Botox mot huvudvärk, trapezius problem.

Bukefalos 30 år!

Jag tar Oxynorm, Alvedon, ibland Diklofenak, och Vydura när jag får anfall. Oxynorm, Alvedon och Diklofenak tar ner den värsta smärtan, toppen, så att jag kan få ro i kroppen att vila lite, kanskse till och med somna till litem -vyduran tar längre tid på sig att verka, på mig 1-2 timmar, men känner när det börjar. På mig känns det som att den inte riktigt fungerar om jag inte kapar smärttoppen lite först så det är lite lugn i kroppen.

Har migrän just nu och ska kravla i säng igen, uppe för tidigt känner jag.
Oxynorm hjälper för mig med - men jag blir så extremt trött dagen efter av den så brukar undvika
 
Oxynorm hjälper för mig med - men jag blir så extremt trött dagen efter av den så brukar undvika
Jag är ju migräntrött dagen efter så för mig kvittar det, men trött blir jag inte när jag tar den, men när den toppar av värken och min kropp kommer till ro blir det lättare att få lite vila och övrig medicin att verka, så känner att det verkligen är Guds gåva för min migrän. Blev verkligen jättestor skillnad utan/med den faktiskt, just eftersom kroppen utan är i sådan stress/panik pga värken, rör jag lilltån är det smärtexplosion i huvudet och jag kräks, som också orsakar smärtexplosioner. Med försvinner just det översta i smärtan och kroppen kommer ner i varv och alla mediciner, den också, kan hjälpas åt att få ordning på migränen allt eftersom.
 
Jag vill tacka er som svarat i tråden och berättat och bollat med mig :heart jag är nämligen inte alls säker på att jag hade gjort dagens behandling annars trots att migränen tagit över mitt liv vid det här laget. Men nu är behandlingen gjord av en jättegullig sköterska som tog sig tid, besvarade alla mina frågor och dessutom dubbelkollade doseringen med läkaren, så jag har fått standard doseringen men mer av den dvs fler injektioner på vänster sida där smärtan kommer. Ska bli spännande och se vad som händer framöver, just nu känns det bra i alla fall :up:
 
Jag vill tacka er som svarat i tråden och berättat och bollat med mig :heart jag är nämligen inte alls säker på att jag hade gjort dagens behandling annars trots att migränen tagit över mitt liv vid det här laget. Men nu är behandlingen gjord av en jättegullig sköterska som tog sig tid, besvarade alla mina frågor och dessutom dubbelkollade doseringen med läkaren, så jag har fått standard doseringen men mer av den dvs fler injektioner på vänster sida där smärtan kommer. Ska bli spännande och se vad som händer framöver, just nu känns det bra i alla fall :up:

Skönt med bra bemötande . Håller tummarna för att behandlingen hjälper.
 
Så jag börjar känna av lite av botoxen tror jag, känner mig trött runt ögonen och lite "påsig" över dom...Jag hoppas det stannar där och inte blir värre? :confused: Tycker jag kanske ser lite så ut också :cautious: eller så inbillar jag mig :angel:Sen kliar injektionsställena på sidorna av huvudet massor men ingen annanstans. Gör mitt bästa för att låta bli att klia. Hade lite ont i huvudet i går kväll men på höger sida...har aldrig ont i huvudet på höger sida...
 
Har i dag skickat till neurologen att jag vill testa CGRP hämmare trots allt men i tablettform och att jag fått till mig aquipta och Vydura som ni tipsat om härinne. Har även bett om en remiss till ortoped för att se om dom kan göra något åt min trapezius vid skulderbladet. Det är en chansning vad jag läser mig till, en del lyckas dom hjälpa, en del inte, oavsett så är det en väg jag inte gått tidigare som jag vill utforska om det ens går. Annars blir det ännu en sak jag kan utesluta.
Har haft 3 mindre anfall den här veckan och nästa vecka börjar jag nytt jobb så just nu känns det som att jag tar "nästan" vad som för att få mitt liv att fungera. Botoxen känns bra ändå. Inget som hänger eller så som jag skrev om tidigare, jag var nog bara extremt trött just den dagen och att det syntes lite extra. Jag kan inte längre se arg ut och rynka pannan som jag brukar, en vän sa att jag ser lite mjukare ut i ansiktet och lite snällare, inte så hård, well fri tolkning på den ;)
Gjorde lite yoga i dag efter att jag lyckats häva morgonens anfall. Blev ett kortare pass då jag är väldigt trött efter anfallet i dag. Ska försöka få in en kortare stund med yoga varje dag och se om det hjälper något. På onsdag har jag tid hos fysio på neuro. Det ska bli intressant med tanke på att dom två tidigare inte kunnat hjälpa mig alls.
 
Fick ingen remiss till ortoped.
Fick inga cgrp hämmare utan först måste botoxen utvärderas med 3 behandligar dvs jag kan få det om först 9 månder.
Hon tipsade om panodil som ger mig noll effekt och nsaid som jag inte tål.
Börjat nytt jobb som jag inte har råd att förlora.

Känner mig lite less...
 
Fick ingen remiss till ortoped.
Fick inga cgrp hämmare utan först måste botoxen utvärderas med 3 behandligar dvs jag kan få det om först 9 månder.
Hon tipsade om panodil som ger mig noll effekt och nsaid som jag inte tål.
Börjat nytt jobb som jag inte har råd att förlora.

Känner mig lite less...
Jag förstår att du känner dig less. Kronisk sjukdom är tufft.
Men din botox har ju knappt börjat verka än och det är normalt att man behöver utvärdera en behandling först innan man går på nästa. Annars vet man inte vad som har haft effekt. Det lär sannolikt inte vara något problem för dig att testa CGRP-hämmare om inte botoxen har önskad eller tillräcklig effekt. Jag fick inte heller allt på en gång utan provade botox först innan CGRP-hämmare lades till när botoxen inte hjälpte till fullo.
Och gällande jobbet så fattar jag känslan. Men du är starkt skyddad i Sverige och kommer inte bli av med jobbet för att du är hemma med huvudvärk ibland. Däremot tycker jag att du ska be om din läkare om ett intyg för särskilt högriskskydd så att du kan vara hemma när du är sjuk utan att förlora ekonomiskt. För arbetsgivaren betyder det att de får pengar direkt från FK istället för att dra karensavdrag på dig.
 
Fick ingen remiss till ortoped.
Fick inga cgrp hämmare utan först måste botoxen utvärderas med 3 behandligar dvs jag kan få det om först 9 månder.
Hon tipsade om panodil som ger mig noll effekt och nsaid som jag inte tål.
Börjat nytt jobb som jag inte har råd att förlora.

Känner mig lite less...
När det gäller preparat finns det ju tyvärr nationella riktlinjer och ganska strikta krav för att få det inom högkostnadsskyddet- så där är det kanske inte så mycket att göra.

Ortopeden däremot borde du kunna skriva en egenremiss till? Eller be vårdcentralen skriva en remiss?

Edit. Det är normalt inte få två på samma gång direkt. Då vet man inte vilken som hjälper. Jag fick välja cgrp eller botox. Hjälper inte det ena kan jag få tillägg av det andra. Men det måste gå x tid med det ena först. Även om det tycks inte hjälpa så är det ofta minst 6 månader man ska utvärdera.
 
Jag förstår att du känner dig less. Kronisk sjukdom är tufft.
Men din botox har ju knappt börjat verka än och det är normalt att man behöver utvärdera en behandling först innan man går på nästa. Annars vet man inte vad som har haft effekt. Det lär sannolikt inte vara något problem för dig att testa CGRP-hämmare om inte botoxen har önskad eller tillräcklig effekt. Jag fick inte heller allt på en gång utan provade botox först innan CGRP-hämmare lades till när botoxen inte hjälpte till fullo.
Och gällande jobbet så fattar jag känslan. Men du är starkt skyddad i Sverige och kommer inte bli av med jobbet för att du är hemma med huvudvärk ibland. Däremot tycker jag att du ska be om din läkare om ett intyg för särskilt högriskskydd så att du kan vara hemma när du är sjuk utan att förlora ekonomiskt. För arbetsgivaren betyder det att de får pengar direkt från FK istället för att dra karensavdrag på dig.
Jag har ett nytt jobb och jag är tyvärr inte skyddad alls. Tills jag har en fast tjänst så kan jag inte be om särskillt högriskintyg för då kommer ingen anställa mig och efter en längre tids arbetslöshet så finns varken resurser eller backup från samhället. I den bästa av världar där allt låter fint men verkligheten är en annan tyvärr.
 
Jag förstår så klart att ni har rätt men någonstans hoppades jag väl när jag väl nu äntligen kommit över rädslan och är beredd att ta allt för att få ett fungerade liv blir lite less när det inte blir så. 9 månader är lång tid för utvärdering och sista året har som sagt varit helt jävla hemskt rent ut sagt. Men jag ska ska försöka vända om och tänka positivt...
 
Jag förstår så klart att ni har rätt men någonstans hoppades jag väl när jag väl nu äntligen kommit över rädslan och är beredd att ta allt för att få ett fungerade liv blir lite less när det inte blir så. 9 månader är lång tid för utvärdering och sista året har som sagt varit helt jävla hemskt rent ut sagt. Men jag ska ska försöka vända om och tänka positivt...
Vet inte hur det är med botox för migrän, men det tar ca 2v för full effekt när man gör det kosmetiskt - tänker att det borde vara ungefär samma med medicinskt?
 
Vet inte hur det är med botox för migrän, men det tar ca 2v för full effekt när man gör det kosmetiskt - tänker att det borde vara ungefär samma med medicinskt?
Det kan tyvärr ta upp till 9 månader innan man kan utvärdera effekten av den helt, jag fick till mig att jag inte skulle tappa hoppet om jag inte fick någon respons alls på första eller andra behandlingen.
 
Jag förstår så klart att ni har rätt men någonstans hoppades jag väl när jag väl nu äntligen kommit över rädslan och är beredd att ta allt för att få ett fungerade liv blir lite less när det inte blir så. 9 månader är lång tid för utvärdering och sista året har som sagt varit helt jävla hemskt rent ut sagt. Men jag ska ska försöka vända om och tänka positivt...
Du är ju på god väg! Allt kan inte hända över en natt och livet kan behöva se annorlunda ut längre fram. Det är skittufft i början men vi som kommit lite längre har ju vant oss vid vår nya verklighet.
Har du funderat över att ta hjälp med det psykiska? Jag upplever att det är en stor del i det hela särskilt när det handlar om kroniska smärttillstånd och att lära sig leva i en ny vardag. ACT terapi kan exempelvis vara en bra grej, i kombination med mindfulness och avslappningsövningar. Just vid muskulära spänningar så upplever jag att det hjälper i det långa loppet att göra avslappningsövningar.
 
Du är ju på god väg! Allt kan inte hända över en natt och livet kan behöva se annorlunda ut längre fram. Det är skittufft i början men vi som kommit lite längre har ju vant oss vid vår nya verklighet.
Har du funderat över att ta hjälp med det psykiska? Jag upplever att det är en stor del i det hela särskilt när det handlar om kroniska smärttillstånd och att lära sig leva i en ny vardag. ACT terapi kan exempelvis vara en bra grej, i kombination med mindfulness och avslappningsövningar. Just vid muskulära spänningar så upplever jag att det hjälper i det långa loppet att göra avslappningsövningar.
Jag har levt med det här i ca 20 år så det är inget nytt för mig även om sista året varit mer brutalt än tidigare. Jag har lärt mig att bromsa mig själv och mindfullness och avslappningsövningar har jag redan koll på men tack för tipset.
Jag tror inte ACT är något för mig där jag befinner mig eller att det skulle hjälpa mig. Att lägga mig platt och säga att det aldrig blir bättre och att den medicinska vägen är den enda att gå resten av mitt liv känns inte aktuellt. Jag är fortfarande övertygad om att om jag kan lösa det med den här muskeln där allt härrör från så kommer det att bli bättre kanske till och med bra. Kanske har jag sett för mycket mirakel under mina år i vården där jag sett det oläkbara läka. Men samtidigt måste jag ha medicinsk hjälp nu för att få livet att fungera, så enkelt är det. Med det sagt kan det absolut var andra till hjälp. Tack för tipset ändå, det uppskattas även om det kanske inte låter så just nu.
 
Jag har levt med det här i ca 20 år så det är inget nytt för mig även om sista året varit mer brutalt än tidigare. Jag har lärt mig att bromsa mig själv och mindfullness och avslappningsövningar har jag redan koll på men tack för tipset.
Jag tror inte ACT är något för mig där jag befinner mig eller att det skulle hjälpa mig. Att lägga mig platt och säga att det aldrig blir bättre och att den medicinska vägen är den enda att gå resten av mitt liv känns inte aktuellt. Jag är fortfarande övertygad om att om jag kan lösa det med den här muskeln där allt härrör från så kommer det att bli bättre kanske till och med bra. Kanske har jag sett för mycket mirakel under mina år i vården där jag sett det oläkbara läka. Men samtidigt måste jag ha medicinsk hjälp nu för att få livet att fungera, så enkelt är det. Med det sagt kan det absolut var andra till hjälp. Tack för tipset ändå, det uppskattas även om det kanske inte låter så just nu.
ACT handlar absolut inte om att lägga sig platt, då har du missförstått hela syftet.
Det psykiska glöms ju ofta bort/prioriteras bort av vården trots att det har stor betydelse särskilt vid kroniska smärttillstånd.
Jag mår oerhört mycket bättre idag än för 5 år sedan både fysiskt och psykiskt så bara för att man har en kronisk diagnos så betyder det ju inte att det inte kan bli bättre eller livet ser likadant ut, men man kan behöva acceptera och lära sig att leva med vissa saker utan att för den delen ge upp eller lägga sig platt. Jag hoppas inte att du ser på oss som svarat i tråden som att vi gett upp. Jag gör karriär, ska få barn, är gift, har ett fint boende och djur samt är aktiv på min fritid, trots min sjukdom.
 
ACT handlar absolut inte om att lägga sig platt, då har du missförstått hela syftet.
Det psykiska glöms ju ofta bort/prioriteras bort av vården trots att det har stor betydelse särskilt vid kroniska smärttillstånd.
Jag mår oerhört mycket bättre idag än för 5 år sedan både fysiskt och psykiskt så bara för att man har en kronisk diagnos så betyder det ju inte att det inte kan bli bättre eller livet ser likadant ut, men man kan behöva acceptera och lära sig att leva med vissa saker utan att för den delen ge upp eller lägga sig platt. Jag hoppas inte att du ser på oss som svarat i tråden som att vi gett upp. Jag gör karriär, ska få barn, är gift, har ett fint boende och djur samt är aktiv på min fritid, trots min sjukdom.
Nej jag ser det verkligen inte som att ni gett upp på något vis. Inte alls.
Jag mår egentligen bra i dag om man bortser från det här. Det har tagit lång tid och jag vill inte dra upp något som ställer till det för mig. Men jag accepterar redan läget, har ju inte mycket till val men ska jag acceptera det mer så är det ju samma sak som att ge upp.
 
ACT handlar absolut inte om att lägga sig platt, då har du missförstått hela syftet.
Det psykiska glöms ju ofta bort/prioriteras bort av vården trots att det har stor betydelse särskilt vid kroniska smärttillstånd.
Jag mår oerhört mycket bättre idag än för 5 år sedan både fysiskt och psykiskt så bara för att man har en kronisk diagnos så betyder det ju inte att det inte kan bli bättre eller livet ser likadant ut, men man kan behöva acceptera och lära sig att leva med vissa saker utan att för den delen ge upp eller lägga sig platt. Jag hoppas inte att du ser på oss som svarat i tråden som att vi gett upp. Jag gör karriär, ska få barn, är gift, har ett fint boende och djur samt är aktiv på min fritid, trots min sjukdom.
Är det den webb baserade du gått? Dom tar inte emot förrän man är färdigbehandlad. Här i Halmstad finns inget sånt tydligen.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCXXXVII
  • Valvaka!
  • Webinarier/minikurser

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp