Det är inte kossornas fel...

Gäller detsamma för får, som jag "producerar" i KRAV-certifierad produktion.

Ja.

Det har åtminstone tidigare varit godkänt med en liten andel konventionellt foder till grisar och fjäderfä (5% om jag minns rätt) men jag är osäker på om det fortfarande gäller eller om det är 100% även för dem numera.

Den ekologiska produktionen, eller dess regler snarare, utvecklas ofta i takt med att "det går". Det är inte alls länge sen som det alltid var tillåtet med konventionellt utsäde. I takt med att det finns mer ekologiskt utsäde ökar kraven. När jag t ex jobbade med ekologiska kor på 90-talet fick de ganska mycket ren soja i sin foderstat (då fanns ingen certifierad soja utan den var troligen ganska ohållbart producerad i Brasilien), man gav liksom hela den konventionella delen som var tillåtet då med ren soja. Så det har hänt ganska mycket! Men det är bra att ha med sig den där vetskapen. Man gör liksom inget som är omöjligt och den ekologiska produktionen är helt avhängig att den konventionella finns och producerar - i alla led.

Därmed inte sagt att jag inte köper eko för det gör jag ganska ofta. När det gäller kött handlar jag dock mest av grannarna (som råkar vara eko, förvisso).
 
Fast det är verkligen inte på låtsas, bara för att det inte finns en universell sanning att förhålla sig till.

Så jag stryker den mittersta meningen och behåller de båda andra.

Lagstiftning kring mord och kvinnovåld är inte heller på låtsas även om det ”bara” är en social överenskommelse.
Här förs diskussion på hög nivå. Imponerande.
 
Men hur kan du ens jämföra det med kapitalism? Vitt skilda nivåer.

Exempel på hur ”låtsas” jag tycker sociala överenskommelser är och bör betraktas i påverkan på människors liv. Jag tycker helt enkelt att det är helt uppåt väggarna att påstå att ekonomiska system är på ”låtsas”. Det är en ganska låg nivå på den termen i en så viktig fråga för mänskligheten.
 
KRAV och EU-ekologiskt jordbruk är också kommersiellt. Jag tror du menar konventionellt.

Man får köpa massor av kraftfoder till ekologiska kor (jag har jobbat tio år som KRAV-kontrollant).

Har du belägg för att kor som äter mycket kraftfoder rapar mindre??

Förr fick KRAV-kor i mjölkproduktion max 5 % inköpt kraftfoder. Hur mycket är tillåtet nu?

Jag vet mycket väl att det finns väldigt stora KRAV-gårdar och även EU-ekologiska gårdar. Inte bara månskensbönder och småbrukare.

Tvärt om skulle det vara, nötkreatur som får mindre kraftfoder rapar mindre. Det är säkert något jag läst i Land lantbruk men inte klippt ut.
 
Förr fick KRAV-kor i mjölkproduktion max 5 % inköpt kraftfoder. Hur mycket är tillåtet nu?

Jag vet mycket väl att det finns väldigt stora KRAV-gårdar och även EU-ekologiska gårdar. Inte bara månskensbönder och småbrukare.

Tvärt om skulle det vara, nötkreatur som får mindre kraftfoder rapar mindre. Det är säkert något jag läst i Land lantbruk men inte klippt ut.

Som jag skrivit tidigare i tråden är det 100% ekologiskt foder som gäller.

Jag är osäker på om kor som får mer kraftfoder rapar mer. Det som är säkerställt är att de släpper ut mer metan om de lever länge vilket betyder att en intensiv uppfödning är mer klimatsmart.
 
Förr fick KRAV-kor i mjölkproduktion max 5 % inköpt kraftfoder. Hur mycket är tillåtet nu?

Jag vet mycket väl att det finns väldigt stora KRAV-gårdar och även EU-ekologiska gårdar. Inte bara månskensbönder och småbrukare.

Tvärt om skulle det vara, nötkreatur som får mindre kraftfoder rapar mindre. Det är säkert något jag läst i Land lantbruk men inte klippt ut.
När jag googlar verkar det som om bara 60 % av fodret behöver vara odlat själv, och att det även kan innefatta samarbete med en eller flera andra KRAV-gårdar. 75 % för övriga nöt på gården
 
Ja, i hållbarhetsbegreppet inkluderas ekonomi, det finns modeller som likställer det med miljömässigt och det finns modeller som lyfter det miljömässiga som viktigare. Tyvärr hamnar retoriken alltför ofta i att sätta ekonomin före.

Problemet är att det inte går att särskilja eftersom alla beslut alltid medför en prislapp. Oavsett vad vi föredrar så är det "någon" som betalar. Ta t.ex vindkraft. Det är idag populärt med infrastrukturella satsningar, men de kostar. Eftersom de ändå bedöms som positiva för samhället rent miljömässigt finns det subventioner och det är det som gör att en investerare är intresserad. Tar vi bort subventionerna så kommer ändå notan, men till någon annan. Frågan är då om denna någon annan vill betala. Jag vill då inte kommunicera till kunderna på mitt företag att "Hey, vi kommer sänka din pension men du har i alla fall fått en fin vindpark. Var glad åt den istället...". Om ingen annan vill betala så blir det inte gjort, oavsett hur nobelt förslaget är...

Hur man än gör har man arslet bak, och det är alltid någon som måste betala i slutändan. Det är en realitet snarare än på låtsas, och något bara ett barn med inställningen "Pappa betalar, för pengar finns ju i bankomaten..." kan bortse ifrån...
 
Tack! När det gäller häst? Tänker på gödsel i det här fallet.
Hästar är ju inte produktionsdjur på det sättet i Sverige, det finns inga eko-märkta hästar.

OT
Pratar man klimatpåverkan däremot så borde hästarna definitivt diskuteras. De släpper ut rätt rejält har jag för mig, och producerar ju nöjen, friskvård, jobb och biologisk mångfald. Men allt det (utom möjligen friskvård) plus mat producerar ju korna också. Men hästar (och hundar) nämns i princip inte i debatten. Jag tror att det är för känsligt.
 
Hästar är ju inte produktionsdjur på det sättet i Sverige, det finns inga eko-märkta hästar.

OT
Pratar man klimatpåverkan däremot så borde hästarna definitivt diskuteras. De släpper ut rätt rejält har jag för mig, och producerar ju nöjen, friskvård, jobb och biologisk mångfald. Men allt det (utom möjligen friskvård) plus mat producerar ju korna också. Men hästar (och hundar) nämns i princip inte i debatten. Jag tror att det är för känsligt.
Plus...
När det gäller reaktionerna på gödselutredningen från hästvärlden har jag faktiskt inte sett ett enda "oj då, påverkar vi så mycket, vilka åtgärder skulle vi kunna genomföra för att minska det?".
Bara ramaskri och offerkoftor. Inga konkreta motförslag. Dåligt faktiskt, hästar påverkar ju miljön rejält, det borde vi försöka minska så mycket vi kan.
 
Plus...
När det gäller reaktionerna på gödselutredningen från hästvärlden har jag faktiskt inte sett ett enda "oj då, påverkar vi så mycket, vilka åtgärder skulle vi kunna genomföra för att minska det?".
Bara ramaskri och offerkoftor. Inga konkreta motförslag. Dåligt faktiskt, hästar påverkar ju miljön rejält, det borde vi försöka minska så mycket vi kan.
Ja, hästar är ju också betesdjur.
 
Hästar är ju inte produktionsdjur på det sättet i Sverige, det finns inga eko-märkta hästar.

OT
Pratar man klimatpåverkan däremot så borde hästarna definitivt diskuteras. De släpper ut rätt rejält har jag för mig, och producerar ju nöjen, friskvård, jobb och biologisk mångfald. Men allt det (utom möjligen friskvård) plus mat producerar ju korna också. Men hästar (och hundar) nämns i princip inte i debatten. Jag tror att det är för känsligt.
Jag tänker mer om jag får kalla grödan jag odlar för eko om den har gödslats med mina egna hästars gödsel trots att de får en yttepytteliten del icke ekologiskt foder eller om jag får kalla gödseln för eko överhuvudtaget om den skänks bort till någon annan odlare.
 
Jag tänker mer om jag får kalla grödan jag odlar för eko om den har gödslats med mina egna hästars gödsel trots att de får en yttepytteliten del icke ekologiskt foder eller om jag får kalla gödseln för eko överhuvudtaget om den skänks bort till någon annan odlare.
Det går att göra ekologisk gödning av icke-ekologiska råvaror, vilket har märkt exempelvis i årets skandal med ekologisk tomatnäring, Så min gissning är att det inte spelar någon roll vad djuren som producerar gödsel äter m.a.p. regelverket. Det som spelar roll är om det finns konstgödning etc inblandat.

Men det där är jag ingen expert på.
 
Problemet är att det inte går att särskilja eftersom alla beslut alltid medför en prislapp. Oavsett vad vi föredrar så är det "någon" som betalar. Ta t.ex vindkraft. Det är idag populärt med infrastrukturella satsningar, men de kostar. Eftersom de ändå bedöms som positiva för samhället rent miljömässigt finns det subventioner och det är det som gör att en investerare är intresserad. Tar vi bort subventionerna så kommer ändå notan, men till någon annan. Frågan är då om denna någon annan vill betala. Jag vill då inte kommunicera till kunderna på mitt företag att "Hey, vi kommer sänka din pension men du har i alla fall fått en fin vindpark. Var glad åt den istället...". Om ingen annan vill betala så blir det inte gjort, oavsett hur nobelt förslaget är...

Hur man än gör har man arslet bak, och det är alltid någon som måste betala i slutändan. Det är en realitet snarare än på låtsas, och något bara ett barn med inställningen "Pappa betalar, för pengar finns ju i bankomaten..." kan bortse ifrån...
Både ja och nej. Inom ekonomi är det big nono att leva över sina resurser och ständigt belåna utan vidare plan, men när det kommer till naturresurser verkar vi (på samhällsnivå) inte se problemet. Trots att en ekonomi är lättare att bygga upp igen.

Självklart finns ekonomin att förhålla sig till, men vi måste börja räkna vinster på ett annat sätt. Ett jordbruks framgång kan inte bara mätas i pengar och skördens storlek.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp