Dagens språkfråga

Bukefalos 30 år!

Väldigt störande att säga "förolyckas" om en båt, när det just för båtar finns ett specialuttryck. Jag hade accepterat det mer om det hade gällt vad som helst annat som inte kan förlisa.

Förlisning är ett av de där orden som jag tror att jag använder betydligt oftare än genomsnittet. Det och allison.
 
Båtar förliser, folk och fä kan förolyckas.

Jag säger att jag är i mitt rum, inte på. Tror att ett mer frekvent användande av "på" är både dialektalt och i vissa fall även något gammeldags? Skulle någon säga det här hade det antagligen varit någon av en högre ålder.
Fast jag säger också att jag är i mitt rum, men skulle mest troligt säga att "x" är på sitt rum om jag pratade om någon annan.
 
Fast jag säger också att jag är i mitt rum, men skulle mest troligt säga att "x" är på sitt rum om jag pratade om någon annan.
Jag tror att jag hade sagt att någon är i sitt rum. Dock hade jag sagt att samma någon var på sitt kontor om så var fallet. Kan inte förklara varför.
 
Jodå, båtar kan förolyckas. Belagt i svenskan sedan åtminstone 1600-talet.

(Sen beror det, som alltid, på vad man menar med ”kan”. Är det vanligt i dagens svenska? Troligen inte. Kommer det orsaka reaktioner i rubrik? Bör man därför välja nåt annat? Kanske. Men det är formellt korrekt.)
 
Båtar förliser, folk och fä kan förolyckas.

Jag säger att jag är i mitt rum, inte på. Tror att ett mer frekvent användande av "på" är både dialektalt och i vissa fall även något gammeldags? Skulle någon säga det här hade det antagligen varit någon av en högre ålder.
Efter att ha läst här (bland annat inlägg från @Tualma) och inte funderat på det förut så känns det lite som att "på" används ofta när "i" inte passar för att det skulle få en annan betydelse.

På toaletten är mer rimligt än i toaletten. (Det senare har jag också varit men det är som tur är inte längre så ofta förekommande.) Däremot säger man väl i badrummet? Eller i toalettrummet, fast det blir ju långt och krångligt.

Om någon sitter och tar en drink i uterummet, så är de väl just i uterummet. Eftersom uterummet har ett eget synligt tak skulle "på uterummet" kunna ge en annan betydelse. Även om det också säkert är trevligt, med en drink på taket, om än väldans krångligt att få med sig den upp.

Samma med "i källaren", inte på källaren för det blir liksom första våningen och där vill man på nåt sätt trycka på att det är under huset och inte ovanpå annat än berggrunden?

Vet inte om jag är inne på nåt relevant, men så fort "på" ger en stor otydlighet så tycker jag inte det passar att använda. Och är man lite för mycket bildseende som jag så är det väldigt ofta det inte passar.
 
Prepositioner är så sinsemellan utbytbara att det många gånger är helt omöjligt att säga vad som är rätt (”på” och ”i” för stadsdelar osv. brukar orsaka rejäl osämja). Till viss del är det dialektalt. Jag tycker t.ex. att uttrycket ”i bak” om man pratar om hästars bakben låter hundra procent bananas, men för folk från Mälardalen brukar det vara naturligt.

Böjning kan också skifta. Jag säger ”en släp”, inte ”ett”, i min ursprungsdialekt. Söderifrånmänskor protesterar vilt. Men det är ju en släpvagn!!!!
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Böjning kan också skifta. Jag säger ”en släp”, inte ”ett”, i min ursprungsdialekt. Söderifrånmänskor protesterar vilt. Men det är ju en släpvagn!!!!
Men säg då det! Så klagar jag inte. ;)

(Mer seriöst så hade jag givetvis inte vare sig klagat eller påpekat det, men det hade fått mig att haja till eftersom jag aldrig hört "en släp" förut. Mina fördomar hade direkt gått till att du inte har svenska som modersmål (för detta är något jag aldrig själv får koll på med franskan - fördom som utgår från mig själv alltså), vilket hade varit nästan sant eftersom du kommer från det vilda norr - nästan helt utan koppling till det riksnormerade språket som inte får innehålla variationer alls.)
 
Prepositioner är rätt komplexa. Det blir långa redogörelser när de som är kunniga ska sortera ut alla olika betydelser de kan ha och hur de förhåller sig till varandra. Ofta ändras användningen med tiden så att de får allt fler abstrakta och specialiserade betydelse utöver dess mer konkreta och bokstavliga betydelse.
Ibland kan användningen vara så specifik att den avgörs av vilket ord som prepositionen ska kombineras med. Ibland kan det vara skarpa gränser och ibland flytande övergångar mellan vilka användningar som fungerar och inte.

