Jag gick ut i lina med henne, i ett par månader. Lärde mig hur hon reagerade och hon lärde sig att lyda ordentligt. Jag hade min man med, med hans häst. Han kunde ta över ifall jag blev fegis och ifall hästen fick fnatt.
När väl led-övningarna funkade och inte var det minsta bråkiga eller läskiga så övade jag "sittning". Sadlade hästen i hagen (men utan träns) och åkte runt på henne. För att vi skulle vänja oss bättre -hon vid ryttare och jag vid att sitta på hennes rygg utan att tycka att det var obehagligt.
Började sedan rida ut så smått och ganska snart så började det bli roligt istället för att vara läskigt. Och när inget "hände" så vågade jag mer och mer. Tillslut var det JAG som ville busa och sprätta runt i skogen - inte hästen.
Det enda jag fortfarande inte gillar är då hon bockar, hon gör det så högt och så våldsamt. Nu vet hon att hon inte får bocka så det händer väldigt sällan, det är glädjebockningar.
Annars så lämnar man fegisstadiet då man tillåter sig att vara feg, att ta ett pyttelitet steg i taget och inte tvinga sig att göra saker man tycker är obehagligt. När jag började leda hästen så gick vi tre steg längre än hon ville - sen vände vi hem igen. Samma sak när jag skulle låta bli att vara fegis- en pyttebit mer än vad som var bekvämt, sen räckte det.
, men jag vill så gärna våga!!! Snälla, några tips? 
