Dejtingtråden del 19

[pepp]

I ditt fall så handlade det väl mer om att du inte ville ta den diskussionen och definitionen mer än att det egentligen inte skulle ha behövts? Inte för att vara den men du visste väl ändå om väldigt länge att han ville mer än bara KK?

Ja iofs. Han verkade dock inte heller vilja ta den diskussionen, tror han kanske visste vad som väntade?

 

[Niyama]

Jag tycker att det låter som att du hellre väntat med att ses tills du mår bättre, och det tycker jag inte låter som en dum ide Finns han kvar då så är det ju bara att ses då, och annars hittar du någon annan.
Tänker att då du inte vill ha någon kroppskontakt alls så kanske det är svårt att vara öppen för känslor och så också? Bara spånar från hur jag funkar nu, vill du träffa honom du så ska du klart göra det.

Öppen för känslor är jag aldrig ändå . Och problemet med kroppskontakt går inte riktigt att förutse, ibland funkar det och ibland inte, även om det blir värre i sämre perioder. Men tror det ändå är bättre att vänta, i en bra period kan jag hantera dåligt beteende och ba "där är dörren, hejdå!" och så var det med det. I dålig period blir jag mycket mer påverkad under längre tid.

 

[sorbifolia]

Jag behöver skriva något till vackra tjejen men jag vet inte vad. Så jag har varit stilla ett tag, men vill ju inte "ghosta" henne. Är dock osäker på om det är lönt att träffas igen, då det kändes som att vi är lite för olika.

Men kanske skulle fråga om hon vill hänga med på nån utekoncert eller liknande, så kan vi se hur det känns i en sådan setting?

Samtidigt så vet jag inte om det känns okej för min egen del att dejta flera samtidigt, känns nästan som att jag är otrogen mot italienaren även om jag inte har någon aning hurvida han dejtar andra än mig. Äsch, varför ska jag alltid krångla till saker?

 

[pepp]

Hängde faktiskt med E idag. Kände att jag inte ville avsluta som vi gjorde.

Bara gött, kravlöst häng med herr pudel, sol och bad

 

[Red_Chili]

Fortsätter att dejta men min mentala hälsa är svajigare än på länge, vilket oroar mig. Pratade med MM om det igår kväll och lite idag över en fantastisk räksallad i solen. Även om jag ser ett samband mellan ohälsan och vår relation så vet jag inte om jag borde agera på det eller bara vänta ut det. Hur som helst så sa han idag att han aldrig har pratat med någon så mycket som han gör med mig, och att han tycker att det är väldigt intressant och att jag har mycket kloka tankar. Apropå det där med att han varit en riktig mussla i början. Det kändes kul att höra i alla fall. Själv känner jag mig ofta som ett vrak när vi pratar, tankarna avbryter varandra och orden som kommer ur mig är både nattsvarta och osammanhängande. Ibland är jag orolig för att jag är på väg in i depression igen. Men att han ser mig som klok och vettig hjälper onekligen mycket. Kanske är jag inte det vrak jag tror att jag är, utan bara en stark-skör person med trauma som försöker få det här att fungera. Något som är säkert i alla fall är att det inte verkar som att han tycker det minsta illa om det alls.

Jag vet inte om jag missat något inlägg från dig, men har du varit och pratat med någon psykolog om det här? Även om MM tycker att du är bra som du är osv, så ska du ju inte behöva må som du gör. Kanske kan en (professionell) utomstående ge dig verktyg att handskas med det hela på ett bättre sätt? Att bara "vänta ut det" när risken finns att allt blir värre låter ju inte som något helt lyckat... Du ÄR ju jävligt bra. Det vore så otroligt synd om du började må ännu sämre.

 

[Ceta]

Jag behöver skriva något till vackra tjejen men jag vet inte vad. Så jag har varit stilla ett tag, men vill ju inte "ghosta" henne. Är dock osäker på om det är lönt att träffas igen, då det kändes som att vi är lite för olika.

Men kanske skulle fråga om hon vill hänga med på nån utekoncert eller liknande, så kan vi se hur det känns i en sådan setting?

Samtidigt så vet jag inte om det känns okej för min egen del att dejta flera samtidigt, känns nästan som att jag är otrogen mot italienaren även om jag inte har någon aning hurvida han dejtar andra än mig. Äsch, varför ska jag alltid krångla till saker?

Men har hon hört av sig? För att ”ömsesidigt” inte höra av sig är inte ghosting i min värld
Men vill du ses så är det klart du ska höra av dig!

 

[Return_to_the_moon]

Fick ett meddelande från nån över mitt åldersspann på hp. Ett kap?

"•*¨*•.¸¸¸¸.•*¨*•

⚘

Hej söta vackra i denna varma sommartid!

Kan inte undgå att skriva att du har ett riktigt sött och fint foto på dig här!

Är det okej med komplimanger,förståss?

•*¨*•.¸¸¸¸.•*¨*

Jag själv har fått en mycket fin uppfostran av de finaste föräldrar man kan ha. Jag har lärt mig att respektera kvinnor och har av egen natur alltid gjort det. Jag hjälper snarare än stjälper. Jag har mitt hjärta "på rätta stället" så att säga. Så du kan absolut känna dig trygg med mig i alla avseénden. ⚘☺"

 

[durachiny]

Hängde faktiskt med E idag. Kände att jag inte ville avsluta som vi gjorde.

Bara gött, kravlöst häng med herr pudel, sol och bad

Du menar att han gått från att vara ok med er till att vilja mer till att ta bort dig överallt till att vara ok med att bara vara kks igen? Jag måste säga att jag tvivlar på att hans känslor förändrats utan jag skulle tro att det mer handlar om att han hellre träffas än att inte göra det.

 

[Sharpless]

Fick ett meddelande från nån över mitt åldersspann på hp. Ett kap?

"•*¨*•.¸¸¸¸.•*¨*•

⚘

Hej söta vackra i denna varma sommartid!

Kan inte undgå att skriva att du har ett riktigt sött och fint foto på dig här!

Är det okej med komplimanger,förståss?

•*¨*•.¸¸¸¸.•*¨*

Jag själv har fått en mycket fin uppfostran av de finaste föräldrar man kan ha. Jag har lärt mig att respektera kvinnor och har av egen natur alltid gjort det. Jag hjälper snarare än stjälper. Jag har mitt hjärta "på rätta stället" så att säga. Så du kan absolut känna dig trygg med mig i alla avseénden. ⚘☺"

Låter absolut som ett kap, jag föll direkt för honom... Eller...

 

[Milosari]

Fick ett meddelande från nån över mitt åldersspann på hp. Ett kap?

"•*¨*•.¸¸¸¸.•*¨*•

⚘

Hej söta vackra i denna varma sommartid!

Kan inte undgå att skriva att du har ett riktigt sött och fint foto på dig här!

Är det okej med komplimanger,förståss?

•*¨*•.¸¸¸¸.•*¨*

Jag själv har fått en mycket fin uppfostran av de finaste föräldrar man kan ha. Jag har lärt mig att respektera kvinnor och har av egen natur alltid gjort det. Jag hjälper snarare än stjälper. Jag har mitt hjärta "på rätta stället" så att säga. Så du kan absolut känna dig trygg med mig i alla avseénden. ⚘☺"

Åh SKICKA HIT HONOM!

 

[sorbifolia]

Men har hon hört av sig? För att ”ömsesidigt” inte höra av sig är inte ghosting i min värld
Men vill du ses så är det klart du ska höra av dig!

Nej hon har inte hört av sig så det är inte "bara" jag som slutat skriva/svara. Men känns ändå som det vore schysst att få någon form av avslut... Särskilt iom att hon tyckte dejting i sig var lite läskigt/obehagligt.

 

[Masqueradee]

Nej hon har inte hört av sig så det är inte "bara" jag som slutat skriva/svara. Men känns ändå som det vore schysst att få någon form av avslut... Särskilt iom att hon tyckte dejting i sig var lite läskigt/obehagligt.

Jag skrev till en kille som efter dejten inte alls hörde av sig lika ofta som innan, men svarade om jag skrev något, och frågade rätt ut hur han kände. För precis som du skriver så är det ganska skönt med ett avslut, tycker jag, istället för att bara låta det rinna ut i sanden.

 

[Singoalla]

Fick ett meddelande från nån över mitt åldersspann på hp. Ett kap?

"•*¨*•.¸¸¸¸.•*¨*•

⚘

Hej söta vackra i denna varma sommartid!

Kan inte undgå att skriva att du har ett riktigt sött och fint foto på dig här!

Är det okej med komplimanger,förståss?

•*¨*•.¸¸¸¸.•*¨*

Jag själv har fått en mycket fin uppfostran av de finaste föräldrar man kan ha. Jag har lärt mig att respektera kvinnor och har av egen natur alltid gjort det. Jag hjälper snarare än stjälper. Jag har mitt hjärta "på rätta stället" så att säga. Så du kan absolut känna dig trygg med mig i alla avseénden. ⚘☺"

Ugh jag fick lite obehagskänslor av det meddelandet

 

[Milosari]

Dagens dejt blev framflyttad till lördag, jag prioriterade att åka till landet med väninnan och bytte så jag kunde ta med min sonen. Vi behöver lite kvalitetstid allihop.

En barndomsvän hörde av sig igår, vi har pratat två gånger de senaste 20 åren. Första frågan han ställer är ”är du singel”. Haha wtf. Jag skrattade så jag grät åt frågan men sen var det ett roligt samtal. Kommer kanske träffa honom nästa gång han är i Skåne.

Köpenhamn är bortrest igen, men vi fortsätter att hålla tät kontakt.

Malmö har hört av sig igen, han är också bortrest men vill ses när han kommer hem. Och jag vill egentligen träffa honom också. MEN av någon anledning så känns det nästan lite förbjudet att göra det. Alltså som att jag bedrar Köpenhamn om jag gör det. HELT jäkla ologiskt! 1) vi har inget fast förhållande ens. 2) om vi skulle inleda ett fast förhållande så är monogami inte ett alternativ och 3) jag har inte alls samma känslor för Malmö som jag har för Köpenhamn. Jag fattar ingenting, dejtar ju andra utan att det känns konstigt alls?

Vinkillen vill också ses igen. Det är alltid trevligt, tycker mycket om honom. Han är klok och rolig. En bra kombo.

Ångrar mig nästan med 23-åringen. Vi ska ses nästa vecka och det är liksom ingen hejd på hur underbar jag är. Världens hetaste milf typ. Suck. Jag har varit tydlig med att vi absolut inte kommer ligga, troligtvis aldrig någonsin. Men hoppet är kanske det sista som överger människan? Han bekände en personlig sak för mig som han skäms mycket för, jag tyckte inte att det var något skamligt och efter det så har han blivit lite av ett plåster. Jag förstår att han behöver prata om det, men... Nåja, kanske blir det lättare om jag kan förklara irl att han och jag inte kommer bli något annat än max vänner.

 

[Singoalla]

Jag vet inte om jag missat något inlägg från dig, men har du varit och pratat med någon psykolog om det här? Även om MM tycker att du är bra som du är osv, så ska du ju inte behöva må som du gör. Kanske kan en (professionell) utomstående ge dig verktyg att handskas med det hela på ett bättre sätt? Att bara "vänta ut det" när risken finns att allt blir värre låter ju inte som något helt lyckat... Du ÄR ju jävligt bra. Det vore så otroligt synd om du började må ännu sämre.

Jag har tänkt på det mycket, och bestämde mig för något år sedan att om jag ska prata med någon så måste det vara någon som är kunnig inom just relationer och trauma. Jag har pratat med några lite mer generella samtalsterapeuter tidigare i livet och upplever inte att det gett så mycket. Så jag kontaktade en som jag hittade och hon sa att hon kunde hjälpa mig, för 1300:- i timmen. Jag har helt enkelt inte haft (prioriterat) att lägga dom pengarna. Att gå via vårdcentral gjorde jag under min depression och det har jag inte mycket till övers för. Däremot har jag funderat på att knata upp dit för att försöka få ångestdämpande för att lösa det värsta problemet tillfälligt.

Jag tror den enda vägen är att gå privat och det har känts både dyrt och riskabelt. Det är ju inte ofta man känner att man träffar rätt med den första man träffar. Då har det känts enklare att bara lägga ner allt vad dejting heter och fortsätta leva loppan utan ångest själv. Även om jag förstår att jag kanske behöver ta tag i det här hur som helst någon gång i livet.

