Du använder en gammal webbläsare. Den visar troligen inte denna och andra webbplatser på ett riktigt sätt. Du bör uppgradera eller använda en annan webbläsare.
KAN kan man väl, om det blir snyggt är väl en annan femma. Men det är nog inte farligt, om det var det du menade.
Om jag tror att jag har fått ett paket med posten men inte har någon avi eftersom telefonen är på lagning, lämnar de ut paketet ändå om jag legitimerar mig och ber snällt?
Hur ska man handskas med ens sambons systrar? Han har 4(!) systrar. Det är inte kul ska jag säga. Jag märker mer och mer hur jag inte trivs med dem, och det är inte alls speciellt trevligt att umgås med vare sig en eller flera av dem tillsammans eftersom det blir alltid syskon mot mig!
Jag passar liksom inte ihop med dem!
Jag VILL inte umgås med dem! Måste jag det?
Det känns bara som att situationen kommer eskalera om jag drar ner umgänget till endast familjesammankomster
Att systrarna kommer typ "Jaha, varför ville hon inte följa med?" om man bara ska ses nån dag...
Men jag orkar liksom inte känna mig värdelös när jag är med dem! De får mig att känna mig typ dum i huvudet och skitkonstig!
Alltså jag brukar anse mig vara ganska bra på engelska, men det är ett uttryck som jag verkligen inte kan komma på (och verkligen behöver!)... Hur tusan säger man "i efterhand" på engelska? Alltså motsatsen till "in advance".
"In hindsight" och "in retrospect" är det enda alternativet jag kommer på, men det är inte alls rätt i sammanhanget. Jag vill säga ungefär "jag glömde att registrera mina timmar i måndags, är det något som kan göras i efterhand?". Hjääälp!
Jag umgås ju inte med dem ofta, som tur är bor alla syskon ett par mil härifrån, men ibland när man ska hälsa på eller är i närheten känner jag typ "döda mig".
Jag skulle aldrig ha blivit vän med nån av dessa personer annars!
Kan en kleptoman bestämma sig i förväg för att stjäla något eller är det bara en sak som händer helt spontant när tillfälle ges?
Läste lite om det för några dagar sen när jag kollade mediciner på fass (fanns visst tydligen medicin som kunde hjälpa för det) men blev inte klokare för det.
Som jag har förstått det så finns det olika grader. Allt från att det är som ett begär och det borde gå att planera (typ som att en alkoholist inte alltid behöver dricka jämn, men kan planera att nu går jag och köper sprit för att dricka ikväll) till att det är som ett tvångsbeteende "som bara händer".
Tyckte mest att det var lite lustigt att det fanns medicin mot det. Hur funkar det egentligen?
Men visst är det ett tvång. Läste att dom tar vad som helst som är inom räckhåll och att det inte spelade någon roll om dom behövde saken eller inte.
Men kan dom planera för det så borde dom väl ändå ta något dom har behov av? Eller tänker dom bara att nu ska jag ut och stjäla, bara för att dom känner tvånget av det, och så tar dom vad som helst ändå?
Hästnyheter Nyligen invigdes den digitala utställningen Täby stories – bland hästar och hus. En utställning som berättar om Täby Galopps förvandling...