Du som lever med en flock

[Red_Chili]

Såna saker är det jag menar med att hundar som inte har det bra ihop utan mig, behöver inte bo i flocken här. Här ligger det drivor med leksaker, hundarna matas i grupp och så vidare.

Vi har fått jobba med att skola in äldsta unghunden i det, han kom från en väldigt dysfunktionell miljö och var både osäker och resursförsvarade. Med lite tålamod är han nu till stor del helt avspänd även i matsituationer. Han tycker dock fortfarande att det är jobbigt när det kommer nya hundar på träning, så det finns en rätt stor risk att han kommer få flytta till ett hem där han slipper hålla rätt på sånt.

Samma här. Jag har haft hund med rejält resursförsvar, och det är SÅ skönt att inte ha det nu, att kunna ha just drivor med leksaker, inte behöva tänka på hur jag gör med godis, mat osv.

Nu ställer jag ner mina hundars matskålar med rejält mellanrum ändå, men det är för att när de är klara så ställer de sig annars och stirrar på den som ätit långsammare. Den som äter långsammare börjar då hetsa i sig maten, vilket jag inte vill. Jag är väldigt noga med att man äter sin mat och sedan är det bra. Jag vill inte ha något "gå runt och ta från alla skålar" eller så.

 

[Red_Chili]

Jag tänker lite att antingen har man enkelheten i att ha en eller så kan man lika gärna ha flera. Ska jag ändå ha två kan jag lika gärna ha tre eller fyra. Men jag tänker mig ju små hundar i samma storlek den här gången för att slippa passa så mycket på dem pga storleksskillnad. Är ju van at ha 3-4 stycken hemma samtidigt men har aldrig ägt så många själv.

Haha, ungefär så sa killen jag träffade honom när jag (femtusen gånger) frågade om jag är galen som skaffar en tredje hund. "Två eller tre spelar väl ingen roll? Det är nog värre att gå från ingen till en, och kanske från en till två." Och då hade han knappt ens klappat en hund innan han träffade mig, verkligen inte hundvan m.a.o.

 

[Tajger]

Vi har tre pumitikar, och ofta fyra, passar dotterns på dagarna. De är ensamma hemma på förmiddagarna, alla tillsammans, har hittills aldrig varit problem. Nån gång ibland kan de gruffa lite över leksak, eller vår uppmärksamhet, men inte värre än så.
Det som var enklare med en, och två, var att jag kunde gå med dem lösa. Nu när jag går med fyra är de verkligen en flock, skäller en på grannens hund så skäller alla, t ex. Så nu har jag de två yngsta i koppel, vår mellan i flexi, hon gillar att gå längst fram, och den äldsta lös.
Semester tar vi i husbilen, det funkar fint med alla fyra. Passning blir inte så ofta, men dottern bor nära, och sonen i lägenhet på gården, så de kan alltid komma och släppa ut dem, eller vara här om det gäller en dag eller kväll. Annars är vårt mesta umgänge med andra hundmänniskor, och då tar vi med dem. Här kan lätt vara åtta-tio pumi utan problem, så länge ingen tik löper, förstås

 

[snorp]

Storleken avgör ju rätt mycket: jag har just nu två hundar och behöver köpa ny bil om jag skaffar en till (hundar ca 55-65 cm och 25-30 kg) men om jag byter ras till något mindre så får ju tre eller till och med fyra plats i samma utrymme i bilen.

Ja det är ju väldig skillnad på 7 kg hund och 25-30 kg. Jag har en liten kombi, jag får lätt plats med 3-4 st småttingar i den.

Haha, ungefär så sa killen jag träffade honom när jag (femtusen gånger) frågade om jag är galen som skaffar en tredje hund. "Två eller tre spelar väl ingen roll? Det är nog värre att gå från ingen till en, och kanske från en till två." Och då hade han knappt ens klappat en hund innan han träffade mig, verkligen inte hundvan m.a.o.

Ja precis, en två många brukar jag och kompisen skoja om. Antingen har man en eller så har man fler och då spelar det inte så stor roll exakt hur många

 

[em-pirre]

Samma här. Jag har haft hund med rejält resursförsvar, och det är SÅ skönt att inte ha det nu, att kunna ha just drivor med leksaker, inte behöva tänka på hur jag gör med godis, mat osv.

Nu ställer jag ner mina hundars matskålar med rejält mellanrum ändå, men det är för att när de är klara så ställer de sig annars och stirrar på den som ätit långsammare. Den som äter långsammare börjar då hetsa i sig maten, vilket jag inte vill. Jag är väldigt noga med att man äter sin mat och sedan är det bra. Jag vill inte ha något "gå runt och ta från alla skålar" eller så.

Vår med resursförsvar vaktar mest bästa soffplatsen mot en annan hund. Leksaker och ben går att ha framme tack och lov, men några köttiga lyxben går absolut inte tror jag.

Vi matar också med stora mellanrum av samma anledning som du säger. De ska få lugn och ro (fast det vet inte mina tikar vad det är för nåt) och ingen ska gå till någon annans skål. Whippetsrna kan äta ben tillsammans så ingen fara, men jag vill ändå att alla ska få ha sin skål ifred (plus att alla äter lite olika tillskott osv).

Långsammaste ätaren får mat först.

 

[Milosari]

Jag hade 3 hundar i ett par år, först med dåvarande partners gamla hund, sen köpte jag ytterligare en när partners hund dog. Det var väldigt meckigt tyckte jag eftersom alla hundarna hade olika behov. Det var hela tiden två i träning/tävling och en som var gammal och långsam. Dessutom blev det ett större projekt varje gång man skulle iväg, dels tog hundarna upp mycket plats i bilen (dubblebur bak räckte inte), dels var det knepigt med en hundvakt som kunde ta alla tre (kelpie - schäfer - labbe och till sist kelpie igen).

Nu har jag två hundar, det är lagom. Kanske blir det bara en hund längre fram.

 

[snorp]

Jag tänker att vilken eller vilka raser man har spelar extremt stor roll för hur lätt eller svårt det kan vara att leva med en flock, få hundvakt, gå promenader, aktivering osv. Det är ju en väldig skillnad om man har flera mer sällskapsavlade, okomplicerade mindre hundar eller om man har en flock tjt.

 

[escodobe]

Haha, ungefär så sa killen jag träffade honom när jag (femtusen gånger) frågade om jag är galen som skaffar en tredje hund. "Två eller tre spelar väl ingen roll? Det är nog värre att gå från ingen till en, och kanske från en till två." Och då hade han knappt ens klappat en hund innan han träffade mig, verkligen inte hundvan m.a.o.

Jag har visserligen aldrig haft en egen flock med tre, men har ändå haft en del olika perioder med "tre i flocken" genom hundvakter ect. Jag upplever att det är de "udda" talen som blir omställning från 0 till 1 och sedan 2 till 3. En hund i varje näve är till exempel inga problem att reda ut, men tre koppel är mycket meckigare. Speciellt när det var stora hundar, eller att åtminstone en av dem är lydig nog att gå lös för det mesta...

Två är mitt ideal :-) Hade jag haft en partner som var hunditnresserad och han hade en hund så tre eller fler.

 

[em-pirre]

Jag har visserligen aldrig haft en egen flock med tre, men har ändå haft en del olika perioder med "tre i flocken" genom hundvakter ect. Jag upplever att det är de "udda" talen som blir omställning från 0 till 1 och sedan 2 till 3. En hund i varje näve är till exempel inga problem att reda ut, men tre koppel är mycket meckigare. Speciellt när det var stora hundar, eller att åtminstone en av dem är lydig nog att gå lös för det mesta...

Två är mitt ideal :-) Hade jag haft en partner som var hunditnresserad och han hade en hund så tre eller fler.

Vi tar sällan me alla fem om vi går promenad. Det brukar bli promenad för 2-3 st och de övriga gör annat jobb/aktivitet.

 

[Red_Chili]

Jag har visserligen aldrig haft en egen flock med tre, men har ändå haft en del olika perioder med "tre i flocken" genom hundvakter ect. Jag upplever att det är de "udda" talen som blir omställning från 0 till 1 och sedan 2 till 3. En hund i varje näve är till exempel inga problem att reda ut, men tre koppel är mycket meckigare. Speciellt när det var stora hundar, eller att åtminstone en av dem är lydig nog att gå lös för det mesta...

Två är mitt ideal :-) Hade jag haft en partner som var hunditnresserad och han hade en hund så tre eller fler.

Jag har alla tre koppel i samma hand

 

[attheedge]

Jag har visserligen aldrig haft en egen flock med tre, men har ändå haft en del olika perioder med "tre i flocken" genom hundvakter ect. Jag upplever att det är de "udda" talen som blir omställning från 0 till 1 och sedan 2 till 3. En hund i varje näve är till exempel inga problem att reda ut, men tre koppel är mycket meckigare. Speciellt när det var stora hundar, eller att åtminstone en av dem är lydig nog att gå lös för det mesta...

Två är mitt ideal :-) Hade jag haft en partner som var hunditnresserad och han hade en hund så tre eller fler.

Jag har alla tre koppel i samma hand

Jag har tre i en hand och två i den andra eller helst i midjebälte men orkar inte dra på det för korta rastningar. Lycka de stunder när valpen kan vara lös och det bara är två i varje hand

 

[igbest]

Med flock menar jag 3 eller fler hundar.

Vi har 4st dvärgschnauzrar födda 2013, 2015, 2018 och 2021

Vad tycker du är det bästa och det sämsta med att ha en flock hundar?

Det bästa är att dom har roligt tillsammans och att jag har flera hundar att träna och tävla, det sämsta är att vi bor där det är mycket folk och hundar så promenaderna är inte alltid roliga.. Lite besvärligt att gå på promenad med alla samtidigt ibland, men oftast funakar det bra

Är din flock homogen eller har individerna väldigt olika behov?

Den näst äldsta är ganska intensiv men i övrigt funkar det bra.

Hur ser ert liv ut? Tränar och tävlar du nått med de olika hundarna?

Äldsta hunden har i princip slutat att tävla men annars tränar och tävlar jag mest agility men även lite rallylydnad. Jag tycker att det är bra att kunna träna dom en stund var så blir det inte så intensivt för varje hund under ett träningspass.

Berätta gärna om dina erfarenheter av att leva med flertalet hundar.

Jag tycker att det fungerar bra för det mesta, det är klart att dom blir mer högljudda av att leva tillsammans än om dom bara skulle vara en. Jag tycker nog att fyra st är en eller kanske två för mycket men jag skulle inte vilja byta ut dom

Jag har ofta andras hundar hemma men har bara haft 2 själv åt gången. Det är ju viss skillnad på att ha egna eller passa andras hundar.