Tack för ditt fina inlägg förresten

 

[Singoalla]

Ångrar mig nästan med 23-åringen. Vi ska ses nästa vecka och det är liksom ingen hejd på hur underbar jag är. Världens hetaste milf typ. Suck. Jag har varit tydlig med att vi absolut inte kommer ligga, troligtvis aldrig någonsin. Men hoppet är kanske det sista som överger människan? Han bekände en personlig sak för mig som han skäms mycket för, jag tyckte inte att det var något skamligt och efter det så har han blivit lite av ett plåster. Jag förstår att han behöver prata om det, men... Nåja, kanske blir det lättare om jag kan förklara irl att han och jag inte kommer bli något annat än max vänner.

Eller bara strunta i honom? Låter som risken är att du blir terapeut till en person du inte ens känner som dessutom inte verkar acceptera att ni inte ska ligga. Vänner, med en så mycket yngre man som uppenbarligen vill något annat och dränker dig i komplimanger och vill ha sex? What’s in it for you? Jag tycker inte du behöver träffa honom och förklara något irl alls. Om du inte själv vill förstås.

 

[sorbifolia]

Jag har tänkt på det mycket, och bestämde mig för något år sedan att om jag ska prata med någon så måste det vara någon som är kunnig inom just relationer och trauma. Jag har pratat med några lite mer generella samtalsterapeuter tidigare i livet och upplever inte att det gett så mycket. Så jag kontaktade en som jag hittade och hon sa att hon kunde hjälpa mig, för 1300:- i timmen. Jag har helt enkelt inte haft (prioriterat) att lägga dom pengarna. Att gå via vårdcentral gjorde jag under min depression och det har jag inte mycket till övers för. Däremot har jag funderat på att knata upp dit för att försöka få ångestdämpande för att lösa det värsta problemet tillfälligt.

Jag tror den enda vägen är att gå privat och det har känts både dyrt och riskabelt. Det är ju inte ofta man känner att man träffar rätt med den första man träffar. Då har det känts enklare att bara lägga ner allt vad dejting heter och fortsätta leva loppan utan ångest själv. Även om jag förstår att jag kanske behöver ta tag i det här hur som helst någon gång i livet.

Tack för ditt fina inlägg förresten

Förstår absolut att du tycker det är dyrt och möjligtvis inte har råd, men se det som en investering i dig själv? Särskilt som du planerar att skaffa barn så småningom, för barnets del vore det nog bra med en förälder som kunde hantera kärleksrelationer utan ångest.

Du verkar som en underbar människa som förtjänar att må bra, så jag hoppast att du hittar en lösning!

 

[Milosari]

Eller bara strunta i honom? Låter som risken är att du blir terapeut till en person du inte ens känner som dessutom inte verkar acceptera att ni inte ska ligga. Vänner, med en så mycket yngre man som uppenbarligen vill något annat och dränker dig i komplimanger och vill ha sex? What’s in it for you? Jag tycker inte du behöver träffa honom och förklara något irl alls. Om du inte själv vill förstås.

Jag kommer springa på honom i höst och vår, så det hade känts enklare om det blev ett bra och tydligt stopp på det hela. Kan terapeuta lite då och då, det har jag absolut energi till. Men inte om han är den gränslösa typen.

Ska nog ställa in nästa vecka och fundera ett varv till på hur jag ska kunna ta mig ur det här på ett smidigt vis...

 

[pepp]

Du menar att han gått från att vara ok med er till att vilja mer till att ta bort dig överallt till att vara ok med att bara vara kks igen? Jag måste säga att jag tvivlar på att hans känslor förändrats utan jag skulle tro att det mer handlar om att han hellre träffas än att inte göra det.

Nu sågs vi endast som vänner där, inget sex, hångel eller fysisk beröring.

 

[Bison]

L åkte hem idag.
Vi har verkligen haft det jättebra och han har förgyllt min semester.
Men, det finns tydligen alltid ett men
Mina problem att knyta an i kombination med att han har en del strul samt barn och långt avstånd får mig att backa. Inte bara backa utan hoppa in i mitt fort, dra upp landbryggan och sätta fram bågskyttarna.

Vi hade ett samtal igår, han är kär i mig och jag är totalt blockerad, blir bara kall och hård och plötsligt saknar jag SJ och vår totalt okomplicerade relation.