FÅRtråden

Men i karantän kunde man väl gärna ha får som ska slaktas? Och mitt egna bagglamm ska slaktas, då kan de väl få sällskapa från dag ett?
Hon har lovat att avmaska innan jag hämtar honom och det litar jag på :)

Ingen har betäckt, de är båda lamm födda i våras. Så de borde inte va hormonstinna... Men då ska jag göra det tightaste åt dom :)

Javisst kan man ha får som ska slaktas i karantänen.

Lycka till med nya baggen!
 
Så härligt att komma hem till de egna fåren efter en veckas jobb med galna NKS i Norge. Mina krulliga ullrumpeungar är avskilda och går på finbete, deras matte har ågren över vilka som ska rekryteras, vilken av baggarna som är finast och vilka som ska få bli fällar som betalar fodret åt nästa års ungar... Vad har ni för kriterier när ni väljer ut rekryteringsdjur?

14222242_10154006174613666_1771347206576359209_n.jpg
 
Så härligt att komma hem till de egna fåren efter en veckas jobb med galna NKS i Norge. Mina krulliga ullrumpeungar är avskilda och går på finbete, deras matte har ågren över vilka som ska rekryteras, vilken av baggarna som är finast och vilka som ska få bli fällar som betalar fodret åt nästa års ungar... Vad har ni för kriterier när ni väljer ut rekryteringsdjur?

14222242_10154006174613666_1771347206576359209_n.jpg
Nu har ju jag en genbanks får av en Allmogeras, så ett viktigt kriterium är att den totala genbanken (=summan av alla genbanksfår i rasen som finns), ska bevara så mycket som möjligt av den genetiska variationen inom rasen.
Det blir så att säga en slags portalparagraf: Att inte låta någon linje på min gård dö ut, och förgrena linjerna med hjälp av baggar som innehåller t.ex. gener från founders (djur från ursprungsbesättningar) som är underrepresenterade i rasen, och i min besättning.
Nästan alla tacklamm (+någon ungtacka) säljs som livdjur, till köpare som tänker bli ny genbank, eller till köpare som vill hålla rasen renrasig. Förutom att sälja baggar till renrasavel, så säljer jag ibland till folk som använder min ras istället för finullsbagge i raskorsningar för köttproduktion, t.ex. med Texel eller Dorset.

Att leta ny bagge till min besättning, görs med hjälp av rasansvarig, som använder samma dataprogram som djurparker som är med i avelsprogram använder.
Givetvis har en bagge för avel två fasta och lika stora testiklar, en vettig kroppsform inkl. ben och klövar, och inget bettfel. Han får heller inte vara överdrivet aggressiv och stångig.

Men bland mina egna livdjur, tackorna/tacklammen, så väljer jag ungefär så här:

*: Ser till att ingen linje tar "slut". I dagsläget så har jag tre linjer, där två av dem är relativt nära "släkt", medan den tredje linjen i princip alltid paras med en helt annan bagge, från andra linjer. Detta gör det lättare för mig att sälja en grupp livdjur, där tackor och tacklamm åtminstone har lite genetisk variation
Först och främst så sitter jag flera gånger under sommaren med härstamningsdiagram och listor från elitlamm, utan att ens titta på djuren i verkligheten, sedan så tittar jag på tacklammen ett flertal gånger för att bestämma vilka som ser bra ut och som verkar "trevliga".
.
*: Inga dåliga mödrar får vara kvar! Rasen har normalt mycket lätta lamningar och är goda mödrar. En ungtacka som inte är god mor första gången, får en chans till, sedan bort med den tackan.

*: Vettig kroppskonformation för att hålla sig frisk och fräsch under ett flertal produktiva år. Alltså inga svankryggar, bettfel, tappade tänder (utslagstacka p.g.a. ålder), konstigt växande klövar eller urusla benställningar. Här kan även tackor som med åren får väldigt stora spenar ("kospenar") eller där juvret blir snett och "konstigt" bli utslagstackor.

*Kontroll av tackornas juver i samband med höstklippningen, eller lite innan om de är inne så att man kan känna efter ordentligt. Det får inte finnas knölar eller för stor "påsighet" om tackan fått sina ordentligt, eftersom det då finns risk för att det finns en kronisk juverinflammation eller att det blir värre med påsigheten till nästan lamning.

* Riktigt "hoppiga" tackor, som fortsätter att vara lättstressade och skygga även efter att de fått lamm två eller tre gånger blir kandidater att plockas bort. De lättstressade och skygga blir knöliga i hanteringen, kan vara svåra att flytta eller få in i fålla (har ingen hund), och kan ibland stressa upp hela gruppen på onödigt vis, eller t.o.m. utvecklas till "rymmartackor" Jag vill att fåren ska vara så tama att jag kan snudda vid dem och att de vågar komma fram till mig och ta en morotsbit ur handen, men jag vill inte att de ska vara så tama att jag måste klia dem så fort de ser mig...

*Jag vill ha färgvariation i min flock. Rasen jag har kan var allt mellan vit och svart, inkluderat brun, grå och skäckar, och med olika teckning i ansiktet och benen. Står jag med två syskon och väljer vilken jag ska ha kvar, så väljer jag den som kompletterar flocken bäst färgmässigt, och när det gäller två syskon som är väldigt lika, så kan också "den sötaste" bli det som gör att jag bestämmer mig.

*När jag måste välja mellan genetiskt väldigt lika djur, t.ex. syskon, så tittar jag också lite på ullen och på storleken. Ryaull och lamm som vuxit "bra" går före lamm med mycket märghår och som vuxit dåligt.
 
Så härligt att komma hem till de egna fåren efter en veckas jobb med galna NKS i Norge. Mina krulliga ullrumpeungar är avskilda och går på finbete, deras matte har ågren över vilka som ska rekryteras, vilken av baggarna som är finast och vilka som ska få bli fällar som betalar fodret åt nästa års ungar... Vad har ni för kriterier när ni väljer ut rekryteringsdjur?

14222242_10154006174613666_1771347206576359209_n.jpg
Vilka fina får du har! Iofs är de flesta får söta :) Vad hade du för ras eller raser?

Rekrytering tänker jag mig att friskhet, goda modersegenskaper, fin ull och gärna lite mer kött på kroppen avgör. Och trevligt lynne.
 
Vilka fina får du har! Iofs är de flesta får söta :) Vad hade du för ras eller raser?

Rekrytering tänker jag mig att friskhet, goda modersegenskaper, fin ull och gärna lite mer kött på kroppen avgör. Och trevligt lynne.
Det är lite blandat, men alla här på bilden är efter en pälsbagge. De flesta är päls/leicester, men det är några som har allmogemammor också.
 
Det är lite blandat, men alla här på bilden är efter en pälsbagge. De flesta är päls/leicester, men det är några som har allmogemammor också.
Då såg jag inte så illa, de såg så blanka ut som mina pälsfår.

Förresten en ot fråga. Tackor brunstar väl inte medan de diar sina lamm. Men hur länge efter födseln kan man räkna med att kunna ha baggen i samma hage utan att tackorna blir betäckta igen? (gäller blandras) ända tills man skiljer av lammen vid 100 dagar?
 
Då såg jag inte så illa, de såg så blanka ut som mina pälsfår.

Förresten en ot fråga. Tackor brunstar väl inte medan de diar sina lamm. Men hur länge efter födseln kan man räkna med att kunna ha baggen i samma hage utan att tackorna blir betäckta igen? (gäller blandras) ända tills man skiljer av lammen vid 100 dagar?
Nja, det händer att de brunstar när de är i slutfasen av att ge di...

De enda raserna som är pålitliga i att brunsta först till hösten, är renrasiga Gotlandsfår, eller Gutefår.

Jag brukar aldrig rekommendera någon som har någon ras, eller blandras, som har brunst året om, att ha baggen i samma hage eller ens i samma grupp som tackorna utom vid betäckning. Spara ett av årets bagglamm istället, som får hålla avelsbaggen sällskap.
Förutom risken att baggen betäcker en tacka eller ett tidigt moget tacklamm, så riskerar man att baggen "gör sitt jobb", alltså vaktar flocken, så att det blir svårt att se till tackor och lamm på ett bra sätt.

Går baggen med tackor och lamm, så blir han alert och igång hela tiden, så risken ökar också för att han ska utvecklas till en stångig och stökig bagge.

Många löser problemet med sällskap till baggen genom att kastrera ett bagglamm, som kan gå med tackorna utan risk om man inte har någon bagge för tillfället, och som kan vara med baggen när han inte betäcker.

Numera har jag alltid minst två baggar, ofta t.o.m. tre, en gammelbagge, en vuxen bagge, och en ung bagge...Om något skulle hända en av baggarna, så har jag alltid en reserv på det sättet.
 
Nja, det händer att de brunstar när de är i slutfasen av att ge di...

De enda raserna som är pålitliga i att brunsta först till hösten, är renrasiga Gotlandsfår, eller Gutefår.

Jag brukar aldrig rekommendera någon som har någon ras, eller blandras, som har brunst året om, att ha baggen i samma hage eller ens i samma grupp som tackorna utom vid betäckning. Spara ett av årets bagglamm istället, som får hålla avelsbaggen sällskap.
Förutom risken att baggen betäcker en tacka eller ett tidigt moget tacklamm, så riskerar man att baggen "gör sitt jobb", alltså vaktar flocken, så att det blir svårt att se till tackor och lamm på ett bra sätt.

Går baggen med tackor och lamm, så blir han alert och igång hela tiden, så risken ökar också för att han ska utvecklas till en stångig och stökig bagge.

Många löser problemet med sällskap till baggen genom att kastrera ett bagglamm, som kan gå med tackorna utan risk om man inte har någon bagge för tillfället, och som kan vara med baggen när han inte betäcker.

Numera har jag alltid minst två baggar, ofta t.o.m. tre, en gammelbagge, en vuxen bagge, och en ung bagge...Om något skulle hända en av baggarna, så har jag alltid en reserv på det sättet.

Det hade ju varit det bästa sättet. Sen när vi har en etablerad flock... Men nu har jag bara ett bagglamm, och han är anmäld till slakt. Hade tänkt slakta den köpta baggen efter nyår när han betäckt klart men nu vill jag ta två kullar av honom och alltså slakta honom vintern 17 istället. (Och då inte betäcka hans döttrar som föds till våren redan nästa höst utan de får vänta ett år.) Om jag skiljer av nästa års bagglamm redan vid 90 dagar, iaf de största redan då, så kan han få gå med dom då. Förhoppningsvis så brunstar inte min enda blandras innan det, och i så fall blir de väl två vinterlamm hos oss.... :o

Tänker att ju fler lamm jag får efter honom desto billigare blev hans inköp :D
 
Om man bor i Norrbotten, har 5 hektar av ffa tallskog med lite lövsly samt 1 hektar beteshage på äng samt ytterligare en beteshage på gammal slåtteräng på 1,5hektar en bit från gården. Hur många får är lämpligt? Slåtteräng på 1,5 är såklart endast lämplig att använda på sommaren.
 
Om man bor i Norrbotten, har 5 hektar av ffa tallskog med lite lövsly samt 1 hektar beteshage på äng samt ytterligare en beteshage på gammal slåtteräng på 1,5hektar en bit från gården. Hur många får är lämpligt? Slåtteräng på 1,5 är såklart endast lämplig att använda på sommaren.
Oerhört svårt att svara på. Det beror på rasens sätt att söka föda, och inte minst hur lång växtsäsongen brukar vara hos just dig.
Tallmark ger, åtminstone här i söder, väldigt lite bete, den brukar vara torr om det inte är mosse/myr, och ger mera av yta att vara på, och ganska lite att äta av. Men att stängsla en del skogsmark, och låta fåren beta där är ju absolut inte fel. 5 hektar väldigt mager mark, kanske motsvarar ungefär en hektar.

Jag antar att du tänker köpa vinterfoder till fåren, och bara beta i de olika hagarna?

Kanske kan det vara lämpligt att att börja med 5 tackor, som får lamm, för att se om det finns tillräckligt med bete för dessa, och så öka lite försiktigt år från år, tills man märker att det är "fullt".

Välj gärna en lantras/allmogeras, de är bra på att föda sig på magra marker, äter mycket sly och örter. Köttraser vill ha frodiga beten med mycket gräs.
 
Oerhört svårt att svara på. Det beror på rasens sätt att söka föda, och inte minst hur lång växtsäsongen brukar vara hos just dig.
Tallmark ger, åtminstone här i söder, väldigt lite bete, den brukar vara torr om det inte är mosse/myr, och ger mera av yta att vara på, och ganska lite att äta av. Men att stängsla en del skogsmark, och låta fåren beta där är ju absolut inte fel. 5 hektar väldigt mager mark, kanske motsvarar ungefär en hektar.

Jag antar att du tänker köpa vinterfoder till fåren, och bara beta i de olika hagarna?

Kanske kan det vara lämpligt att att börja med 5 tackor, som får lamm, för att se om det finns tillräckligt med bete för dessa, och så öka lite försiktigt år från år, tills man märker att det är "fullt".

Välj gärna en lantras/allmogeras, de är bra på att föda sig på magra marker, äter mycket sly och örter. Köttraser vill ha frodiga beten med mycket gräs.

Tack för svar. Det blir att köpa vinterfoder och så får de vara på bete så lång tid av året som möjligt. Tanken har alltid varit finull eller kanske islandsfår (de senare mest väckt intresse för att jag sett så fina fällar...). Men finns kanske andra sorters får som passar bättre? Vill ha produktiva får (kött) men som ändå inte blir enorma, hellre fler lamm, samt gärna att det blir fina fällar (optimalt vita och fläckiga fällar).

Låter smart att starta litet 3-5 tackor kanske. Hur gör man med bagge egentligen?
 
Tack för svar. Det blir att köpa vinterfoder och så får de vara på bete så lång tid av året som möjligt. Tanken har alltid varit finull eller kanske islandsfår (de senare mest väckt intresse för att jag sett så fina fällar...). Men finns kanske andra sorters får som passar bättre? Vill ha produktiva får (kött) men som ändå inte blir enorma, hellre fler lamm, samt gärna att det blir fina fällar (optimalt vita och fläckiga fällar).

Låter smart att starta litet 3-5 tackor kanske. Hur gör man med bagge egentligen?
Det finns många väldigt trevliga fårraser i Sverige. Inte minst är Allmogeraserna, http://www.allmogefar.se/ samt övriga lantraser (Ryafår och Gutefår och rätt stammar av Gotlandsfår) väldigt lämpliga som hobbyfår. Det är lättfödda får och friska får, med goda modersegenskaper som oftast fixar sina lamningar utan assistans.
De flesta av dessa raser ger skinn med olika färger, skäckiga eller enfärgade. Fläckiga fällar verkar mest dyka upp som resultat av en viss korsning med Dorper. Hur det blir i senare generationer vet vi inte än. Men fläckiga (prickiga som Pippis häst) fällar finns inte hos renrasiga får (annat än som undantag, jag har fått ett på över 10 år med "min" ras), däremot ger både Värmlandsfår, Helsingefår, Gutefår och Gestrikefår "storfläckiga"/skäckiga fällar då och då. Kanske någon mer ras ger sådana ibland.

Finullsfåren har sina mångfödslar lite emot sig. De har fin ull för hantverk och för att spinna, men att ha renrasiga finullsfår, som ofta 4-5 lamm, kan vara lite besvärligt som nybörjare. Det är krävande att se till att tackan håller ett bra hull, och det blir ofta flasklamm. Vänta lite med finullen, träna på andra får som är lättare först.

Gotlandsfår ur bra avlade linjer ger fina gråa skinn och fungerar som vanliga lantrasfår, men det finns också linjer där man tappat bort lite av det där med goda modersegenskaper bl.a. Hittar man rätt djur att köpa så är det en bra ras, och det är lätt att sälja skinnen.

Samtliga lantrasfår ger hyggligt med kött, men det tar 5-8 månader för dem att växa färdigt, det växer utmärkt på naturbeten.
Köttrasfår växer oerhört mycket fortare, de kan vara färdiga för slakt (enligt slakteriernas normer) på 3-4 månader, men behöver odlade vallbeten för att utvecklas rätt.

Islandsfår finns inte i Sverige.
Import av får (och av de flesta lantbruksdjur) är enormt komplicerat och dyrt, det krävs mångårig karantän bland annat. Detta eftersom vi i Sverige är fria från ett antal olika farliga sjukdomar som det finns många smittade djur av i både Europa och inte minst i resten av världen.

Titta på våra svenska lant- och allmogeraser, det finns sorter för alla "smaker". Dessutom så är de flesta utrotningshotade, och det behövs fler grupper av dem.

Bagge är ett särskilt kapitel, men en bagge kan INTE gärna gå med tackorna hela tiden, alla raser utom renrasiga Gotlandsfår och Gutefår, kan brunsta året om, så man riskerar att få överraskningslamm.
Dessutom så vaktar baggar flocken, mer eller mindre starkt, och det kan bli lite besvärligt när man ska sköta tackor och lamm.
Om man inte tänker slakta baggen efter betäckning, så är det enklaste att ha två baggar, eller att ha en kastrerad bagge (man väljer ut ett bagglamm första året) som kan vara sällskap.
 
Projekt: höstklippning är påbörjat. 15 av 50 klippta idag... Då passade det ju bra att inviga nya foderhäcken också! Hoppas på att den här nätlösningen ska både rymma tillräckliga mängder för att de ska ha gott om mat hela dygnen, att det inte bli allt för mycket spill och att det är lätt att fylla på/tömma för rengöring. De gav nätet godkänt idag, inga problem att lirka ut en munfull, men inte så lätt att plocka ut saker att de slängde hälften på marken...
14494764_10154082581778666_5272479657230139373_n.jpg
 
Projekt: höstklippning är påbörjat. 15 av 50 klippta idag... Då passade det ju bra att inviga nya foderhäcken också! Hoppas på att den här nätlösningen ska både rymma tillräckliga mängder för att de ska ha gott om mat hela dygnen, att det inte bli allt för mycket spill och att det är lätt att fylla på/tömma för rengöring. De gav nätet godkänt idag, inga problem att lirka ut en munfull, men inte så lätt att plocka ut saker att de slängde hälften på marken...
14494764_10154082581778666_5272479657230139373_n.jpg
Spännande lösning!

Vore intressant att höra hur den fungerar på lite sikt.

Det här påminner mig också om att det är dags att gå ut och kvällsfodra den betäckningsgrupp som håller till i fårstallet...
 
@skogaliten @Migo och andra. Snabb hjälp tack!

Såg ikväll att mitt tacklamm va svullen om magen, allra mest på vänster sida. Trumsjuka va första tanken efter råd från bonde med kor. Tyvärr va inte min karl hemma men med hjälp av grannfrun så hällde vi i henne en del rapsolja och tror hon rapade lite medan vi höll på och bråka med henne. Hon är pigg och stark som vanligt. Kan det va trumsjuka såhär på hösten? Inte direkt kraftigt bete längre.. Hon såg ut att äta kraftfodret jag kom med men gav upp före de äldre, hon brukar nog kämpa lite mer för att få mera.. Vad kan det vara om det inte är trumsjuka? Eftersom hon är pigg och alert som vanligt.
 
@skogaliten @Migo och andra. Snabb hjälp tack!

Såg ikväll att mitt tacklamm va svullen om magen, allra mest på vänster sida. Trumsjuka va första tanken efter råd från bonde med kor. Tyvärr va inte min karl hemma men med hjälp av grannfrun så hällde vi i henne en del rapsolja och tror hon rapade lite medan vi höll på och bråka med henne. Hon är pigg och stark som vanligt. Kan det va trumsjuka såhär på hösten? Inte direkt kraftigt bete längre.. Hon såg ut att äta kraftfodret jag kom med men gav upp före de äldre, hon brukar nog kämpa lite mer för att få mera.. Vad kan det vara om det inte är trumsjuka? Eftersom hon är pigg och alert som vanligt.
Finns mycket som ger svullen buk. Låter det i magen? Bajsar hon? Konsistens? Har hon analöppning och urinöppning som hon ska? Feber?
 
Finns mycket som ger svullen buk. Låter det i magen? Bajsar hon? Konsistens? Har hon analöppning och urinöppning som hon ska? Feber?
Om du stoppar ner en sondslang, kommer det upp gas?

Det kan vara bloated lamb syndrome, men det kan vara en massa mindre allvarliga saker också.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp