Sezziyanen
Trådstartare
Hejsan..
Har en närapå 6mån gammal valp där ensamhetsträningen inte funkat bra alls. Var nog lite dålig med att göra det till "vardag" från början då jag tog en del ledighet och jobbade resten hemifrån.. Har även haft hundvakt när jag behövt iväg längre tider. Fick han när han var 12v, så han var redan "större" och ganska..intensiv om vi säger så. Vi har tränat mkt på passivitet och att kunna varva ner, han hade mycket svårt för det i början av sig självt. Numera har han inga större problem att varva ner/lalla runt lite själv med nån leksak eller dyl tills han tröttnar om jag bara är passiv.
Men han är efterhängsen, när JAG rör mig. Dvs, sitter jag i köket kan han välja att traska iväg och lägga sig i ett annat rum ibland, även om han oftast är med mig förstås. Så har han varit nästan från början. Men om vi sitter i samma rum och jag går till ett annat, då ska han med. Hålla koll. Samma ungefär om man har gäster hemma, sitter vi i vardagsrummet och nån går iväg till toaletten, då vaknar han upp och går efter och kollar vart de tog vägen. Ibland kan han lägga sig "halvvägs" tom..
Iaf. Ensamhetsträningen har gått riktigt svårt.. Har försökt testa ett par metoder. Började med att helt sonika "gå ut" som ingenting. Han följer med till dörren och får den därmed stängd framför nästan. Han började skälla direkt när den stängdes i princip. Efter att ha gjort detta ganska många gånger över en period så dröjde det kanske 10, max 20 sekunder innan han började skälla. Har försökt att gå in när han "tar paus" i skällandet, vettesjutton om det har gjort nån skillnad.
Men han går ALLTID med till dörren. Bara jag reser mig upp och går dit så kommer han med. Kan fortfarande inte vara mer ensam än så utan att börja skälla. Om han däremot håller på med nått, tex tuggar på ett ben, tjurmuskel/whatever så kan jag gå och komma som ingenting. Då bryr han sig inte ett jota. Kanske om han ligger i hallen så kan han tappa intresset och gå till dörren och börja skälla (om det är en av de mindre goda tuggisarna), annars ligger han där han ligger.
Känns så jäkla svårt att komma framåt, särskilt när man läser om alla med halvårsvalpar som kan lämna dem gott sovande i ett par timmar..
Fick rådet att testa spärra av och ge honom nått lite gott som tar bort fokus från att jag går, men som tar slut/är ofarligt. Tex en mindre godisbit han måste tugga i sig en minut eller lite leverpastej i en kong.. Det som händer då är att han självklart vaknar till när jag ger honom detta (om han sover). Han skiter i att jag går, men efter det goda är slut börjar han skälla (då är han i köket som vetter mot hallen, men han ser inte ytterdörren). Skäller ca 2-3 minuter av och till, sen har han lagt sig ner, men bara en gång har han verkat slappna av mer (hakan i backen), annars ligger han med huvudet uppe liksom och spanar mot hallen. Har som mest då väntat ca 2 min ytterliggare på att gå in (har kamera jag ser live via mobilen..). Han har då i huvudsak vart tyst fram tills dess att jag går in, med ev. nått enstaka gny. Detta har jag kört under ca en veckas period, märker ingen större skillnad i den tid det tar för honom att varva ner såpass att han lägger sig ner.
Börjar bli lite osäker på om detta är nån bra träningsmetod. Känns bara dumt att hålla på med att göra nån slags godisgrej han ska få varje gång, känns som det stressar upp mig själv lite att göra det hela så "arrangerat". Måste ju dessutom då spärra av köket med ett galler, och har väntat en stund efter så han inte ska tänka galler=nu drar de och lämnar mig. Nja alltså... känns inte helt hundra. Samtidigt så kanske det är ett bra tecken att han faktiskt inte skäller längre än så och faktiskt lägger sig ner? Eller är det bara att han liksom ger upp...jag vettesjutton.
Har även fortsatt att ibland bara gå in/ut genom dörren ibland helt random. Han verkar inte fatta att han inte behöver springa till dörren så fort jag går dit. Samtidigt så är han ju så nästan med överallt jag går. Men går jag tex på toaletten så går han numera istället och lägger sig i en biabädd jag har i hallen, eller på närmaste matta i anslutande vardagsrum.. Förut stog han och skällde på dörren när jag gick in, jag tränade inte riktigt bort detta utan det mer gav sig av sig självt. Har dock hänt att han skäller på toaletten också, särskilt om han är lite uppe i varv så att säga (ibland måste man ju på toa även om han inte är rastad och trött...).
Alltså. Hur sjutton kan jag komma vidare? Finns det något som helst hopp för mig.. känns fan lite uppgivet ibland. Men detta med att spärra av och ge han nått att göra en stund känns inte perfekt. Dessutom så är han ingen "slötuggare" eller valp som blir lugn av att tugga/slicka kong. Snarare går han upp i varv av det. Därför känns det som han går från sovande till upp i varv när jag kör så..sen märker han att jag är borta, skäller av sig ett tag..och slutar sen.
Har nån tips eller idé? Just detta att han går till dörren hela tiden, är det möjligt att det kan försvinna av sig självt efter massvis av repetitioner? Eller är det som jag läste nånstans, att om han går med en till dörren så måste man börja där, dvs att träna att gå o klä på sig och dra och sätta sig igen om han hänger med? Ugh, detta är nog det absolut svåraste med att ha en ung hund..
Har en närapå 6mån gammal valp där ensamhetsträningen inte funkat bra alls. Var nog lite dålig med att göra det till "vardag" från början då jag tog en del ledighet och jobbade resten hemifrån.. Har även haft hundvakt när jag behövt iväg längre tider. Fick han när han var 12v, så han var redan "större" och ganska..intensiv om vi säger så. Vi har tränat mkt på passivitet och att kunna varva ner, han hade mycket svårt för det i början av sig självt. Numera har han inga större problem att varva ner/lalla runt lite själv med nån leksak eller dyl tills han tröttnar om jag bara är passiv.
Men han är efterhängsen, när JAG rör mig. Dvs, sitter jag i köket kan han välja att traska iväg och lägga sig i ett annat rum ibland, även om han oftast är med mig förstås. Så har han varit nästan från början. Men om vi sitter i samma rum och jag går till ett annat, då ska han med. Hålla koll. Samma ungefär om man har gäster hemma, sitter vi i vardagsrummet och nån går iväg till toaletten, då vaknar han upp och går efter och kollar vart de tog vägen. Ibland kan han lägga sig "halvvägs" tom..
Iaf. Ensamhetsträningen har gått riktigt svårt.. Har försökt testa ett par metoder. Började med att helt sonika "gå ut" som ingenting. Han följer med till dörren och får den därmed stängd framför nästan. Han började skälla direkt när den stängdes i princip. Efter att ha gjort detta ganska många gånger över en period så dröjde det kanske 10, max 20 sekunder innan han började skälla. Har försökt att gå in när han "tar paus" i skällandet, vettesjutton om det har gjort nån skillnad.
Men han går ALLTID med till dörren. Bara jag reser mig upp och går dit så kommer han med. Kan fortfarande inte vara mer ensam än så utan att börja skälla. Om han däremot håller på med nått, tex tuggar på ett ben, tjurmuskel/whatever så kan jag gå och komma som ingenting. Då bryr han sig inte ett jota. Kanske om han ligger i hallen så kan han tappa intresset och gå till dörren och börja skälla (om det är en av de mindre goda tuggisarna), annars ligger han där han ligger.
Känns så jäkla svårt att komma framåt, särskilt när man läser om alla med halvårsvalpar som kan lämna dem gott sovande i ett par timmar..
Fick rådet att testa spärra av och ge honom nått lite gott som tar bort fokus från att jag går, men som tar slut/är ofarligt. Tex en mindre godisbit han måste tugga i sig en minut eller lite leverpastej i en kong.. Det som händer då är att han självklart vaknar till när jag ger honom detta (om han sover). Han skiter i att jag går, men efter det goda är slut börjar han skälla (då är han i köket som vetter mot hallen, men han ser inte ytterdörren). Skäller ca 2-3 minuter av och till, sen har han lagt sig ner, men bara en gång har han verkat slappna av mer (hakan i backen), annars ligger han med huvudet uppe liksom och spanar mot hallen. Har som mest då väntat ca 2 min ytterliggare på att gå in (har kamera jag ser live via mobilen..). Han har då i huvudsak vart tyst fram tills dess att jag går in, med ev. nått enstaka gny. Detta har jag kört under ca en veckas period, märker ingen större skillnad i den tid det tar för honom att varva ner såpass att han lägger sig ner.
Börjar bli lite osäker på om detta är nån bra träningsmetod. Känns bara dumt att hålla på med att göra nån slags godisgrej han ska få varje gång, känns som det stressar upp mig själv lite att göra det hela så "arrangerat". Måste ju dessutom då spärra av köket med ett galler, och har väntat en stund efter så han inte ska tänka galler=nu drar de och lämnar mig. Nja alltså... känns inte helt hundra. Samtidigt så kanske det är ett bra tecken att han faktiskt inte skäller längre än så och faktiskt lägger sig ner? Eller är det bara att han liksom ger upp...jag vettesjutton.
Har även fortsatt att ibland bara gå in/ut genom dörren ibland helt random. Han verkar inte fatta att han inte behöver springa till dörren så fort jag går dit. Samtidigt så är han ju så nästan med överallt jag går. Men går jag tex på toaletten så går han numera istället och lägger sig i en biabädd jag har i hallen, eller på närmaste matta i anslutande vardagsrum.. Förut stog han och skällde på dörren när jag gick in, jag tränade inte riktigt bort detta utan det mer gav sig av sig självt. Har dock hänt att han skäller på toaletten också, särskilt om han är lite uppe i varv så att säga (ibland måste man ju på toa även om han inte är rastad och trött...).
Alltså. Hur sjutton kan jag komma vidare? Finns det något som helst hopp för mig.. känns fan lite uppgivet ibland. Men detta med att spärra av och ge han nått att göra en stund känns inte perfekt. Dessutom så är han ingen "slötuggare" eller valp som blir lugn av att tugga/slicka kong. Snarare går han upp i varv av det. Därför känns det som han går från sovande till upp i varv när jag kör så..sen märker han att jag är borta, skäller av sig ett tag..och slutar sen.
Har nån tips eller idé? Just detta att han går till dörren hela tiden, är det möjligt att det kan försvinna av sig självt efter massvis av repetitioner? Eller är det som jag läste nånstans, att om han går med en till dörren så måste man börja där, dvs att träna att gå o klä på sig och dra och sätta sig igen om han hänger med? Ugh, detta är nog det absolut svåraste med att ha en ung hund..
