- Svar: 29
- Visningar: 4 300
Hej, det är Emmas mamma som skriver, i samråd med Emma.
Emma kommer att ha en paus härifrån. Hur lång paus det blir vet vi inte. Ni är många här som visat så fin omtanke om Emma, och som lindrat hennes mörker och ensamhet. Jag vet att det finns flera här som Emma skrivit mycket med, jag hoppas att ni vet vilka ni är och vet att ni betyder oerhört mycket för min dotter.
Jag tror att ni förstått att Emma haft det väldigt tufft. Hon är en så mjuk och känslig tjej. Den uppfattning hon har, är att vuxna inte går att lita på. Tyvärr har vi, vuxenvärlden, gång på gång tvingats gå över hennes gräns och bestämt saker mot hennes vilja. Det har alltid varit med Emmas bästa i fokus, men hur förklarar man det för en rädd och ledsen tjej som upplever allt som ett övergrepp mot hennes vilja?
Tyvärr har det gjort att det krävs så lite, så lite, för att det lilla förtroende Emma byggt upp ska raseras. Då hamnar alla vuxna i samma fack, vuxna sviker och bryr sig inte. Och Emma är tillbaka på ruta ett. Och därifrån är steget inte långt till att mörkret tar över hela världen för Emma, och att dö blir den enda utväg hon kan se.
Nu hände det igen. Tidigt i morse väcktes vi av det telefonsamtal jag inte önskar min värsta fiende. Nu är läget stabilt, och den akuta faran är över, men det säger inte så mycket om hur läget är på insidan.
Som ni förstår är det inte läge för Emma att skriva till ett antal mer eller mindre okända människor nu. Samtidigt har hon varit väldigt tydlig med att de online-vänner hon har här är oerhört viktiga för henne. Vi har därför pratat om att försöka hitta något sätt, så att Emma kan ha kontakt med några väl utvalda personer, om och när hon vill. Så kanske hon någon gång i framtiden kan komma tillbaka hit, och fortsätta läsa och skriva om hundar, hästar och annat som betyder mycket för henne.
Emma kommer att ha en paus härifrån. Hur lång paus det blir vet vi inte. Ni är många här som visat så fin omtanke om Emma, och som lindrat hennes mörker och ensamhet. Jag vet att det finns flera här som Emma skrivit mycket med, jag hoppas att ni vet vilka ni är och vet att ni betyder oerhört mycket för min dotter.
Jag tror att ni förstått att Emma haft det väldigt tufft. Hon är en så mjuk och känslig tjej. Den uppfattning hon har, är att vuxna inte går att lita på. Tyvärr har vi, vuxenvärlden, gång på gång tvingats gå över hennes gräns och bestämt saker mot hennes vilja. Det har alltid varit med Emmas bästa i fokus, men hur förklarar man det för en rädd och ledsen tjej som upplever allt som ett övergrepp mot hennes vilja?
Tyvärr har det gjort att det krävs så lite, så lite, för att det lilla förtroende Emma byggt upp ska raseras. Då hamnar alla vuxna i samma fack, vuxna sviker och bryr sig inte. Och Emma är tillbaka på ruta ett. Och därifrån är steget inte långt till att mörkret tar över hela världen för Emma, och att dö blir den enda utväg hon kan se.
Nu hände det igen. Tidigt i morse väcktes vi av det telefonsamtal jag inte önskar min värsta fiende. Nu är läget stabilt, och den akuta faran är över, men det säger inte så mycket om hur läget är på insidan.
Som ni förstår är det inte läge för Emma att skriva till ett antal mer eller mindre okända människor nu. Samtidigt har hon varit väldigt tydlig med att de online-vänner hon har här är oerhört viktiga för henne. Vi har därför pratat om att försöka hitta något sätt, så att Emma kan ha kontakt med några väl utvalda personer, om och när hon vill. Så kanske hon någon gång i framtiden kan komma tillbaka hit, och fortsätta läsa och skriva om hundar, hästar och annat som betyder mycket för henne.
