissa omständigheter, är fostret tillräckligt skadat för att inte kunna överleva när det är framfött ser jag ingen poäng med att gå tiden ut om man så är i sista veckan. Samtidigt så vore det bäst för alla parter att de aborter styrs till så tidigt som möjligt. När jag tog upp det så menade någon att det inte behöver diskuteras för det hanteras ändå med undantag, men då är man utsatt för en bedömning, inte bara om fostret inte är livskraftigt utan om man verkligen får ett undantag. Det som talar emot det är säkerheten i bedömningen. Om det är en hög risk att det är ett icke livskraftigt foster och men 10%, 1% 0,1% risk att provet visar fel och barnet är friskt?

Vid fosterskador och tex kromosomfel görs ju tester som är mer tillförlitliga än bara ultraljud.

 

[Lobelia]

Vid fosterskador och tex kromosomfel görs ju tester som är mer tillförlitliga än bara ultraljud.

Jag talar generellt, eller menar du att det inte finns någon typ av fosterskada som är livshotande där bedömningen inte är 100% säker? Har du en källa på det?

 

[Kilauea]

Jag talar generellt, eller menar du att det inte finns någon typ av fosterskada som är livshotande där bedömningen inte är 100% säker? Har du en källa på det?

Nej menar tvärtom. Om man misstänker tex trisomi 18, som inte är förenligt med liv mer än ytterst kort efter förlossningen, om ens det, så gör man ju fler tester än bara KUB tex. NIPT, fostervattenprov mm göra ju då.

 

[Lobelia]

Nej menar tvärtom. Om man misstänker tex trisomi 18, som inte är förenligt med liv mer än ytterst kort efter förlossningen, om ens det, så gör man ju fler tester än bara KUB tex. NIPT, fostervattenprov mm göra ju då.

Visst, men jag talade om principen och inte om ett specifikt test. Jag förstår inte syftet med ditt inlägg i ditt sammanhang. Om du nu inte kan visa på att det generellt inte går att missta sig i tester.

 

[ako]

"Inget stort problem"? Vad tänker du att det är för personer och situationer som beviljas sen abort utan att det finns fosterskador?

Att det inte är något stort problem om man ändrar sig och inte vill adoptera bort barnet när det är fött. Det går att ändra sig på den punkten. Det var svar på frågan om hur det skulle gå om någon som bestämt sig för att adoptera bort ett barn ändrade sig efter förlossningen.
Självklart handlar det om stor problematik / en bekymmersam situation om man upptäcker att man är oönskat gravid i v 21 oavsett vad man väljer att göra.

 

[Badger]

Indien har nyligen ändrat i sina abortlagar så det inte längre är tillåtet att abortera på grund av fostrets kön.
Det är nog bra, tycker jag.
Så ja, jag tycker nog att den typen av prov som bestämmer fostrets kön och därmed gör det möjligt att välja abort utifrån kön, inte bör tillåtas på marknaden.
Visserligen känns det kanske inte så riskabelt i Sverige där det - så långt jag uppfattat - inte finns några generella åsikter om vilken kön barnet "borde" få men globalt känns det väldigt vanskligt.

Fast är det egentligen bra? Ska flickfoster vara en bulwark mot de misogyna eller ska man kanske försöka ta tag i problemen från andra hållet så att små barn 1-14 år gamla ska slippa ta den smällen för samhällets skull.

 

[Badger]

borttaget

 

[kryddelydd]

Fast är det egentligen bra? Ska flickfoster vara en bulwark mot de misogyna eller ska man kanske försöka ta tag i problemen från andra hållet så att små barn 1-14 år gamla ska slippa ta den smällen för samhällets skull.

Principiellt tycker jag att det är jättebra att man inte får abortera flickor bara för att de är flickor, ja.

 

[Badger]

Principiellt tycker jag att det är jättebra att man inte får abortera flickor bara för att de är flickor, ja.

Men vad händer sedan när hon fötts? De reducerar ju antalet flickor även efter födsel genom undernäring, ingen läkarvård, dränkning, misshandel av mödrar som får många flickor. Kraschad ekonomi för familjen, köksolycka när hon gift sig osv.

Som sagt en bra princip, men förtjänar man att få flicka då? Gissar att de som inte vill ha flickor i viss mån sammanfaller med de som riskerar hälsa och ekonomi