Endometrios, diagnostisering

Jag har faktiskt blivit helt fri från eländet. Fick ju diagnosen endometrios efter att ha bytt till hormonspiral nr 5 som plötsligt gav mig mensen tillbaka efter ungefär 15 år (jag har inte spiralerna fem år). Efter några månader med mens, fick jag menssmärtorna från helvetet. Kunde sitta i möte och bli svimfärdig, kallsvettas, blek som ett papper och nästan grön i synen. Gick inte att gå upprätt och så ont i ländryggen att det verkade som ett rimligt alternativ att amputera underkroppen.

Krävde att få byta spiral, för jag insåg ju att utan mens var risken mindre för detta elände. Efter tre månader med nya spiralen är jag åter en fullt fungerande människa. De dagar i månaden jag inte är det, beror i alla fall inte på mens eller smärtor för de försvann.

Fick igår vid cellprovtagningen reda på att det nu finns en minispiral med ännu längre dos hormon, som ju verkar där det ska (och inte i hela kroppen genom magen). Det kanske kan vara ett alternativ?
 
Fick igår vid cellprovtagningen reda på att det nu finns en minispiral med ännu längre dos hormon, som ju verkar där det ska (och inte i hela kroppen genom magen). Det kanske kan vara ett alternativ?
Den pratade gyn om idag. Som alternativ till p-piller. Jag har dock nyligen satt in en kopparspiral och vill gärna inte mixtra med att byta just nu. Känns mer osäkert med spiral också, med mens och så. Jag har haft p-stav och då hade jag mycket småblödningar och ändå värk.

Men hormonspiral är absolut ett alternativ som jag överväger. Det är egentligen där jag står nu, velar mellan att prova hormonspiral eller p-piller.
 
Jag har haft bekymmer med min mensvärk men inte till den graden att jag ides söka för det (klarade mig med att medicinera med diklofenak + paracetamol eller vid ytterst sällsynta fall diklofenak + citadon som jag snattat ifrån maken). I maj förra året satte jag in hormonspiral och jag måste säga att det är ett av de bästa valen jag någonsin gjort:up:. Nu har mensen i princip försvunnit ifrån blödningar ca 7 dagar per månad till småblödningar sammanhängande 1-3 dagar per månad och de få gånger jag har mensvärk handlar det om lite lätt molande. Det tog dock över ett år innan min mens avtagit till den här nivån och de första månaderna var det ingen större skillnad på mensen (även om min mensvärk blev bättre nästan direkt).

Enda nackdelen jag har upplevt med min hormonspiral är hur mycket jag kände av trådarna i början (trots att BM fick korta dem ett par veckor efter insättandet). Nu känner jag inte av dem alls längre och jag misstänker att det är för att slemhinnan där de kommer åt har härdats eftersom det kändes som att jag fick ordentligt skav (värre än jag någonsin lyckades skaffa mig med p-ring).

Fördelen med p-piller måste ju bli att det är enklare att avbryta om de inte ger önskad effekt och framförallt att det är smidigare än att eventuellt behöva byta spiral flera gånger på en relativt kort tid.
 
Jag har faktiskt blivit helt fri från eländet. Fick ju diagnosen endometrios efter att ha bytt till hormonspiral nr 5 som plötsligt gav mig mensen tillbaka efter ungefär 15 år (jag har inte spiralerna fem år). Efter några månader med mens, fick jag menssmärtorna från helvetet. Kunde sitta i möte och bli svimfärdig, kallsvettas, blek som ett papper och nästan grön i synen. Gick inte att gå upprätt och så ont i ländryggen att det verkade som ett rimligt alternativ att amputera underkroppen.

Krävde att få byta spiral, för jag insåg ju att utan mens var risken mindre för detta elände. Efter tre månader med nya spiralen är jag åter en fullt fungerande människa. De dagar i månaden jag inte är det, beror i alla fall inte på mens eller smärtor för de försvann.

Fick igår vid cellprovtagningen reda på att det nu finns en minispiral med ännu längre dos hormon, som ju verkar där det ska (och inte i hela kroppen genom magen). Det kanske kan vara ett alternativ?
Jaydess eller nåt sånt heter den nya spiralen. Jag fick den för en knapp månad sedan och är överlag nöjd. Hormonrubbning första dagarna som tog på humöret men det släppte fort. Förhoppningsvis återkommer det inte heller. Dock trooor jag att jag har upplevt mensvärk (inget jag i vanliga fall lider nåt värre av egenligen). Svårt att placera då kroppen försökt stöta bort den med samma typ av värk som resultat så den är inget vidare för det i mitt fall idag men absolut värt ett försök iom att övrig påverkan upplevs som låg. Fick höra att hormonhalten är en cerazette i månaden ungefär vilket är väldigt lågt.
 
Det tog dock över ett år innan min mens avtagit till den här nivån och de första månaderna var det ingen större skillnad på mensen (även om min mensvärk blev bättre nästan direkt).
Vad skönt att du är nästan helt av med värken!

Hatar att det tar sådan tiiid med sådant här. Det är liksom månader, år, innan det går att utvärdera effekten. Ett halvår av konstant småblödande, ingen sexlust, nedåtgående depressionspiral eller hejdlös viktuppgång. :crazy: Det är lång tid.
 
Om du känner att du kan leva med cystorna så hade jag testat glutenfri kost. Jag började äta glutenfritt när min endometrios var som värst, dvs innan jag fick hamna i klimakteriet. Och jag blev smärtfri de två "mensarna" jag hade kvar innan klimakteriet. Jag gick alltså från att ha varit sängliggande i två dygn och behöva hjälp med allt och inte kunna gå på toaletten - till att kunna JOBBA de två dagarna. Äter fortfarande glutenfritt, I loves it.
 
Bra att du tog tag i det och gick till gyn med problemet!
Men hormonspiral är absolut ett alternativ som jag överväger. Det är egentligen där jag står nu, velar mellan att prova hormonspiral eller p-piller.

Själv har jag jobbiga blodiga erfarenheter av hormonspiral. Många blir ju blödningsfria med hormonspiral, jag blev tvärtom, jag hade konstanta blödningar-småblödningar-blödningar-småblödningar-blödningar med hormonspiral. När jag i våras fick en hormonspiral utskriven av gyn så känner jag mig tveksam. Jag avvaktar ett tag till.
 
@honung småblödande är :down:. Jag blev knäpp på det när jag hade p-stav (som funkade bra första året, sedan kom småblödandet som bara eskalerade tills jag tog ut den pga det). Och det är väl samma hormon i p-stav som i hormonspiral = risk att jag reagerar likadant på hormonspiral?

P-piller kommer ju ge helt motsatt effekt där hoppas jag. Att den strukturerar upp menscykeln ordentligt. Jag har alltid haft oregelbunden mens (cykel med en variation på tio dagar) så det kan ju vara "kul" att kunna förutspå den mer exakt.

Men jag kan inte låta bli att vara ganska pessimistisk. Diskuterade saken med min mamma som är väldig mycket likadan som jag (med värk och så, skiten är uppenbarligen ärftlig). Hon har nog tröskat igenom det mesta på preventivmarknaden och blev inte bra förrän hon blev gravid ("barnbarn!? :D" är hennes återkommande tips :meh:). Jag frågade om hon var smärtfri på p-piller och svaret var ett svävande "nja, jo, emellanåt".

Ärligt talat bär jag rätt skraj för p-piller. Är jag jättefånig?
 
Om du känner att du kan leva med cystorna så hade jag testat glutenfri kost. Jag började äta glutenfritt när min endometrios var som värst, dvs innan jag fick hamna i klimakteriet. Och jag blev smärtfri de två "mensarna" jag hade kvar innan klimakteriet. Jag gick alltså från att ha varit sängliggande i två dygn och behöva hjälp med allt och inte kunna gå på toaletten - till att kunna JOBBA de två dagarna. Äter fortfarande glutenfritt, I loves it.
Oj! Hur kom det sig att du testade det? Finns det någon forskning kring det?

Överlag är jag lite skeptisk till anti-kolhydrat/-socker/-gluten-teorier. För det ligger så i tiden nu att "allt" kan lösas med att sluta äta socker eller gluten, känns det som. När jag googlar "menssmärtor glutenfri" så får jag mest upp bloggar där folk skriver om hur bra de mår efter att ha uteslutit gluten, socker eller kolhydrater eller alla tre. Plus någon sida som handlar om hur gluten och laktos är roten till allt ont. När jag googlar på "menstrual pain gluten" hittar jag mest information om att celiakidrabbade kan lida av svåra menssmärtor som en del av sýmptombilden. Men hos mig finns inget annat som pekar på att jag skulle vara känslig mot gluten.
 
@Trani hormonspiral har samma hormoner som minipiller (dvs inte något östrogen). Här är en länk till Mirena http://www.fass.se/LIF/product?nplId=19921023000069&userType=0 det finns ytterligare en hormonspiral på samma ATC-kod.
Ah, hormonspiral innehåller levonorgestrelum och p-stav innehåller etanogestrelum. Båda är gestagener men det lär väl vara någon skillnad på dem (vad?). Eftersom p-stav inte hjälpte så tänker jag att det kanske är smartast att börja med att prova med östrogen också (piller alltså).

Just nu önskar jag att jag själv var utbildad läkare eller biokemist eller något. :arghh: Känns inte som att jag kommer kunna googla mig till ett tillfredsställande kunskapsläge om hormoners funktion i kroppen.
 
@honung småblödande är :down:. Jag blev knäpp på det när jag hade p-stav (som funkade bra första året, sedan kom småblödandet som bara eskalerade tills jag tog ut den pga det). Och det är väl samma hormon i p-stav som i hormonspiral = risk att jag reagerar likadant på hormonspiral?

P-piller kommer ju ge helt motsatt effekt där hoppas jag. Att den strukturerar upp menscykeln ordentligt. Jag har alltid haft oregelbunden mens (cykel med en variation på tio dagar) så det kan ju vara "kul" att kunna förutspå den mer exakt.

Men jag kan inte låta bli att vara ganska pessimistisk. Diskuterade saken med min mamma som är väldig mycket likadan som jag (med värk och så, skiten är uppenbarligen ärftlig). Hon har nog tröskat igenom det mesta på preventivmarknaden och blev inte bra förrän hon blev gravid ("barnbarn!? :D" är hennes återkommande tips :meh:). Jag frågade om hon var smärtfri på p-piller och svaret var ett svävande "nja, jo, emellanåt".

Ärligt talat bär jag rätt skraj för p-piller. Är jag jättefånig?
Hormonspiralen är ju samma sak som p-staven, fast den "bara verkar lokalt" som det heter. Nåjanåja. Jag är skitskeptisk mot hormoner överhuvudtaget. Jag har ätit min beskärda del av det i mitt liv och jag vill helst slippa tillföra hormoner alls. Som preventivmedel kan jag absolut leva utan hormoner alls, det finns andra sätt att skydda sig som är bättre, men sen är det ju detta skitmeck med kraftiga blödningar som kanske tvingar en att ta hormoner på ett eller annat sätt ändå. Än så länge klarar jag mig genom att gå genom livet och slå för öronen LALALALA, men det känns som jag också måste ta beslut. På grund av att jag haft dvt så är östrogen uteslutet för mig - EN positiv sak med att få proppjävel i benet iallafall!
 
Oj! Hur kom det sig att du testade det? Finns det någon forskning kring det?

Överlag är jag lite skeptisk till anti-kolhydrat/-socker/-gluten-teorier. För det ligger så i tiden nu att "allt" kan lösas med att sluta äta socker eller gluten, känns det som. När jag googlar "menssmärtor glutenfri" så får jag mest upp bloggar där folk skriver om hur bra de mår efter att ha uteslutit gluten, socker eller kolhydrater eller alla tre. Plus någon sida som handlar om hur gluten och laktos är roten till allt ont. När jag googlar på "menstrual pain gluten" hittar jag mest information om att celiakidrabbade kan lida av svåra menssmärtor som en del av sýmptombilden. Men hos mig finns inget annat som pekar på att jag skulle vara känslig mot gluten.

Många endometriospatienter säger att de mår bättre utan gluten. Det är ingen trend eller sak som predikas om, men jag mår betydligt bättre och håller mig smärtfri tack vare det. Socker och kolhydrater är vad min kostcirkel består av, så det är inte aktuellt att ta bort ;) (fast socker klarar jag mig egentligen utan) Jag har inget som pekar på glutenallergi, men det funkar för mig ändå :) Plus att min mage inte är uppblåst längre.
 
Nu när vi ändå är i östrogenträsket och vandrar så har jag ikväll satt på mitt första östrogenplåster :nailbiting: Jag vet att cancerrisken ökar, men jag tänkte bara testa i ett par månader och se vad som händer om jag får mer östrogen i kroppen igen. Jag är hysteriskt rädd över att jag ska råka få mens igen. Men nu vänjer jag in kroppen på östrogen igen iallafall, jag klippte dessutom av halva plåstret så jag har 50% av den lägsta dosen än sålänge. Min läkare (vår läkare @Trani ;)) säger att jag måste sluta med Synarela ett tag längre fram. Och då måste vi ha ett alternativ. Men vad? :confused::crazy: Känner mig lika förvirrad som du @Trani! Även om jag älskar Synarela så känner jag inte för att sätta in den fler gånger... Biverkningarna vid insättning är ganska tråkiga, särskilt huvudvärken blir man ganska less på. Funderar på att testa Mirena eller Visanne.
 
Nu när vi ändå är i östrogenträsket och vandrar så har jag ikväll satt på mitt första östrogenplåster :nailbiting: Jag vet att cancerrisken ökar, men jag tänkte bara testa i ett par månader och se vad som händer om jag får mer östrogen i kroppen igen. Jag är hysteriskt rädd över att jag ska råka få mens igen. Men nu vänjer jag in kroppen på östrogen igen iallafall, jag klippte dessutom av halva plåstret så jag har 50% av den lägsta dosen än sålänge. Min läkare (vår läkare @Trani ;)) säger att jag måste sluta med Synarela ett tag längre fram. Och då måste vi ha ett alternativ. Men vad? :confused::crazy: Känner mig lika förvirrad som du @Trani! Även om jag älskar Synarela så känner jag inte för att sätta in den fler gånger... Biverkningarna vid insättning är ganska tråkiga, särskilt huvudvärken blir man ganska less på. Funderar på att testa Mirena eller Visanne.
Du har kanske förklarat det i din tråd men vad innebär det att du börjar med östrogen? Är Synarela-behandlingen som klimakteriet, och efter behandlingen är man öh, klimakteriad och färdig tant? :rofl: Planen är väl att du aldrig mer ska ha mens?
 
Ska förresten fundera över glutenfri kost @Shetlandskusk. Det skulle vara en ganska ordentlig omställning för mig men värt det om det hjälper, inte tu tal om saken. Jag vill dock göra en sak i taget och inte prova p-piller och glutenfritt samtidigt. Och p-piller (eller spiral) känns som förstahandsvalet eftersom det är gynekologens förslag.
 
Hormonspiralen är ju samma sak som p-staven, fast den "bara verkar lokalt" som det heter. Nåjanåja. Jag är skitskeptisk mot hormoner överhuvudtaget. Jag har ätit min beskärda del av det i mitt liv och jag vill helst slippa tillföra hormoner alls. Som preventivmedel kan jag absolut leva utan hormoner alls, det finns andra sätt att skydda sig som är bättre, men sen är det ju detta skitmeck med kraftiga blödningar som kanske tvingar en att ta hormoner på ett eller annat sätt ändå. Än så länge klarar jag mig genom att gå genom livet och slå för öronen LALALALA, men det känns som jag också måste ta beslut. På grund av att jag haft dvt så är östrogen uteslutet för mig - EN positiv sak med att få proppjävel i benet iallafall!
Alltså jag var så nöjd och glad med min kopparspiral. Miljövänlig, helt statligt subventionerad och allt. Nu ska jag betala pengar för att pissa ut hormoner så att fler hermafroditiska spiggar föds. :banghead: Helt bortsett då från ev. negativ påverkan på min egen kropp som jag knappt orkar tänka på.
 
Du har kanske förklarat det i din tråd men vad innebär det att du börjar med östrogen? Är Synarela-behandlingen som klimakteriet, och efter behandlingen är man öh, klimakteriad och färdig tant? :rofl: Planen är väl att du aldrig mer ska ha mens?
Synarela gör att man hamnar i klimakteriet. Slutar du med Synarela är du ur klimakteriet på 2-3 veckor. Det är alltså inget permanent och inget man rekommenderas att vara i längre perioder/tillsvidare (med hjälp av Synarela iallafall). I mitt fall så vill läkaren att jag ska gå över till något annat, men eftersom jag är livrädd för mer sammanväxningar kommer jag bryta ihop om jag börjar blöda igen. Tror jag testar mini-piller efter överläggning med mig själv (och delvis läkare). Eller Visanne. Det blir INGEN spiral iallafall. Eftersom livmoder, äggstockar och tarm är som ett knyte som sitter till vänster av buken (allt dras åt det hållet pga sammanväxningar), så kan man föreställa sig hur det kommer vara att sätta in en spiral i den härvan.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp