Jag har träffat Sp några gånger till, och det känns konstigt att vi bara har känt varann en dryg månad, blev ju snabbt en rätt intensiv historia. Det första förälskelseruset har taggat ner lite nu och lämnat rum för eftertanke, samtidigt som vi lärt känna varann mer, jag har fått veta mer om hans bakgrund och hur läget ligger med olika saker. Jag har landat i att jag tror inte det är en bra idé att gå in i något alltför seriöst med honom. Det är för instabilt, för mycket som nog aldrig riktigt kommer att fungera i hans liv. Hade jag haft bättre ordning på mitt hade det kanske kunnat funka, men nu tror jag det blir för mycket.
Men det är kluvet, för just nu mår jag så otroligt bra av att hänga med honom, är helt avslappnad i hans sällskap och han är en av de mest omtänksamma människor jag träffat på. Sen har vi en närhet som är nåt väldigt speciellt. Bra sex, men framför allt det andra. Det kan bli helt elektriskt ibland av bara små små beröringar, jag känner att han upplever samma sak, och tiden slukas upp utan att vi fattar hur det går till.
Jag tror vi båda behöver just det här just nu, och det får väl fortsätta så länge, utan att tänka för mycket framtid.