Vad gäller skillnaden på/i affären etc. så brukar i X ofta handla om en mer fysisk innebörd av att vara inuti själva huset/byggnaden, medan på X kan handla om att man referera till X mer i dess egenskap av institution eller fenomen snarare än specifik fysisk plats.

Man säger att man handlar mjölk på affären, men om det spöregnar så väntar man i affären tills det upphört. Likande skolan/biblioteket/jobbet där man kan syfta antingen på en fysisk plats eller på en funktion.

Att vara på toaletten/någons rum syftar mer på stället som inrymmer toalettfunktionen eller är dedikerat att ha tillhörighet till personen. Att vara i toaletten/någons rum syftar mer på ett utpekat utrymme inuti proslinsskålen eller inom vissa väggar som en fysisk lokalisering (vilken pekas ut och skiljs från andra genom namngivning e.dyl.)

Bland exemplen i inläggen finns också några som snarast handlar om på/till. Exempelvis när det (nordliga) "Jag far på affären efter mjölk." snarast skulle bli "Jag åker till affären och köper/skaffar mjölk." i någon annans språk.
 
Apropå detta hade jag en fd. kollega som brukade använda "förolyckad" på fel sätt. En av våra arbetsuppgifter var att göra drogtest på personer som varit med om olyckor i sitt arbete (typ folk som körde tåg, buss etc.) Minns särskilt en gång när hon sa att vi skulle ut på järnvägen och göra drogtest på någon som förolyckats. Kunde liksom inte hjälpa att haja till ganska så ordentligt då...

Det hade fått mig att haja till också och tänka att är inte det något för obducenten... :rofl:
 
I kyrkan, på affären etc. Det får redan SFI-elever lära sig.
Svenskan är inte helt logisk :)
Språk är alltid mer konvention än logik.

Men att prepositioner är något som kommer på tapeten i undervisningen har väl mer att göra med att svenskan är ett prepositionsrikt språk?
Både i meningen att många konstruktioner görs med hjälp av prepositioner och att ordförrådet av prepositioner är större (och komplexare?) än genomsnittligt.
 
(”på” och ”i” för stadsdelar osv. brukar orsaka rejäl osämja)
I de fallen kan man nästan alltid anta att på är det rätta.
Vad gäller ortnamn så är det specifikt för varje namn om de tar prepositionen i (den stora majoriteten) eller på (ett mindre antal).

Eftersom man rutinmässigt använder i när man själv inte har kunskap som säger att det borde vara annorlunda, så indikerar själva förekomsten av ett dubbelt bruk att på är det riktiga i de fallen och i något som kommer av okunskap/missuppfattning hos de som använder det.

Precis som med uttalet av ortnamn så som anses det lokala bruket vara det man ska rikta sig efter. Men i en del fall (typiskt sett vid stor inflyttning/hastig expansion eller om namnet blir 'känt' i stora kretsar utan lokal förankring) kan det gå så långt att man får anse att bruket faktiskt har förändrats.
 
Mina fördomar hade direkt gått till att du inte har svenska som modersmål
Nä, det tror jag inte att du hade. En sammantagen bedömning hade sagt dig att jag har svenska som modersmål. (Dessutom är mitt uttal hemskt utslätat efter många år i Sthlm).

I de fallen kan man nästan alltid anta att på är det rätta.
Vad gäller ortnamn så är det specifikt för varje namn om de tar prepositionen i (den stora majoriteten) eller på (ett mindre antal).

Eftersom man rutinmässigt använder i när man själv inte har kunskap som säger att det borde vara annorlunda, så indikerar själva förekomsten av ett dubbelt bruk att på är det riktiga i de fallen och i något som kommer av okunskap/missuppfattning hos de som använder det.

Precis som med uttalet av ortnamn så som anses det lokala bruket vara det man ska rikta sig efter. Men i en del fall (typiskt sett vid stor inflyttning/hastig expansion eller om namnet blir 'känt' i stora kretsar utan lokal förankring) kan det gå så långt att man får anse att bruket faktiskt har förändrats.
Nja, håller inte riktigt med. Absolut är det bra att rätt sig efter ortsbor, men bruket varierar stort även dem emellan. Prepositionsbruk kan vara hyperlokalt.
 

Liknande trådar

  • Vilken är den första stora händelsen ni minns?
  • GVFÖ XL
  • Om det skiter sig, en tråd om planering
  • Dagens kvart

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp