Farmor vet inte om sitt barnbarn, berätta?

[Cocos]

Stanna i den här tanken. Jag förstår att du vill veta varför, anledning m.m. Det är klart att du väntat så länge, och sen blir det inte som du tänkt och önskat. Det blev bara tystnad. Men tystnaden är en glasklar signal!!

Farmor vill inte ha kontakt nu. Det kan finnas massor av olika anledningar, men de är hennes ensak. (Hur konstigt jag än tycker det är).

NU är det så här. Men stäng inga dörrar framåt. Sätt inte ultimatum att "om hon inte ringer nu - så vill vi inte ha nån kontakt sen". Din dotter kommmer att leva ett helt liv, och vill pappa och farmor ha kontakt sen så måste det ju få finnas utrymme för det.

Kram!

Min dörr är ganska stängd redan.. Sen vad farmodern och dottern gör i framtiden det är upp till dom.
Jag tänker inte hindra någon men orkar inte engagera mig i den familjen mer faktiskt.

Ja jag vet ju bara vad jag har läst i tråden och där har du iallafall gjort intryck av att du valde att behålla barnet trots att han inte ville. Vet inte hur man ska tolka det på annat sätt än att du visste att du skulle bli ensam. Men jag kanske har fattat totalfel.

Du uttrycker dig ju väldigt tvärsäkert och blir väldigt upprörd när det inte går som du hoppats på, så nog låter det som att du tycker att de har skyldigheter.

Man ska vara försiktig med att göra antaganden baserade på intryck hämtade på ett internetforum..
Det är ca 3 personer förutom jag och kk som vet exakt allt som hänt och vad som sagts mellan oss.. Jag tänker inte skriva det här, utan skrev så enkelt som möjligt då det inte kändes superviktigt vid trådstarten.
Men som jag skrev i mitt förra inlägg till dig, nej jag va inte beredd på att vara ensam från början.

Jag är tvärsäker på vissa saker, och blir upprörd när folk sviker sin löften. Är det konstigt? Skyldigheter har dom inga och det har inte heller varit min mening att skriva det om jag nu gjort det.

 

[Cocos]

Men egentligen, vad spelar det för roll att du får veta varför farmor inte vill ha någon relation till ditt barn? Hon vill ju uppenbarligen inte veta av henne alls. Även om hon får höra din sida av saken är det inte alls säkert, sannolikt inte, att hon kommer att tro på dig? Spermadonatorn ville uppenbarligen inte ha barn, men du vill det. Ändå vill du ha kontakt med hans familj, varför? Varför inte se det som en donation bara? Din dotter kommer klara sig utmärkt, du verkar vara en toppenmamma.

För att jag undrar och är nyfiken helt enkelt.
Det är alltså av egoistiska skäl, dottern bryr sig inte ännu.
Jag ville inte ha barn, han är ingen donator. Vi låg med varandra och jag blev gravid, jag behöll hellre än gjorde abort (enkelt förklarat)
Jag vill inte ha kontakt med dom! Jag vill att min dotter ska få kontakt med dom..
Sen ska jag väl erkänna att jag är lite nyfiken på farmodern efter vad kk berättat om henne men det va långt ifrån avgörande som anledning att ta kontakt med henne.

Ja jag får väl se det som en donation.
Tack!

Det här håller jag verkligen med om, och jag tror dessutom att det kan vara mer destruktivt för dottern att knyta band till en person som i framtiden kanske bara kommer att finnas där sporadiskt och höra av sig när det passar denne, än att inte knyta några band alls.
Tänk om kontakten bara sker när farmodern har "tid och lust"?
I ett litet barns liv tror jag definitivt att hattiga relationer mer stjälper än hjälper.
Vad gör man om barnet vill ha en djupare relation än vad farmodern vill?
Att farmodern i dagsläget verkar vara så ambivalent tycker jag är ett starkt tecken på att man bör avvakta med relationen.
För dotterns skull tycker jag inte man bör blanda in någon som inte ens är säker på att den vill finnas där för henne.

men hur ska jag kunna veta vad hon är för person utan att lära känna henne?
Det va ju en risk jag tog för det kändes som ca 50/50 att hon va vettig/ovettig.
Just nu blandas ingen in i vår familj, det är upp till bevis för den som är intresserad av en plats hos oss om man säger så.

 

[Cocos]

Jag förstår att det är en fundering som är viktig för dig, men som andra skrivit är det nog bra för dig att fundera över det konstruktiva i att agera på den känslan på det sätt du vill. Det känns ibland i ditt sätt att skriva som att det här mer handlar om dig och dina relationer till de inblandade personerna, huruvida farmodern har fått en dålig bild av dig eller inte, och att du i så fall söker upprättelse för det. Jag förstår att du grubblar över detta, men låt dotterns intresse väga tyngst här och för hennes skull tror jag det bästa är att skynda långsamt med en eventuell relation till farmodern.

Helt ärligt talat så skiter jag i vad farmodern tycker/tror om mig.
Men jag skiter intei att det kan påverka min dotter på ett negativt sätt.

 

[stjarnhimmel]

Hon kan va en idiot eller helt fantastisk.. Jag tyckte det verkade va värt att ta reda på!

Klart att det verkar som att jag hängt upp mig när man läser den här tråden, men mitt och dotterns liv har inte påverkats nämnvärt av detta annat än att jag svarar i den här tråden ibland..



Nej jag tar inget föregivet, men när hon sa att hon gärna vill träffa dottern och lära känna henne så fick jag såklart förhoppningar om att dom skulle få nån typ av relation.
Du får gärna tycka det är intressant. Jag tucker det är jobbigt att bli besviken på ännu en till person i den familjen.
mucket smack och liten verkstad är tydligen mottot i den familjen..

Du skriver mkt om att hon sviker löften etc. Det kam ju vara så att hon inte ens kommer ihåg att hon sagt att det var hon som skulle ringa, eller att hon inte är en person som svarar på mail eller sms.
Jag tycker du drar på lite för stort när du säger att hon sviker dig etc.
Hon skulle ju vara bortrest till augusti. Sen kanske hon tex håller på och pratar med KK. Hon kanske inte ens kommer ihåg vad hon lovat etc. Hon blev säkert chockad.
Jag tror du bara måste inse att människor är sina egna personer. Och de beter sig inte som du vill.
Jag tycker INTE att hon svikit dig. Visst hon är inte bra på att svara men nej hon har inte svikit.

 

[MM]

Men jag förstår inte varför vissa av er vill trycka ner TS i skorna!

Låt henne vara besviken om hon nu är det. Det är hennes känslor och hon har rätt till dom. Hennes besvikelse kanske är vad som behövs för att hon ska kunna släppa och gå vidare och så stampar ni på det gång på gång

TS, du har all rätt att känna dig besviken. Det blev inte som du tänkt dig och då får man oftast känslor inför det som är helt normala, besvikelse, ilska, ledsamhet.
Men det är normalt för det händer alla. Du är bara mänsklig. Människor är känslomonster och vi styr inte alltid över vad vi känner även om vi inte vill känna det vi gör!
Ta du och låt dig känna det du gör över situationen men lämna det sedan så du inte blir bitter. Livet går vidare med eller utan farmor

 

[Blueberry]

Precis vad jag tänkte skriva, @Matmissbrukaren

@Cocos - du har helt klart rätt till dina egna känslor, ingen ska komma och påstå något annat. Sen tror jag att du har de allra flesta svaren på hur du ska göra inom dig.

Om du behöver en bukekusin finns John här

 

[Cocos]

Du skriver mkt om att hon sviker löften etc. Det kam ju vara så att hon inte ens kommer ihåg att hon sagt att det var hon som skulle ringa, eller att hon inte är en person som svarar på mail eller sms.
Jag tycker du drar på lite för stort när du säger att hon sviker dig etc.
Hon skulle ju vara bortrest till augusti. Sen kanske hon tex håller på och pratar med KK. Hon kanske inte ens kommer ihåg vad hon lovat etc. Hon blev säkert chockad.
Jag tror du bara måste inse att människor är sina egna personer. Och de beter sig inte som du vill.
Jag tycker INTE att hon svikit dig. Visst hon är inte bra på att svara men nej hon har inte svikit.

Fast ska jag börja spekulera i varenda lilla möjlighet i att hon knte hör av sig så blir jag nog galen..
Att hon skulle lyckats glömma att höra av sig känns helt osannolikt. Däremot hör hon fakto knte av sig och det är egentligen inte så mycket mer med det..
Jag tror du måste inse att jag har all jävla rätt i världen att känna som jag gör.
Jag har aldrig påstått att nån ska bete sig på ett visst sätt, däremot finns vissa normer och oskrivna regler i vårat samhälle som iaf jag försöker efterfölja av både artighet och välvilja. Om nån beter sig precis tvärt om är det knappast ovanligt att man blir förvånad/besvike/ledsen/arg eller vad det nu kan tänkas kännas.

 

[Cocos]

Men jag förstår inte varför vissa av er vill trycka ner TS i skorna!

Låt henne vara besviken om hon nu är det. Det är hennes känslor och hon har rätt till dom. Hennes besvikelse kanske är vad som behövs för att hon ska kunna släppa och gå vidare och så stampar ni på det gång på gång

TS, du har all rätt att känna dig besviken. Det blev inte som du tänkt dig och då får man oftast känslor inför det som är helt normala, besvikelse, ilska, ledsamhet.
Men det är normalt för det händer alla. Du är bara mänsklig. Människor är känslomonster och vi styr inte alltid över vad vi känner även om vi inte vill känna det vi gör!
Ta du och låt dig känna det du gör över situationen men lämna det sedan så du inte blir bitter. Livet går vidare med eller utan farmor

Precis vad jag tänkte skriva, @Matmissbrukaren

@Cocos - du har helt klart rätt till dina egna känslor, ingen ska komma och påstå något annat. Sen tror jag att du har de allra flesta svaren på hur du ska göra inom dig.

Om du behöver en bukekusin finns John här

Tack

Och @Blueberry en bukekusin är aldrig fel

 

[Cocos]

Jag skriver bara ett allmänt inlägg nu..
Nån skrev att det blev en "story" av det hela, jag håller helt med. Att alla hejade på och kanske spädde på hur fantastiskt allt kunde bli. Jag vill bara påpeka att nu har detta ändrats till "hur många fel kan cocos göra/skriva/tänka/känna"
Helt ärligt talat tycker jag många av de senaste inläggen är personliga påhopp och vilket ord jag än använder så kritiseras det och blir en fet kalkon av den från början lilla fjädern.
Självklart ska man få skriva kritiska inlägg och jag läser och funderar mycket på det ni skriver.
Men att diskutera min personlighet är jag inte intresserad av i det här fallet.

Min dotters bästa går först, jag ville att hon skulle få lära känna sin farmor. DET är det vesäntliga i det hela och inget annat.

Det är alltså ingen idé att kritisera huruvida jag använder hårda ord eller är en kontrollmänniska.
Jag blir mest ledsen av det och just nu är jag mer irriterad på den här tråden än vad jag är på farmoderns vara eller icke vara.

Nu sitter jag i bersån och dricker kaffe, om en stund ska jag och dottern på middag hos en kompis och diskutera tygblöjor. Imorgon ska jag träna med hunden, på lördag blir det kräftskiva.. Med detta vill jag ha sagt att vi lever vårt liv, vi har en fantastisk relation jag och min Edith och hunden såklart.
JAG kommer inte sakna att dottern inte har en farmor.
Vad hon kommer sakna och inte får framtiden utvisa, jag finns där för henne ALLTID

"Från ditt första till mitt sista andetag"

Jag lämnar faktiskt den här tråden nu för det ger mig inget mer tyvärr!

Tack för att ni skrivit, läst, stöttat, kritiserat och varit ett fantastiskt stöd!

 

[Kattennizze]

Jag skriver bara ett allmänt inlägg nu..
Nån skrev att det blev en "story" av det hela, jag håller helt med. Att alla hejade på och kanske spädde på hur fantastiskt allt kunde bli. Jag vill bara påpeka att nu har detta ändrats till "hur många fel kan cocos göra/skriva/tänka/känna"
Helt ärligt talat tycker jag många av de senaste inläggen är personliga påhopp och vilket ord jag än använder så kritiseras det och blir en fet kalkon av den från början lilla fjädern.
Självklart ska man få skriva kritiska inlägg och jag läser och funderar mycket på det ni skriver.
Men att diskutera min personlighet är jag inte intresserad av i det här fallet.

Min dotters bästa går först, jag ville att hon skulle få lära känna sin farmor. DET är det vesäntliga i det hela och inget annat.

Det är alltså ingen idé att kritisera huruvida jag använder hårda ord eller är en kontrollmänniska.
Jag blir mest ledsen av det och just nu är jag mer irriterad på den här tråden än vad jag är på farmoderns vara eller icke vara.

Nu sitter jag i bersån och dricker kaffe, om en stund ska jag och dottern på middag hos en kompis och diskutera tygblöjor. Imorgon ska jag träna med hunden, på lördag blir det kräftskiva.. Med detta vill jag ha sagt att vi lever vårt liv, vi har en fantastisk relation jag och min Edith och hunden såklart.
JAG kommer inte sakna att dottern inte har en farmor.
Vad hon kommer sakna och inte får framtiden utvisa, jag finns där för henne ALLTID

"Från ditt första till mitt sista andetag"

Jag lämnar faktiskt den här tråden nu för det ger mig inget mer tyvärr!

Tack för att ni skrivit, läst, stöttat, kritiserat och varit ett fantastiskt stöd!

Jag hoppas du inte tycker att jag diskuterat din personlighet, det kan jag ju inte uttala mig om alls, däremot verkar du vara en engagerad och vettig mamma av döma av det du skriver och det är ju alldeles utmärkt!
Jag tror att jag provoceras av det biologiska, att det är så viktigt att lära känna sin biologiska farmor för din dotter. Jag tycker, att det står helt för mig, att man inte ska överdriva folk biologiska anknytning till ett barn. Ofta är den biologiska familjen helt puckad, tyvärr. Och det är därför jag skriver spermadonator eftersom det avdramatiserar den biologiska betydelsen. Jag vill inte att din dotter ska bli besviken för att hon inte kanske lärde känna sin ena halvas biologiska ursprung men hon kan knyta an till andra mycket viktigaste personer utan blodsband. det är ungefär så jag menar, och hoppas att du inte tar illa upp.

 

[Bluefish]

Jag kan inte se att någon har påstått att TS inte har "all jävla rätt" till sina känslor, tvärtom är tonen förstående och medlande. Däremot har du, TS, fått rådet att inte agera på dina känslor just precis nu. Det klart man får vara besviken, det är nog alla i tråden eniga om. Men för dottern och farmoderns skull kanske det är klokt att inte höra av sig mer. Nu har det ju kommit till att TS inte vill lägga mer energi på den familjen längre, så allt väl. Klokt beslut av dig tycker jag!

 

[Is]

Men hallå. Hur har det gått för er, hörde hon aldrig av sig mer? Tänker på er och hoppas ni har det fint med eller utan farmor

 

[Cocos]

Men hallå. Hur har det gått för er, hörde hon aldrig av sig mer? Tänker på er och hoppas ni har det fint med eller utan farmor

Idag hade vi kalas för dottern som fyllde 1 år i veckan.
Va massor av folk där men ingen farmor eller pappa.
Har inte hört ett knyst av varken farmor eller far. Funderade på att skicka kalasinbjudan till dom men lät bli, dom är faktiskt inte välkomna förens de lärt känna dottern (vilket nog aldrig händer)

Jag ska villigt erkänna att jag oftast njuter av att va själv med henne. vi har det bra ihop jag och min unge!

Sen fattas dom såklart på nått sätt..

 

[TheRedLightning]

Jag ska villigt erkänna att jag oftast njuter av att va själv med henne. vi har det bra ihop jag och min unge!

Sen fattas dom såklart på nått sätt..

Det må kännas tomt osv nu, men du vet inte vad framtiden har i sitt sköte för dig och du har ju trots allt ditt barn, så det kommer lösa sig för dig på något sätt.

Lycka till på resan.

 

[Cocos]

Det må kännas tomt osv nu, men du vet inte vad framtiden har i sitt sköte för dig och du har ju trots allt ditt barn, så det kommer lösa sig för dig på något sätt.

Lycka till på resan.

Jag tänker mer och mer sällan på den delen av dotterns släkt. Är nog mest när jag satt och skrev kalasinbjudningar. Eller när dottern är nyvaken och ser ut som en kopia av sin pappa med håret på ända och små svullna ögon

Jag är glad att det är några år kvar tills hon börjar fråga.

Som du skriver så löser sig allt!
Största bekymret nu är att jag tränar lite för lite med hunden.. Så känns som att livet är ganska lätt iaf.

Tack

 

[stjarnhimmel]

Tråkigt att höra..,
Men din dotter har ju en fantastisk mamma i dig..,

Även om jag förstår att di hoppats på att det skulle blivit annorlunda

 

[Cocos]

Tråkigt att höra..,
Men din dotter har ju en fantastisk mamma i dig..,

Även om jag förstår att di hoppats på att det skulle blivit annorlunda

Tack vilken komplimang

 

[stjarnhimmel]

Tack vilken komplimang

Ja jag tror att alla som läst tråden sett din kärlek och omtanke om din dotter

 

[TinyWiny]

Vad tråkigt att farmor inte har hört av sig @Cocos . Men en engagerad förälder räcker långt! Min dotter sa när hon var 18-19 år att hon aldrig har saknat något. Hon menade att jag har funnits där för henne och att det har räckt. Sen är det självklart en sorg och besvikelse att ens ena förälder inte har funnits där men så kan det vara av många olika anledningar. Man kan till och med bo under samma tak men ändå inte ha någon relation.

Du är en toppenmamma och jag önskar eran familj all lycka och kärlek

Ps. Gratta lilltjejen på födelsedagen från hennes bukefarmor

 

[Tora]

Jag tänker mer och mer sällan på den delen av dotterns släkt. Är nog mest när jag satt och skrev kalasinbjudningar. Eller när dottern är nyvaken och ser ut som en kopia av sin pappa med håret på ända och små svullna ögon

Jag är glad att det är några år kvar tills hon börjar fråga.

Som du skriver så löser sig allt!
Största bekymret nu är att jag tränar lite för lite med hunden.. Så känns som att livet är ganska lätt iaf.

Tack

Vad tråkigt att hon aldrig hörde av sig. Det lät ju väldigt bra ett tag där.

Men ingen kan komma att säga att inte har försökt eller lagt några hinder emellan.

Hade det varit jag så hade jag varit stolt över att ha dig som min svärdotter.

Många kramar till dig och lillnöten