Det här med att läsa ens barn sms

[Jeps]

På mitt jobb (gymnasiet) är det ca en miljon snap-notiser på varenda telefon när man delar ut dem efter lektionens slut.

Jobbar också på gymnasiet och ser samma sak.
Dessutom så har vi haft ärenden med både exposekonton mot klasskamrater och ändra kränkningar på snap

 

[Flixon]

Jag har en tioårig dotter, jag läser det som skrivs i gruppchattar bland hennes kompisar. Jag berättar att jag gör det, och vi pratar om det tillsammans. Det är inte ovanligt att det blir konflikter där, det är typ alla tjejer i klassen som ingår i de grupperna. Hon är helt okej med att jag kollar, men jag förstår ju att det inte kommer gälla alltid...
Hon är i perioder jättearg på mig och sin pappa över att hon inte får ha Snapchat, men där är det ett absolut nej. Jag önskar att det vore högre åldersgräns där för det är mitt starkaste argument

 

[FeatherCloud]

Långt kvar tills vi behöver tänka på detta men för ett tag sedan tog jag en skärmbild på ett inlägg i en diskussion om detta på fb. Tyckte det lät vettigt och om det känns aktuellt fortfarande kommer vi nog använda sa oss av den här metoden med en ”familjetelefon”.

Ungefär så som jag tänker Eftersom det inte finns någon fast hemtelefon så blev det liksom lämpligt att liva upp en av mina gamla med ett kontantkort. Sonen har tillgång som jag skrev ovan, men syftet är främst att man ska kunna ringa hem, eller från hemmet till mig om jag (mycket ovanligt) lämnar huset utan något barn. Ännu bara aktuellt med stora men när lilla blir större kommer samma gälla för henne.

 

[Skrottiskrott]

En sån ska vi lätt starta eller gå med i sen! Vilken ålder siktar ni på att vänta till?

Vi har faktiskt inte satt någon ålder, än i alla fall... Barnen i fråga är 6 år nu och har alltså börjat förskoleklass denna termin, så vi startade upp gruppen/pakten ganska nyligen. Diskuterade då om vi skulle sätta en ålder eller inte men valde att inte göra det för vi tror att många skulle låta bli att gå med då, för att de känner att den satta åldern är för hög för dem. Vi tänker att ju fler vi kan få att vänta, oavsett om det blir 10 år istället för 8 år eller 15 år istället för 12 år, så är det bra.

Vårt fokus är att informera, stötta och känna att vi är flera. Som lärare upplever att föräldrar ger sina barn smartphone tidigt för att de vill kunna nå sina barn och vice versa, samt att de släpper efter för sociala medier för att "alla andra får ha det". Och tyvärr är det så - i min förra klass med 27 elever var det endast två som inte hade en egen smartphone. I åk 4. Det klart att grupptrycket påverkar både barnen och föräldrarna jättemycket. Så vi vill verkligen få föräldrar att känna att de inte är ensamma om att säga nej för deras barns skull.

Men en föräldrapakt i en grannort har satt 14 år. Känns väl ganska rimligt. Dock tror jag att det kommer hända väldigt mycket på den här fronten i och med all forskning och information som kommer kring skärmar osv nu, så när våra barn är 14 år tror jag att det kommer att finnas fler alternativ, andra regler och eventuellt en annan norm kring detta. Så nu när det händer så mycket tror jag på att ta det lite som det kommer.

Vi är ju inte emot tekniken i sig, jag vill också kunna nå mina barn när de ger sig iväg på saker på egen hand. Men det finns som tur är alternativ till en smartphone med sociala medier och öppen dörr till all världens skit på Internet.

 

[strawberrysylt]

Vi har faktiskt inte satt någon ålder, än i alla fall... Barnen i fråga är 6 år nu och har alltså börjat förskoleklass denna termin, så vi startade upp gruppen/pakten ganska nyligen. Diskuterade då om vi skulle sätta en ålder eller inte men valde att inte göra det för vi tror att många skulle låta bli att gå med då, för att de känner att den satta åldern är för hög för dem. Vi tänker att ju fler vi kan få att vänta, oavsett om det blir 10 år istället för 8 år eller 15 år istället för 12 år, så är det bra.

Vårt fokus är att informera, stötta och känna att vi är flera. Som lärare upplever att föräldrar ger sina barn smartphone tidigt för att de vill kunna nå sina barn och vice versa, samt att de släpper efter för sociala medier för att "alla andra får ha det". Och tyvärr är det så -

Okej! Jamen det låter jättebra! Jag hoppas det kommer finnas såna låter här också när det blir aktuellt för oss.

i min förra klass med 27 elever var det endast två som inte hade en egen smartphone. I åk 4.

Jösses!! Det känns ju fruktansvärt tidigt.
Samtidigt har jag en 8-åring i min närhet och vet ju hur haj han är på allt det där... Men känns ju superkonstigt.

Det klart att grupptrycket påverkar både barnen och föräldrarna jättemycket. Så vi vill verkligen få föräldrar att känna att de inte är ensamma om att säga nej för deras barns skull.

Men en föräldrapakt i en grannort har satt 14 år. Känns väl ganska rimligt.

Jamen absolut. Så känner jag också. Jag kan ju känna att jag vill att bäbisen ska vänta jättelänge, men klart grupptryck kommer påverka och hur det ser ut i umgänget.

Dock tror jag att det kommer hända väldigt mycket på den här fronten i och med all forskning och information som kommer kring skärmar osv nu, så när våra barn är 14 år tror jag att det kommer att finnas fler alternativ, andra regler och eventuellt en annan norm kring detta. Så nu när det händer så mycket tror jag på att ta det lite som det kommer.

Åh, jag hoppas verkligen detta! Och att det inte bara fortsätter neråt i åldrarna.
Men du skrev att ni samlar in elevernas telefoner under lektionstid nu iaf väl? Hur fungerar det?

Vi är ju inte emot tekniken i sig, jag vill också kunna nå mina barn när de ger sig iväg på saker på egen hand. Men det finns som tur är alternativ till en smartphone med sociala medier och öppen dörr till all världens skit på Internet.

Nej, absolut inte jag/vi heller. Det finns ju absolut positiva aspekter också. Precis, usch. Jag är glad att jag fick växa upp utan.

 

[Inte_Ung]

När äldsta barnet var skolåldern då ville hon ju ha en egen mobil.
Och i hennes fall var det en bra idé eftersom att hon åkte skolbuss och kunde behöva ha kontakt med föräldrar och andra.

Men hon blev väldigt besviken när hon fick en knapptelefon utan kamera.
Hon var ju egentligen ute efter att spela spel och ha kul med telefonen.
Lillebror fick sedan ta över den när tiden var mogen.
Minsta fick till en början en annan ungefär likadant, men med kamera.

Man får ju tänka efter vad mobilen skall vara bra för.
Om den inte skall vara en leksak.

 

[strawberrysylt]

När äldsta barnet var skolåldern då ville hon ju ha en egen mobil.
Och i hennes fall var det en bra idé eftersom att hon åkte skolbuss och kunde behöva ha kontakt med föräldrar och andra.

Men hon blev väldigt besviken när hon fick en knapptelefon utan kamera.
Hon var ju egentligen ute efter att spela spel och ha kul med telefonen.
Lillebror fick sedan ta över den när tiden var mogen.
Minsta fick till en början en annan ungefär likadant, men med kamera.

Man får ju tänka efter vad mobilen skall vara bra för.
Om den inte skall vara en leksak.

Haha jag kommer ihåg vi tyckte 3310orna var jätte-hightech. Man kunde spela snake, köpa ringsignaler, sms:a o så ringa om man ville då . Jag var typ 13 år tror jag och min tre år yngre bror fick en samtidigt.

 

[jeennnnyy]

När äldsta barnet var skolåldern då ville hon ju ha en egen mobil.
Och i hennes fall var det en bra idé eftersom att hon åkte skolbuss och kunde behöva ha kontakt med föräldrar och andra.

Men hon blev väldigt besviken när hon fick en knapptelefon utan kamera.
Hon var ju egentligen ute efter att spela spel och ha kul med telefonen.
Lillebror fick sedan ta över den när tiden var mogen.
Minsta fick till en början en annan ungefär likadant, men med kamera.

Man får ju tänka efter vad mobilen skall vara bra för.
Om den inte skall vara en leksak.

Vårt barn fick min gamla smartphone (med tydlig information att han lånar den). Tycker den har massor av fördelar mot knapptelefon, man kan spåra den och se var barnet är till exempel. Dessutom har Apple massa bra funktioner som gör att man som förälder kan kontrollera vem barnet kan kontaktas av/kontakta, etc. Alla spel, sociala medier etc är spärrade så i praktiken kan han mest ringa och SMS:s på den. För mig mycket tryggare än klassisk knapptelefon.

 

[Inte_Ung]

Vårt barn fick min gamla smartphone (med tydlig information att han lånar den). Tycker den har massor av fördelar mot knapptelefon,

Det där var över 25 år sedan.
Nu är det litet annorlunda.

 

[jeennnnyy]

Det där var över 25 år sedan.
Nu är det litet annorlunda.

Absolut! Ville bara visa på att smartphones per definition inte behöver vara ”sämre” och mindre lämpligt än knapptelefoner.

 

[Seaside]

Mina barn är 11 och 8. Jag har föräldrakontroll på bådas mobiler och styr vilka appar de får ha. Äldsta har nyss fått ta hem Whatsapp (för att hennes ridgrupp har en gruppchat där) men ingen har Snapchat eller andra sociala medier.

Jag kollar äldstas mobil ibland, bara ögnar, för att se att hon inte kommunicerar med okända och att det är god ton i kommunikationen. Jag har hört att hennes klass har en gruppchatt i Whatsapp som det tidigare (innan hon hade appen) har skrivits olämpliga saker i, så vi föräldrar är uppmanade att hålla koll och stötta barnen i vad som är ok att skriva. Vi pratar ofta om hur man är en bra kompis, hur vi vill att man ska bete sig mot varandra och vad man kan göra när något händer som inte känns bra.

 

[Rosett]

Ok! Det är ju annars rätt praktiskt att ens barn om det tar sig själv till träningar etc kan ringa om något går fel, kan kolla en karta om man råkar gå upp fel uppgång i tunnelbanan etc. Det behovet skulle jag säga nog rätt ofta uppstår innan barnet är helt moget för privata konversationer..

Tänk, att det där var aldrig något problem innan det fanns smartphones … man kollade på kartan i tunnelbanan, frågade en spärrvakt eller annan människa.
Det finns kartor på de allra flesta stationer och hållplatser och finns det inte kan man gå in i en butik eller annan verksamhet och fråga om vägen.

 

[jeennnnyy]

Tänk, att det där var aldrig något problem innan det fanns smartphones … man kollade på kartan i tunnelbanan, frågade en spärrvakt eller annan människa.
Det finns kartor på de allra flesta stationer och hållplatser och finns det inte kan man gå in i en butik eller annan verksamhet och fråga om vägen.

Och livet funkade ju innan man kunde ringa på mobiltelefon också! Men jag tycker det underlättar något enormt att kunna ringa på språng. Allt var liksom inte bättre förr. Nu finns tekniken, det funkar (för många..) smidigare än hur det var förut.

Jag hade inte vågat låta min tioåring åka själv i SL trafiken utan mobil. Skönt för dem som inte känner samma som jag gör, men för mig känns det lite som ett grundkrav för att jag ska våga släppa iväg hen. (Och ja, jag fattar att saker kan gå fel även om hen har telefon, men för mig känns det viktigt att hen kan nå mig och vise versa…)

 

[Lingon]

Tänk, att det där var aldrig något problem innan det fanns smartphones … man kollade på kartan i tunnelbanan, frågade en spärrvakt eller annan människa.
Det finns kartor på de allra flesta stationer och hållplatser och finns det inte kan man gå in i en butik eller annan verksamhet och fråga om vägen.

Det blir ofta rätt besvärligt att åka med kollektivtrafiken om man inte har smartphone. Inte alla bussar tar kort tyvärr. Kontanter är bara att glömma. Sen är kollektivtrafiken inte så pålitlig så om mitt barn skulle bli strandat nånstans så vill jag att hen ska kunna ringa mig så jag kan hämta.

 

[Luff]

Lite så tänker jag också. Att det man läser nödvändigtvis inte visar all kommunikation samt att det faktiskt går att radera smskonversationer. Sen kanske inte alla föräldrar låter sina barn ha Snapchat. Detta har varit väldiga diskussioner om hemma om Snapchats vara eller inte vara. De två äldsta använder inte Snapchat alls (säger de i alla fall) och himlar mest med ögonen när jag frågar om de gör det eller inte. Det är tydligen mest fjortisar som gör det och inte de två som är så vuxna (15 och 17 år )

Proffset här - igen. Som fritidsledare på gymnasieinternat kan jag meddela att den tonåring som inte har Snap är extremt ovanligt. Så dina tonåringar hör antingen till en mycket liten grupp som inte använder den appen eller till den mycket stora grupp som ljuger för sina föräldrar, vilket är norm. Jag har upplevt flera föräldrar som chockats över hur deras små gulletussar uttryckt sig.

 

[jeennnnyy]

Proffset här - igen. Som fritidsledare på gymnasieinternat kan jag meddela att den tonåring som inte har Snap är extremt ovanligt. Så dina tonåringar hör antingen till en mycket liten grupp som inte använder den appen eller till den mycket stora grupp som ljuger för sina föräldrar, vilket är norm. Jag har upplevt flera föräldrar som chockats över hur deras små gulletussar uttryckt sig.

Men om man har koll på sina barns telefoner och de inte kan installera appar utan tillåtelse kan de ju omöjligt ha snap. Det är ju ändå lätt att hålla koll på som förälder. Om man vill alltså.

 

[Tora]

Proffset här - igen. Som fritidsledare på gymnasieinternat kan jag meddela att den tonåring som inte har Snap är extremt ovanligt. Så dina tonåringar hör antingen till en mycket liten grupp som inte använder den appen eller till den mycket stora grupp som ljuger för sina föräldrar, vilket är norm. Jag har upplevt flera föräldrar som chockats över hur deras små gulletussar uttryckt sig.

Som jag skrev tidigare i tråden så tror jag inte det minsta att mina barn är några änglar. Du behöver inte klappa mig på huvudet och förklara för mig hur mina barn är.

 

[Rosett]

Det blir ofta rätt besvärligt att åka med kollektivtrafiken om man inte har smartphone. Inte alla bussar tar kort tyvärr. Kontanter är bara att glömma. Sen är kollektivtrafiken inte så pålitlig så om mitt barn skulle bli strandat nånstans så vill jag att hen ska kunna ringa mig så jag kan hämta.

Busskort funkar alltid, om bussarnas läsare funkar (vilket de gör till 99 %). Smartphone eller kollektivtrafikappen kan lägga av och då är man utan biljett ändå.
Men visst, det är en annan sak att ha smartphone av säkerhetsskäl (utebliven/missad buss), jämfört med att ha den bara för att kunna kolla på kartan att man tar rätt t-baneuppgång.

 

[Krålus]

Busskort funkar alltid, om bussarnas läsare funkar (vilket de gör till 99 %). Smartphone eller kollektivtrafikappen kan lägga av och då är man utan biljett ändå.
Men visst, det är en annan sak att ha smartphone av säkerhetsskäl (utebliven/missad buss), jämfört med att ha den bara för att kunna kolla på kartan att man tar rätt t-baneuppgång.

Vad är det för fel med att kolla var man är? Jag använde goggel maps både idag igår och torsdags.

 

[jeennnnyy]

Busskort funkar alltid, om bussarnas läsare funkar (vilket de gör till 99 %). Smartphone eller kollektivtrafikappen kan lägga av och då är man utan biljett ändå.
Men visst, det är en annan sak att ha smartphone av säkerhetsskäl (utebliven/missad buss), jämfört med att ha den bara för att kunna kolla på kartan att man tar rätt t-baneuppgång.

Jag skrev väl inte att vi hade smartphone bara för att kolla karta? Men har man en smartphone är det en bra funktion som underlättar mycket, åtminstone för mig.

Känner mig så mkt tryggare när mitt barn är ute och åker själv och jag kan se var hen är hela tiden och när jag kan nå hen. Mycket möjligheten att dela position som gjorde att vi valde att köpa smartphone och inte vanlig knapptelefon. Självklart klarar man sig utan den funktionen men tycker den tillför massor och att nedsidan är väldigt liten om man styr övriga användandet.