Dejtingtråden del 12

[Houdinie]

Min pappa ligger på sjukhus, min mamma har gjort sig illa och går på kryckor, min mormor är riktigt dålig, och jag känner mig så himla ensam att inte ha någon att gråta ut hos.

 

[tigerflicka]

Min pappa ligger på sjukhus, min mamma har gjort sig illa och går på kryckor, min mormor är riktigt dålig, och jag känner mig så himla ensam att inte ha någon att gråta ut hos.

Fy, allt på en gång.
Kram!

 

[Singoalla]

Min pappa ligger på sjukhus, min mamma har gjort sig illa och går på kryckor, min mormor är riktigt dålig, och jag känner mig så himla ensam att inte ha någon att gråta ut hos.

Åh

 

[Singoalla]

Här är det triangeldrama och jag får väl skylla mig själv. Skulle hem till frukostdejten igår, men svängde förbi M innan för att hämta upp lite saker som jag glömt hos honom den gångna helgen. Han ville att jag skulle stanna och jag sa att jag inte kunde. Han frågade vart jag skulle och jag sa att jag skulle träffa en kille. När jag väl kom loss så ringde han mig direkt när jag va på tunnelbanan och sa att allt hade känts så bra tillsammans i helgen. Precis när jag kommer upp till frukostdejtens lägenhet så ringer han upp igen men jag trycker bort honom. Då skickar han ett mess "Vafan, ska du träffa L på fredag?" (vårt nattsällskap) Ooops.. Jag svarar att jag inte kan prata, att jag får ringa i morgon.

Idag är han arg och ledsen. Jag förstår ingenting, det var ju han som sa från början att vi borde lära känna varandra. Han säger att det känns konstigt för honom, att han inte visste att han skulle känna så men nu gör han det. Jag var så förbaskat sugen på att köra hans egen retorik på honom "Jag vill inte ha massa drama. Jag har inte tid för ditt tjafs!" Men sanningen är ju att han har en poäng, jag förstår att det känns konstigt att två han dejtar nu valt att träffa varandra. Han har lugnat ner sig nu och säger att allt är lugn. L ringde precis och vi pratade ett tag. Jag förstår att M kanske inte vill fortsätta träffa någon av oss, om vi träffar varandra. Samtidigt kan hon och jag liksom inte ta ett beslut just nu. Vi har ju inte ens fått chansen att ses. Så vi satt tysta i telefonen en stund och bara "Ja.. jag vet inte alls jag..." och ungefär där är vi just nu.

Fortfarande dejt i morgon. Hoppas på att det klarnar lite för oss alla efter det!

 

[the_connemara]

Min pappa ligger på sjukhus, min mamma har gjort sig illa och går på kryckor, min mormor är riktigt dålig, och jag känner mig så himla ensam att inte ha någon att gråta ut hos.

Åh

 

[Singoalla]

Åh så spännande!

Här är det väl lite blandade känslor tyvärr. Eller jag är jättekär och hon är det också men sedan i söndags har jag haft en klump i magen. Vi har haft det så himla roligt, härligt och mysigt senaste veckorna.
Men jag kämpar med mina egna rädslor för att bli lämnad och har blivit lite mer osäker i relationen. Detta väl mest för att hon själv varit väldigt deppig och mått dåligt framförallt sedan i söndags. Hon saknar tryggheten kring hennes ex och hennes familj (de var som extra-föräldrar till henne då hon själv inte har god kontakt med sina föräldrar), hon saknar sitt ex (de var ändå ihop i 10 år och gjorde allt ihop), vet inte vem hon är riktigt och hur allt ska bli med bostad osv. Detta är ju absolut inget som kommer som en chock för mig, jag har varit väl medveten om detta hela tiden och trodde ju inte ens att hon skulle välja mig egentligen utan välja tryggheten.
Hon har inte alls många nära vänner så jag förstår ju att hennes ex var väldigt viktig för henne på många plan och att hon går igenom en sorgeprocess. Nu har hon dock varit betydligt gladare igår och mer som vanligt så det är väl på väg att kännas lite bättre men det kommer säkerligen gå upp och ned både en och tre gånger till.
Jag måste erkänna att jag verkligen tycker att det är jobbigt att höra att hon saknar sitt ex även om jag liksom till fullo förstår att hon gör det, det är jobbigt för mig när hon ska träffa sitt ex eller när jag ser att exet skriver till henne på mobilen osv men hon säger ju verkligen att hon inte tvivlar på förhållandet till mig och att det ju är pga mig som hon går igenom allt detta så jag borde ju känna mig trygg och nöjd i det hela men ändå kryper det fram dumma tankar hos mig. Jag försöker jobba med det så gott jag kan.
Jag brukar annars inte vara en tvivlare eller rädd men jag antar att det beror på hela situationen och hur vi blivit tillsammans.
Jag försöker att inte ta upp detta med henne mer då jag inte vill att det ska förstöra något mellan oss och hon vill inte heller belasta mig med sina problem mer än hon behöver heller. Vi sa i måndags båda två att vi absolut inte vill att detta ska bli något deppigt och destruktivt förhållande.

Åh, förstår er verkligen båda två Måste vara tufft för er båda. Tycker du verkar vara en stark och förstående flickvän, så var inte hård mot dig bara för att du blir mänsklig och orolig ibland. Hoppas verkligen ni kommer ur den värsta svackan snart!

 

[sorbifolia]

Åh så spännande!

Här är det väl lite blandade känslor tyvärr. Eller jag är jättekär och hon är det också men sedan i söndags har jag haft en klump i magen. Vi har haft det så himla roligt, härligt och mysigt senaste veckorna.
Men jag kämpar med mina egna rädslor för att bli lämnad och har blivit lite mer osäker i relationen. Detta väl mest för att hon själv varit väldigt deppig och mått dåligt framförallt sedan i söndags. Hon saknar tryggheten kring hennes ex och hennes familj (de var som extra-föräldrar till henne då hon själv inte har god kontakt med sina föräldrar), hon saknar sitt ex (de var ändå ihop i 10 år och gjorde allt ihop), vet inte vem hon är riktigt och hur allt ska bli med bostad osv. Detta är ju absolut inget som kommer som en chock för mig, jag har varit väl medveten om detta hela tiden och trodde ju inte ens att hon skulle välja mig egentligen utan välja tryggheten.
Hon har inte alls många nära vänner så jag förstår ju att hennes ex var väldigt viktig för henne på många plan och att hon går igenom en sorgeprocess. Nu har hon dock varit betydligt gladare igår och mer som vanligt så det är väl på väg att kännas lite bättre men det kommer säkerligen gå upp och ned både en och tre gånger till.
Jag måste erkänna att jag verkligen tycker att det är jobbigt att höra att hon saknar sitt ex även om jag liksom till fullo förstår att hon gör det, det är jobbigt för mig när hon ska träffa sitt ex eller när jag ser att exet skriver till henne på mobilen osv men hon säger ju verkligen att hon inte tvivlar på förhållandet till mig och att det ju är pga mig som hon går igenom allt detta så jag borde ju känna mig trygg och nöjd i det hela men ändå kryper det fram dumma tankar hos mig. Jag försöker jobba med det så gott jag kan.
Jag brukar annars inte vara en tvivlare eller rädd men jag antar att det beror på hela situationen och hur vi blivit tillsammans.
Jag försöker att inte ta upp detta med henne mer då jag inte vill att det ska förstöra något mellan oss och hon vill inte heller belasta mig med sina problem mer än hon behöver heller. Vi sa i måndags båda två att vi absolut inte vill att detta ska bli något deppigt och destruktivt förhållande.

Men snälla, det är klart att det inte är kul för dig att höra hur mycket hon saknar sitt ex och sitt gamla liv. Går det inte att säga lite försiktigt att just dom tankarna där får hon dela med någon annan än dig? Att du är okej med att hon behåller kontakten med dom, men att du blir osäker och ledsen när hon visar/berättar att hon saknar exet?

Det kanske skulle vara bra för er båda att försöka hitta lite gemensamma saker som är "era" och som inte påminner om hennes ex... T.ex. ett gemensamt interesse, musik, mat el.l. som hon inte delade med exet. Och kanske drömma lite om framtiden ihop, även om det fortfarande är tidigt i förhållandet...?

Hoppast det blir bättre framöver!

 

[Viva]

Alltså, jag tror att jag är lite kär. Det känns nästan löjligt bra och jag blir glad bara av att tänka på honom. Det enda som oroar mig lite är det sexuella, vi är nog inte riktigt kompatibla där. Samtidigt tänker jag att så länge det känns bra borde jag sluta oroa mig, men jag är en grubblare.

Och just det ja. Jag ska träffa hans föräldrar och syskon på Söndag. De vet inte om mig...

 

[monster1]

Här är det triangeldrama och jag får väl skylla mig själv. Skulle hem till frukostdejten igår, men svängde förbi M innan för att hämta upp lite saker som jag glömt hos honom den gångna helgen. Han ville att jag skulle stanna och jag sa att jag inte kunde. Han frågade vart jag skulle och jag sa att jag skulle träffa en kille. När jag väl kom loss så ringde han mig direkt när jag va på tunnelbanan och sa att allt hade känts så bra tillsammans i helgen. Precis när jag kommer upp till frukostdejtens lägenhet så ringer han upp igen men jag trycker bort honom. Då skickar han ett mess "Vafan, ska du träffa L på fredag?" (vårt nattsällskap) Ooops.. Jag svarar att jag inte kan prata, att jag får ringa i morgon.

Idag är han arg och ledsen. Jag förstår ingenting, det var ju han som sa från början att vi borde lära känna varandra. Han säger att det känns konstigt för honom, att han inte visste att han skulle känna så men nu gör han det. Jag var så förbaskat sugen på att köra hans egen retorik på honom "Jag vill inte ha massa drama. Jag har inte tid för ditt tjafs!" Men sanningen är ju att han har en poäng, jag förstår att det känns konstigt att två han dejtar nu valt att träffa varandra. Han har lugnat ner sig nu och säger att allt är lugn. L ringde precis och vi pratade ett tag. Jag förstår att M kanske inte vill fortsätta träffa någon av oss, om vi träffar varandra. Samtidigt kan hon och jag liksom inte ta ett beslut just nu. Vi har ju inte ens fått chansen att ses. Så vi satt tysta i telefonen en stund och bara "Ja.. jag vet inte alls jag..." och ungefär där är vi just nu.

Fortfarande dejt i morgon. Hoppas på att det klarnar lite för oss alla efter det!

Men alltså, tråkigt för honom att han inte räknade med att två av hans dejter skulle börja gilla varandra. Jag skulle inte ta någon hänsyn där, dessutom så har ni väll inte jättebra historia med tanke på det du berättar om "no drama". Då skulle jag nog snarare satsa på att lära känna någon nu dvs L. Större chans att det planar ut till något bra .

 

[monster1]

Min pappa ligger på sjukhus, min mamma har gjort sig illa och går på kryckor, min mormor är riktigt dålig, och jag känner mig så himla ensam att inte ha någon att gråta ut hos.

Fastän jag är sambo vänder jag mig oftast till någon av mina närmaste vänner istället när det är riktig kris.

 

[Bison]

Min pappa ligger på sjukhus, min mamma har gjort sig illa och går på kryckor, min mormor är riktigt dålig, och jag känner mig så himla ensam att inte ha någon att gråta ut hos.

Åh nej

 

[Singoalla]

Men alltså, tråkigt för honom att han inte räknade med att två av hans dejter skulle börja gilla varandra. Jag skulle inte ta någon hänsyn där, dessutom så har ni väll inte jättebra historia med tanke på det du berättar om "no drama". Då skulle jag nog snarare satsa på att lära känna någon nu dvs L. Större chans att det planar ut till något bra .

Håller helt med. Förstår om det inte är jättekul för honom, men sånt är livet ibland. Om han slutar tjura så kanske han får vara med oss ibland, men det kommer han ju definitivt inte få om han beter sig som en tjurig unge Sammanfattningsvis så är jag såklart ledsen om han tycker att det är jobbigt, och det skulle vara trist om det behöver sluta dåligt emellan oss igen. Men det ligger lite på honom just nu, känner jag.

L däremot verkar vara mera mån om hans känslor. Hon sa att hon verkligen inte ville att det skulle sluta såhär mellan dem. Men ärligt talat så känner jag mig ganska trygg i att hon ser vem det är som beter sig barnsligt just nu.

 

[Malibu_Stacy]

Men snälla, det är klart att det inte är kul för dig att höra hur mycket hon saknar sitt ex och sitt gamla liv. Går det inte att säga lite försiktigt att just dom tankarna där får hon dela med någon annan än dig? Att du är okej med att hon behåller kontakten med dom, men att du blir osäker och ledsen när hon visar/berättar att hon saknar exet?

Det kanske skulle vara bra för er båda att försöka hitta lite gemensamma saker som är "era" och som inte påminner om hennes ex... T.ex. ett gemensamt interesse, musik, mat el.l. som hon inte delade med exet. Och kanske drömma lite om framtiden ihop, även om det fortfarande är tidigt i förhållandet...?

Hoppast det blir bättre framöver!

+ @Singoalla

Tack för era tankar och input Fina ord.
Det är verkligen inte så att hon säger det hela tiden, absolut inte! Hon vill helst inte alls prata med mig om det för att inte belasta mig. Just i söndags blev hon jätteledsen plötsligt och jag frågade vad det var som gör henne ledsen just då och då sa hon som det var men samtidigt också att hon inte vill ta det med mig egentligen. Hon bad också om ursäkt trots att jag inte ens tyckte att hon behövde göra det för det var ju också jag som fortsatte fråga eller be henne berätta exakt vad hon tänker på (vilket är dumt gjort av mig för jag visste ju innerst inne...självplågeri )
Vi har väldigt många gemensamma intressen, också sådant som hon inte haft med sin flickvän vilket säkerligen också är en stor grund i att vi blivit kära i första taget. Vi har så mycket att prata om, skratta till, diskutera, saker att göra, saker vi vill göra osv. Vi har redan bokat in en natt på hotell över nyår, pratat om hur mysigt det ska bli att åka till hennes landställe i vår/sommar och planerar en resa till USA i september nästa år. Så framtidsdrömmar finns absolut
Vi hade en jättebra dag/kväll/natt igår och hon känns mycekt mer glad och mindre deppig så förhoppningsvis var detta helt enkelt en svacka som vi kämpar oss ur tillsammans.
Jag kämpar med mina osäkerheter men det känns bättre och bättre för varje dag. Jag tror också mitt behov av bekräftelse (som inte brukar vara jättestort) helt enkelt blivit större nu för att omständigheterna är som dom är. Man lär sig något nytt om sig själv hela tiden..

 

[Malibu_Stacy]

Men alltså, tråkigt för honom att han inte räknade med att två av hans dejter skulle börja gilla varandra. Jag skulle inte ta någon hänsyn där, dessutom så har ni väll inte jättebra historia med tanke på det du berättar om "no drama". Då skulle jag nog snarare satsa på att lära känna någon nu dvs L. Större chans att det planar ut till något bra .

Jag håller helt med!
Fick nästan intrycket av att M förväntade sig att ni skulle börja dejta igen efter det som hände och nu blev sur och snopen när han märkte att du @Singoalla har andra du fortsätter träffa och nya du ska träffa.
Tycker definitivt att du och L ska ses utan honom och känna av läget mellan er två. Låt inte honom komma emellan er innan det ens börjat!
Känner dock så igen dom där ”tysta” samtalen där båda parter bara inte vet vad som ska säga men ändå inte förmår att lägga på...

 

[durachiny]

blev raggad på i kväll . men var inte på humör att följa med upp. hon blev sur och försvann. jag undrade vad hände.

Sunkigt att inte kunna ta ett nej eller vad är det man brukar säga.

 

[Tranan]

Sunkigt att inte kunna ta ett nej eller vad är det man brukar säga.

Ja eller hur. jag hade bara lust att snacka och smutta på vin/öl/drink.

 

[Killaloe]

Var hem till ett ex ikväll och det ena ledde till det andra o.s.v.. Inte speciellt bra tillfälle för detta nu. Mår inte alls bra och det känns som att det blev en kväll av sökande tillbaka till något tryggt som jag känner igen. Inte så lyckat då jag trodde jag bara hade en vanlig kompisrelation med henne nu. Vill inte att detta ska riva upp och förändra något mellan oss.
Behöver såklart inte bli så, men ja..

Hur är det idag?

 

[parellikusken]

Hur är det idag?

För första gången på ett par veckor har jag en dag där jag inte umgåtts med någon vän, så funderar på att gå bort till henne idag igen. Mår tyvärr väldigt dåligt, depressionsträsket håller fast mig, men slipper mörka tankar om jag umgås med människor. Skulle kunna höra av mig till en vän, men samtidigt saknar jag verkligen exet idag och jag vet att jag är välkommen dit..

Men samtidigt vet jag att även om det verkar vara en god idé nu så är det en sämre idé i längden. Att ligga med ett ex rör upp känslor, och det vore inte bra då jag pga. depressionen inte riktigt kan tänka klart. Är liksom sämsta förutsättningarna för detta nu.

Men gårdagskvällen rev upp känslor hos mig. Fan.

 

[Killaloe]

Det låter verkligen förvirrande och rent utsagt skittungt @parellikusken

Men, om du kan umgås med annan vän är det kanske bra att göra för att slippa utsätta dig själv för ännu mer känslor som blur svåra att reda i? Saknad är förvisso en jobbig känsla, men det är ändå övergående tänker jag och inte farlig. Medans trassel som påverkar svackan på sikt kan få mycket större konsekvenser? Typ så tänker jag.

 

[parellikusken]

Det låter verkligen förvirrande och rent utsagt skittungt @parellikusken

Men, om du kan umgås med annan vän är det kanske bra att göra för att slippa utsätta dig själv för ännu mer känslor som blur svåra att reda i? Saknad är förvisso en jobbig känsla, men det är ändå övergående tänker jag och inte farlig. Medans trassel som påverkar svackan på sikt kan få mycket större konsekvenser? Typ så tänker jag.

Du har rätt i det, ska nog höra av mig till någon annan.
Nästa vecka kommer jag åka och vara hos mina föräldrar 70 mil bort, så då får jag iaf lite distans till allt.