Bukeroman nr 2 ...

Efter den stora besvikelsen över att inläsaren var så kass har jag nu tagit mig samman och lyssnat igenom hela boken igen. Och visst, hon betonar lite skumt fortfarande men jag vande mig efter en liten stund och det är inte så tokigt. Hoppas att fler ska våga lyssna på den nu... . 🙂

Tyckte själv att den var spännande att lyssna på... 😎
 
Efter den stora besvikelsen över att inläsaren var så kass har jag nu tagit mig samman och lyssnat igenom hela boken igen. Och visst, hon betonar lite skumt fortfarande men jag vande mig efter en liten stund och det är inte så tokigt. Hoppas att fler ska våga lyssna på den nu... . 🙂

Tyckte själv att den var spännande att lyssna på... 😎
Det blev bättre när man höjde hastigheten! Och ja, det var himla spännande, med många igenkännande fniss då och då 😁
 
Efter den stora besvikelsen över att inläsaren var så kass har jag nu tagit mig samman och lyssnat igenom hela boken igen. Och visst, hon betonar lite skumt fortfarande men jag vande mig efter en liten stund och det är inte så tokigt. Hoppas att fler ska våga lyssna på den nu... . 🙂

Tyckte själv att den var spännande att lyssna på... 😎
Jag har beställt den från biblioteket istället :D Lång kö tyvärr...
 
Efter den stora besvikelsen över att inläsaren var så kass har jag nu tagit mig samman och lyssnat igenom hela boken igen. Och visst, hon betonar lite skumt fortfarande men jag vande mig efter en liten stund och det är inte så tokigt. Hoppas att fler ska våga lyssna på den nu... . 🙂

Tyckte själv att den var spännande att lyssna på... 😎

Med detta menade jag att inläsaren gjort om hela inläsningen nu och den har faktiskt blivit mycket bättre. Dessutom tror jag att jag talat om för henne hur alla hästtermer ska uttalas. Och NÄL vilket var det fel jag själv retade mig mest på i förra inläsningen.

Såg att jag uttryckte mig väldigt konstigt senast. 🙂
 
Nu har jag lyssnat klart, man vänjer sig vid inläsaren. Men ÅH, det gick ju inte att sluta, de sista tre timmarna körde jag nu på fm, anpassade det jag gjorde så det funkade att lyssna. Fulgrät på slutet, det händer inte ofta med böcker. Skriv mer!!
 
Nu har jag lyssnat klart, man vänjer sig vid inläsaren. Men ÅH, det gick ju inte att sluta, de sista tre timmarna körde jag nu på fm, anpassade det jag gjorde så det funkade att lyssna. Fulgrät på slutet, det händer inte ofta med böcker. Skriv mer!!

Åh, fulgråt är bra, eller?! :D

Jag skulle vara väldigt tacksam om ni som lyssnat och gillar boken skriver en liten recension på Storytel eller Bookbeat eller vad ni nu har. Det betyder väldigt mycket för mig. Ett litet önskemål, bara. :)
 
Nu vill jag ju inte spoila handlingen, men ... jag har av flera läsare (mest äldre damer) fått frågan varför huvudpersonen inte "skärper till sig", de ogillar hennes beteende. Nu kan jag ju inte gå in i detalj på vad hon gör av risk för att avslöja för mycket. Men jag tycker att det är himla intressant att de så lätt lägger skulden på offret i stället för på förövaren, att offret blir den som "ska skärpa sig".

En av mina tankar när jag skrev boken var just att visa på hur skör man kan bli av ensamhet. Så mån om tillhörighet att man suddar ut sina egna gränser för att få en tillhörighet, till slut vet man inte själv var ens gränser går. Personer som utnyttjar den skörheten - varför ska inte de "skärpa till sig"?

Vad tycker ni?
 
Nu vill jag ju inte spoila handlingen, men ... jag har av flera läsare (mest äldre damer) fått frågan varför huvudpersonen inte "skärper till sig", de ogillar hennes beteende. Nu kan jag ju inte gå in i detalj på vad hon gör av risk för att avslöja för mycket. Men jag tycker att det är himla intressant att de så lätt lägger skulden på offret i stället för på förövaren, att offret blir den som "ska skärpa sig".

En av mina tankar när jag skrev boken var just att visa på hur skör man kan bli av ensamhet. Så mån om tillhörighet att man suddar ut sina egna gränser för att få en tillhörighet, till slut vet man inte själv var ens gränser går. Personer som utnyttjar den skörheten - varför ska inte de "skärpa till sig"?

Vad tycker ni?
Jag tänkte aldrig så. Jag sympatiserade inte med hennes handlingar men jag ansåg aldrig att skulden var hennes. Kan det var en generationsfråga?
 
Nu vill jag ju inte spoila handlingen, men ... jag har av flera läsare (mest äldre damer) fått frågan varför huvudpersonen inte "skärper till sig", de ogillar hennes beteende. Nu kan jag ju inte gå in i detalj på vad hon gör av risk för att avslöja för mycket. Men jag tycker att det är himla intressant att de så lätt lägger skulden på offret i stället för på förövaren, att offret blir den som "ska skärpa sig".

En av mina tankar när jag skrev boken var just att visa på hur skör man kan bli av ensamhet. Så mån om tillhörighet att man suddar ut sina egna gränser för att få en tillhörighet, till slut vet man inte själv var ens gränser går. Personer som utnyttjar den skörheten - varför ska inte de "skärpa till sig"?

Vad tycker ni?
Jag var nog lite irriterad på huvudpersonen. Hon är inte alls lik mig, kan vara orsaken till min känsla.
 
Nu vill jag ju inte spoila handlingen, men ... jag har av flera läsare (mest äldre damer) fått frågan varför huvudpersonen inte "skärper till sig", de ogillar hennes beteende. Nu kan jag ju inte gå in i detalj på vad hon gör av risk för att avslöja för mycket. Men jag tycker att det är himla intressant att de så lätt lägger skulden på offret i stället för på förövaren, att offret blir den som "ska skärpa sig".

En av mina tankar när jag skrev boken var just att visa på hur skör man kan bli av ensamhet. Så mån om tillhörighet att man suddar ut sina egna gränser för att få en tillhörighet, till slut vet man inte själv var ens gränser går. Personer som utnyttjar den skörheten - varför ska inte de "skärpa till sig"?

Vad tycker ni?
Jag är mitt i den just nu, men jag kan identifiera mig lite i hennes tankar om ensamhet, så än så länge förlåter jag hennes beteende ;)

Gillar verkligen boken än så länge, och är såå glad att jag tog den i bokform istället för att lyssna!
 
Nu vill jag ju inte spoila handlingen, men ... jag har av flera läsare (mest äldre damer) fått frågan varför huvudpersonen inte "skärper till sig", de ogillar hennes beteende. Nu kan jag ju inte gå in i detalj på vad hon gör av risk för att avslöja för mycket. Men jag tycker att det är himla intressant att de så lätt lägger skulden på offret i stället för på förövaren, att offret blir den som "ska skärpa sig".

En av mina tankar när jag skrev boken var just att visa på hur skör man kan bli av ensamhet. Så mån om tillhörighet att man suddar ut sina egna gränser för att få en tillhörighet, till slut vet man inte själv var ens gränser går. Personer som utnyttjar den skörheten - varför ska inte de "skärpa till sig"?

Vad tycker ni?
Jag tyckte verkligen inte att hon skulle "skärpa till sig". Personer som utnyttjar andras ensamhet som de i boken gör borde däremot tänka många varv innan de gör så och bara sluta bete sig så. Jag blir så innerligt trött på människor som uttrycker sig så, att den som är utsatt ska skärpa till sig. Kom igen liksom. Ensamhet som inte är självvald är bland det värsta som finns och att slå knut på sig själv i det läget och att gränserna flyttas eller till och med suddas ut är inget konstigt alls. Ensamhet som inte är självvald är förödande och äter upp en inifrån.
 

Liknande trådar

Kultur Nej, jag har inte hunnit skriva en till, men jag funderar förstås på att göra det. :) Att jag kallat mina två romaner för "Bukeromaner"...
2
Svar
20
· Visningar
1 435
Senast: Miran
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp