Dilemmat - börja rida igen?

KarinS

Trådstartare
Vill ventilera något jag funderar och oroar mig en del över

Jag har en lång hästbakgrund och har ridit extremt mkt, levt för hästar och ridning, men sedan barnen kom knappt alls. Jag har skaffat nya intressen och områden som Crossfit, mountainbike, heminredning, kläder och resor. Intressen som tar tid och kostar pengar och som passar ihop med det liv jag lever.

Vi har två barn, 12 och 7. Båda rider på en liten ponnyridskola med extremt duktig instruktör. Den stora har fått börja ha "häst på prov" på en annan ridskola och rider nu även lektion en gång i veckan där. Inom ett par år äger barnen gissningsvis en ponny... antingen var eller ihop...

Nu till problemet, dilemmat och ångesten:
Saken är att på den ridskolan som min dotter har lånehästen jobbar min gamla ridskolechef och gamla ridlärare som jag känt sedan 1991 ungefär. Det första båda sa var "vad härligt att ha dig här, nu får vi snart se dig på en häst igen." På den andra ridskolan där båda barnen rider tjatar ägaren om att jag skall hjälpa till att rida hennes döttrars dressyrhästar som är extremt fina och välutbildade "så både dom och du får lite roligt - win win". Men hittills har jag bara gjort det två gånger... jag är på något sätt rädd för att fastna... Det finns liksom inget mellanting i mitt liv kontra hästar. Antingen vill jag inte se en häst eller så vill jag köpa en häst. jag vet vad ett hästliv innebär i form av uppoffringar och jag är inte riktigt beredd att offra det. Samtidigt så ÄLSKAR jag hästlivet.

Nu har tydligen min gamla ridlärare anmält mig till en intensivkurs i dressyr och hoppning som skall vara i helgen och tilldelat mig en "underbar häst". Jag känner både oro, glädje, frustration och rädsla på samma gång. Kommer jag kunna rida skapligt efter att inte ha ridit mer än 10-15 ggr på 10 år? Kommer jag skämma ut mig? Kommer jag fastna? Kommerdet sluta med att jag har häst om några år?

Snälla kom med lite klok input för som sagt... detta känns lite jobbigt!
 
Har hon anmält dig till en kurs utan att ha pratat med dig? :confused: Kostar det eller bjuder hon på det?

Känner igen mig i konceptet allt eller inget, har massor med intressen som jag kör i perioder.:up: Har också avstått från vissa saker då jag inte känt att jag kommer ha tid och råd om jag fastnar för det. :p

Om du vill rida i helgen så gör det utan prestationsångest! Gör det som en kul grej och känn efter, och kom ihåg att det är helt okej att "hoppa av" efter en halv dag om du känner att du inte var redo. :)

Och om du fastnar så verkar det som du har hästar i din närhet att "låna" tills du bestämt om du ska köpa eller inte.

Jag själv är i dilemmat att en av hästarna börjar bli till åren och antingen är det dags att avveckla eller köpa en till. Ena dagen är det självklart att jag ska ha en ny, kollar annonser och drömmer mig bort:love:, nästa dag så känns det som att när denna reser till Trapalanda så slutar jag helt med hästar:nailbiting:.
Vet inte hur jag kommer göra faktiskt.... :(
 
Har hon anmält dig till en kurs utan att ha pratat med dig? :confused: Kostar det eller bjuder hon på det?

Nja, en kombo av alltihopa. Övertalningskampanj, rabatt och sedan ett "nu är du anmäld, detta blir jätteroligt". Det kostar mig 250 kr för två dagars ridning med middan och fika så kostnaden är absolut inte något problem. Det är min gamla ridlärare som håller i kursen.

Jag förstår att det är svårt när man har en gammal häst som man kanske inte riktigt kan använda som man vill. Jag tänker att du ju redan äinne i hästeriet så då är steget till ytterligare en häst inte så långt. Men beslutet har ju en del konsekvenser så jag förstår att det inte är så enkelt.
 
Se din helg som ett roligt steg, sen vilket håll du viker åt sedan behöver du inte oroa dig eller fundera på redan idag.
Det brukar vara roligt och utvecklande att gå kurs och om du redan känner tränaren så har du mkt vunnet där, du slipper "lära känna fasen". ;)

Skämma ut dig gör du inte hur du än rider, såvida du inte behandlar hästen illa, för alla är väl på kurs för att lära sig och bättra sig.. :)
Och om det slutar med att du köper häst...? Vad är det som är så fel? Dina barn är i bra ålder att kunna hjälpa till och om du inte vill binda upp dig alldeles med att köpa så låna in dig och bli medryttare, låter som att du redan nu har hästar i din närhet.

Livet handlar om kompromisser och det är hela tiden en pågående inre diskussion om vad man ska prioritera för att hinna med det man helst vill göra, oavsett om det handlar om ridning, hinna på bio eller kunna bjuda vänner på middag.
I mitt liv har jag stor hjälp av mina barn som får extra veckopeng när dom mockar och fodrar hästarna. Win, win. :banana::D
 
När mitt livs stora kärlek Meggan togs bort ( 2 år sen) vid 29 års ålder hade henne nästan alla år, sålde jag av den andra oxå har bara barnens hästar kvar som jag rider nån gång i veckan. Var sak har sin tid för mig finns ännu ingen annan än Meggan och jag är nöjd med att vara hästskötare och coach. En dag finns kanske en ny " the one and only" . Låt livet ha sin gång, häng på kursen, ha kul och se vad det leder till :p
 
Min stallkompis började rida igen vid 50, nu har hon egen häst och jag tror inte att hon kan tänka sig ett liv utan häst. Hon pratar tillochmed om att köpa en häst till:D
 
När mitt livs stora kärlek Meggan togs bort ( 2 år sen) vid 29 års ålder hade henne nästan alla år, sålde jag av den andra oxå har bara barnens hästar kvar som jag rider nån gång i veckan. Var sak har sin tid för mig finns ännu ingen annan än Meggan och jag är nöjd med att vara hästskötare och coach. En dag finns kanske en ny " the one and only" . Låt livet ha sin gång, häng på kursen, ha kul och se vad det leder till :p

Ja, jag förstår det. Det handlar ju om tid och pengar i stor utsträckning. Det är ju få som har obegränsat av de båda och har man barn som rider så fattar jag inte riktigt hur man skulle hinna med att ha häst själv... Kanske om man har dem hemma eller om barnen är så stora att dom är mer självgående.
 
Min stallkompis började rida igen vid 50, nu har hon egen häst och jag tror inte att hon kan tänka sig ett liv utan häst. Hon pratar tillochmed om att köpa en häst till:D
Ja, det är ju en poäng. Att skaffa en snäll pålle och tävla lite i dressyr och lägre hoppklasser vid lite högre ålder - det låter som en plan. Då är barnen utflugna och man måste hitta en ny mening med livet. Frågan är väl vad som hände rom man trillar av vid 50 - kommer alla ben att gå av som torra pinnar?
 
Jag hade sänkt ribban och gått in för att ha roligt och ta var dag för sig. Det viktigaste tror jag är att ha kul, sänka kraven och ribban och bara ha roligt även om man kanske är lite seriös också. Så hade nog jag gjort. :)
Klok som en bok är du. Du har helt rätt. Jag vet inte varför jag gör så stor sak av detta och nojjar lite. Kanske för att hästar är lite som heroin?
 
Ja, det är ju en poäng. Att skaffa en snäll pålle och tävla lite i dressyr och lägre hoppklasser vid lite högre ålder - det låter som en plan. Då är barnen utflugna och man måste hitta en ny mening med livet. Frågan är väl vad som hände rom man trillar av vid 50 - kommer alla ben att gå av som torra pinnar?
Nja, hon bröt benet när hon satt av en gång, men det måste nog räknas som oaktsamhet eftersom hästen är typ 135 cm i manken och stod still;)
 
Nja, hon bröt benet när hon satt av en gång, men det måste nog räknas som oaktsamhet eftersom hästen är typ 135 cm i manken och stod still;)

My god! Jag var på en lång föreläsning om idrott och hållbarhet för några månader seda och då visar all forskning att det är belastning snarare än kalcuim som ger starkt sklett. Alltså tung styrketräning snarare än mjölk.
 
Mina barn börjar rida i september och jag är väldigt sugen på att börja igen jag också. Hade egen häst innan jag fick barn och all ledig tid tillbringades i stallet. Men sedan min äldsta föddes har jag bara ridit ytterst sporadiskt. Red på ridskola ett tag men sedan flyttade dem 23 mil norrut. Egen häst skulle dock inte funka nu, det skulle ta alldeles för mycket tid
 
Mina barn börjar rida i september och jag är väldigt sugen på att börja igen jag också. Hade egen häst innan jag fick barn och all ledig tid tillbringades i stallet. Men sedan min äldsta föddes har jag bara ridit ytterst sporadiskt. Red på ridskola ett tag men sedan flyttade dem 23 mil norrut. Egen häst skulle dock inte funka nu, det skulle ta alldeles för mycket tid

Nej, det låter ju som att du har småbarn. Jag kan fortfarande inte låta min 7 åring vandra fritt i stallet av rädsla för att hon skall dö typ. Hon är inte alls uppmärksam på vad som händer runt omkring henne.
 
Nej, det låter ju som att du har småbarn. Jag kan fortfarande inte låta min 7 åring vandra fritt i stallet av rädsla för att hon skall dö typ. Hon är inte alls uppmärksam på vad som händer runt omkring henne.
Ja de är 8 och 4 nu, ska jag rida får de bli om jag kan lösa det då jag åker själv. Eller har någon mer vuxen med som kan håll koll på barnen. Skulle jag släppa dem själva skulle de vara på logen och härja på nolltid, hoppa i gödselstacken eller något annat olämpligt
 
Usch! Jag börjar bli riktigt nervös nu inför imorgon när vi ska rida första passet... som är dressyr tack och lov. Jag kommer upptäcka hur eländigt dålig jag blivit på att utföra saker...

I huvudet tror jag ju fortfarande att jag är på topp... :D
 
Jo, visst kan det hända att man gör illa sig när man blir lite äldre! Jag bröt nacken i höstas när jag trillade av under en galen galopp barbacka på en rund ponny som skyggade för en katt so plötsligt dök upp i kanten på en stubbåker! Men normala "avsittningar" tror jag inte är så farliga ;)
 
Klok som en bok är du. Du har helt rätt. Jag vet inte varför jag gör så stor sak av detta och nojjar lite. Kanske för att hästar är lite som heroin?
Jag är likadan själv tills jag säger till mig själv "men hallå, skärp dig". Jag har försökt sluta jämföra mig med andra och tycker att jag rider helt okej även om jag själv tycker jag rider asdålig pga att jag har ribban satt för högt. Så försöker sänka den och bara ha roligt istället. Sista ridlektionen gjorde jag så, sänkte ribban och gick in för att ha kul och det blev jättebra. :up:
 
Jag är likadan själv tills jag säger till mig själv "men hallå, skärp dig". Jag har försökt sluta jämföra mig med andra och tycker att jag rider helt okej även om jag själv tycker jag rider asdålig pga att jag har ribban satt för högt. Så försöker sänka den och bara ha roligt istället. Sista ridlektionen gjorde jag så, sänkte ribban och gick in för att ha kul och det blev jättebra. :up:

Ja.... det är nog rätt sätt. Ha skoj bara...

Jag skiter faktiskt i hur andra rider eller vad andra människor kan tänkas tycka om min ridning. Jag bryr mig bara om hur jag själv känner och jag tror att jag kommer upptäcka att jag blivit mycket sämre än jag tänker inne i huvudet. Det är det jag nojjar inför.

Och det andra jag nojjar inför är att jag skall inse hur mycket jag saknat hästar/ridning och fastna igen.
 
Ja.... det är nog rätt sätt. Ha skoj bara...

Jag skiter faktiskt i hur andra rider eller vad andra människor kan tänkas tycka om min ridning. Jag bryr mig bara om hur jag själv känner och jag tror att jag kommer upptäcka att jag blivit mycket sämre än jag tänker inne i huvudet. Det är det jag nojjar inför.

Och det andra jag nojjar inför är att jag skall inse hur mycket jag saknat hästar/ridning och fastna igen.
Ja, det brukar gå lättare när man bara går in för att ha roligt och sänker kraven. Har själv testat det, då jag normalt har skyhöga krav på mig själv och tycker inte att jag kan rida fast jag kan rida.
Det har verkligen hjälpt mig att släppa dom där skyhöga kraven och bara ha roligt istället.

Jag tänker också att det spelar ingen roll om du kommer sakna hästarna/fastna. Du vet att du alltid har möjligheten att rida om och när du känner för det. Inget måste hela tiden och det kanske räcker med vetskapen att man kan få möjlighet att rida som gör attdet känns roligt igen. :)
Vilket naturligtsvis inte beytder att man måste börja rida på heltid, men mer lite som när man känner för det. :)
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Så, nu har jag gjort det! Bokat in mig på privatlektioner, börjar den 29/1. Känns pirrigt... Men som jag längtar, jag har längtat i...
Svar
19
· Visningar
1 799
Senast: Solstig
·
Hästmänniskan För ett par månader sedan skrev jag ett inlägg om att börja rida igen, att söka mig tillbaka till ridskolan, ta privatlektioner, etc ...
Svar
10
· Visningar
1 126
Hästmänniskan Gjorde ett konto här enbart för att få lite svar på saker jag går och klurar på! Jag hoppas att tråden ligger på ett passande forum :)...
Svar
7
· Visningar
1 139
Senast: Zpunk
·
Träning Hejsan! Kort bakgrundsinfo: jag är 18 år gammal, ridit på ridskola i 11 år och har diagnosen autism nivå 2 vilket avsevärt försvårar...
Svar
15
· Visningar
2 203

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Guldfasanerna
  • Uppdateringstråd 29
  • Vilodagar för riktigt aktiva hundar?

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp