Finns eg fem "orsaker" till fång. Och de samverkar ofta..
1. Foderrelaterad fång. Pga felaktigt (för mycket, för lite (!), dålig hygienisk kvalitet, snabba foderbyten etc) sker en feljäsning i tarmen som utlöser fång.
2. Belastningsfång. Ovanlig idag som ensam orsak, sågs mer när det var tuuunga arbetshästar. Fång skapas genom för hård belastning som frestar för hårt på de känsliga strukturerna inne i hoven. Men eftersom överviktiga hästar lättare drabbas av fång så är den ökade belastningen pga övervikt inte obetydelselös, även om det utlöses av magtarmrelaterad obalans.
3. Förlossningsfång. Drabbar som namnet antyder ston efter förlossning. Vid t ex kvarbliven efterbörd eller rejäl livmoderinflammation kan samma elaka toxiner frisläppas som via tarmen vid foderfång, och orsaka fång.
4. Förgiftningsfång. Hästen äter något klart olämpligt och det blir samma effekt som i allt ett.
5. medicinorsakad fång. Fång som biverkning av vissa läkemedel (t ex kortison har fång som inte helt ovanlig biverkning). Även finadyne och butta (ironiskt nog), antibiotika etc kan slå ut magen och rubba bakteriebalansen och skapa fång på samma sätt som i alt 1.
När det gäller vildhästar så är de sällan överviktiga, de verkar sällan ha förlossnings/efterbördsproblem och de har en betydligt högre utvecklad "radar" för ätliga resp oätliga växter. Dessutom är det en hel del av de giftiga växter som finns som inte växer vilt i någon större utsträckning där hästar strövar vilt. Däremot syns de ofta i trädgårdar, sprids via frö etc. När det gäller belastningsfång så rör sig vildhästar mer än vanliga hästar, men de arbetar inte intensivt en timme och går/står i 23, utan det är mer utspritt över dygnet så belastningen blir mer jämn, även vid flykt/långa transportsträckor. Och vildhästar får en betydligt mer skonsam övergång vid foderbyten, än tamhästar som dels får foder i en form som hästarna inte äter vilt (jag har aldrig sett någon vildhäst blöta betfor än t ex *s*) och i en mängd som är alldeles för hög för att proppa i sig på en gång. Dessutom står de med tom mage mellan målen, och tas inte sällan rakt från bete till hö, byter höparti/ensilagebal rakt av osv.
Vi har liksm gått in och ändrat nästan alla parametrar när vi gjort hästarna till tamhästar.
Sen FÅR vildhästar fång med, men som sagt i en betydligt mindre utsträckning. De har också en annan hovform och markkontakt med strålen som sörjer för bättre cirkulation i hoven än tamhästar.
och även om vi har tamhästar oskodda, utfodrar dem med fri tillgång på lämpligt foderslag etc, så kan vi aldrig efterlikna det naturliga ströv- och ätbeteendet fullt ut. Dels är även en kvadratkilometer stor hage liten i jmf, dels behöver tamhästar med fri tillgång på hö/hösilage/halm i hagen ströva spec många meter för att få sin mat. Och dessutom kan man sällan erbjuda den omväxlande terräng som vildhästarna naturligt sliter sina hovar på.
Å andra sidan är det inte sådär supermånga vildhästar som skulle klara de krav som ställs på hyfsat högpresterande sporthästar idag, de har fel byggnad för det. Däremot skulle de nog bli himla käcka distanshästar
