Fler "krävande" jobb?

Det mest krävande jobb jag haft var på café. Det blev enahanda efter ett tag och då tröttnar jag. Så jag vet att jag behöver ha ett jobb som är omväxlande och där jag själv kan påverka hur jag gör jobbet.
 
Jag skulle nog vara värdelös som PA. Mitt syskon är fantastisk men skulle avsky mitt jobb.
Det är kul när man är på rätt plats.

Verkligen!
Min syster är syster och jag skulle aldrig klara av hennes jobb. Hon sa någon gång att jag inte ens skulle klara mig fram till lunch utan att bryta ihop och gråta, och jag får nog hålla med.
Jag tror inte att hon skulle bli lika knäckt av mina studier men hon skulle vantrivas rejält.
 
Vad som är krävande kan ju defineras på hundra olika sätt. Att man följer lagar och förordningar till punkt och pricka, att man utnyttjar hela sin intelektuella kapacitet, tar ut sig fysiskt eller att man håller ordning på tim- och minutvisare är ju helt olika saker.
Jag upplever mitt jobb (som arbetspsykolog) som kompetensmässigt och teoretiskt krävande. Jag slår i mitt mentala uppslagsverk ungefär hundra gånger per dag. Däremot jobbar jag inte under stor stress eller med stora krav från uppdragsgivare (vilket dock kan se vääääldigt olika ut från tid till tid).
Det mest "krävande" jobb jag har haft var som LSS-samordnare. Snacka om att samordna alla sina egna kompetenser för att få det att fungera. Jäkla medlande jag sysslande med dagarna i ända. Var totalt slutkörd varje dag.

Om vi ska dra det än längre och prata om krävande utifrån varje persons förutsättningar och erfarenheter... ja då har vi trasslat in oss i något som vi aldrig tar oss ut ifrån.
 
  • Gilla
Reactions: ptr
Butiksjobb är ju hyfsat icke krävande på det sättet att man inte avsvarvar över människors liv och hälsa liksom!
Däremot kan det ju vara ganska socialt krävande på olika sätt! Man ska nog vara lagd åt det hållet att man gillar att snacka med folk, ha bra "tentakler" och kan känna av människor och olika typer av personer!
Mer high end-sälj tex att jobba på Chanel eller motsvarande kräver ganska mycket fingertoppskänsla och rent socialt tycker jag att det är mer krävande än många andra jobb. Den typen av kund har vissa förväntningar, du säljer inte en vara utan en upplevelse/känsla. Min erfarenhet är att det är krävande! Jag jobbar ju även med detta, retail i butik och anledningen att jag klarar detta jobb är faktiskt att jag tidigare jobbat med "östermalmstanter" på hemtjänsten! Jag vet vilka knappar att trycka på, vilka samtalsämnen att avhandla osv för att kunna sälja.

Jag blir alltid förvånad när jag besöker butiker som tex HM. Just ouppmärksamheten, att personalen inte har koll. Ingen vill ju bli bevakad eller påhoppad, men lyfter jag blicken på tex Prada så får jag service inom 1 sekund. Jag behöver aldrig ställa en direkt fråga utan jag blir erbjuden det jag vill ha innan jag hinner fråga, men ändå känner jag inte att personen är påflugen eller "säljig". Det är service med fingertoppskänsla.


Det är en fantastisk iakttagelse:D
 
Om vi ska dra det än längre och prata om krävande utifrån varje persons förutsättningar och erfarenheter... ja då har vi trasslat in oss i något som vi aldrig tar oss ut ifrån.
Men det är ju lite det som tråden handlar om? Och gör den extra intressant? Jag antar att @RedHyuuga är en fena på att köra lastbil, men tycker att en del runtikring är ganska krävande. Andra skulle kanske tycka att det runtikring inte är så svårt, men aldrig klara att backa en långtradare.
 
Vad som är krävande kan ju defineras på hundra olika sätt. Att man följer lagar och förordningar till punkt och pricka, att man utnyttjar hela sin intelektuella kapacitet, tar ut sig fysiskt eller att man håller ordning på tim- och minutvisare är ju helt olika saker.
Jag upplever mitt jobb (som arbetspsykolog) som kompetensmässigt och teoretiskt krävande. Jag slår i mitt mentala uppslagsverk ungefär hundra gånger per dag. Däremot jobbar jag inte under stor stress eller med stora krav från uppdragsgivare (vilket dock kan se vääääldigt olika ut från tid till tid).
Det mest "krävande" jobb jag har haft var som LSS-samordnare. Snacka om att samordna alla sina egna kompetenser för att få det att fungera. Jäkla medlande jag sysslande med dagarna i ända. Var totalt slutkörd varje dag.

Om vi ska dra det än längre och prata om krävande utifrån varje persons förutsättningar och erfarenheter... ja då har vi trasslat in oss i något som vi aldrig tar oss ut ifrån.
Det är just det kompetensmässiga som jag tycker är så roligt :love: Det är verkligen min drivkraft och jag älskar verkligen att prata med andra inom samma område. Att slippa börja prata från noll utan dra det på hög nivå direkt och sen nya galna idéer eller samlad erfarenhet osv. Bara mangla runt allt och hitta bra lösningar. Min chef och jag är väldigt lika personlighetstyper och det är både lågt och högt :) Vi har verkligen jätteroligt ihop!
 
Jag tycker tex inte att en sjökapten och lokförare har samma status och samma skimmer som en pilot?
Men det borde vara samma sak? Om man tänker på tex säkerhet och ansvar?

Vi har faktiskt några som varit piloter och nu lokförare på företaget. Vet att dom av någon anledning inte får flyga längre men vill tillbaka... Vet inte alls hur det ser ut i deras jobb, men hade själv aldrig velat flyga ett plan.. Att jobba på det sättet dom gör, styra över nått som går så högt upp i luften.. Nja...
Det var en rätt mäktig känsla i början av karriären som lokförare med, och visst är man stolt över yrket och tar det på stort allvar och har mkt ansvar. Men du är inte själv på det sättet, det finns allt som oftast andra förare i närheten på banan både kollegor från egna företaget och andra företag, händer nått så klarar du dig (oftast, det har ju hänt olyckor där förare dött..) Flyger du så är du där ensam med en pilot till, lite kabinpersonal och alla passagerare..
Tror mkt av skimret på piloterna kommer just av att dom gör något som många drömt om att få göra, och faktiskt är lite rädda för. Plus att dom ju har en rejäl lön. Men så glömmer folk att dom betalar rätt mkt pengar om året för sitt certifikat..

Och faktiskt känns sjökapten väldigt stort också :p Men är väl lite samma där, är själv inte jättetuff ute på vattnet och är ungefär lika rädd för att drunkna som att krascha med ett plan :o
 
Jag är en sån som behöver ett krävande jobb för att känna mig stimulerad. Jag är mellanstadielärare och det innebär väldigt mycket mer än att bara undervisa. Det är ett jobb man aldrig kan "lämna på jobbet" då det alltid finns mer att göra. Det är socialt, mentalt och ofta känslomässigt påfrestande, men det är också det roligaste som finns!

Jag har jobbat inom restaurang och som personlig assistent (som båda är jobb där man kan råka göra fel som sätter människors liv i fara) innan och för min del är det inte tillräckligt krävande för mig - jag blir inte tillräckligt stimulerad av den typen av arbete. Så tror definitivt att det är individuellt vad man upplever avgör om ett arbete är krävande.

Fast jag skulle nog tycka att just enformigheten och bristen på stimulans är vad som gör sådana arbeten krävande. Att stå ut med det utan att tappa humöret eller börja göra ett sämre jobb av pur leda skulle jag säga är enormt krävande, det är nog många som inte skulle klara det.
 
Fast jag skulle nog tycka att just enformigheten och bristen på stimulans är vad som gör sådana arbeten krävande. Att stå ut med det utan att tappa humöret eller börja göra ett sämre jobb av pur leda skulle jag säga är enormt krävande, det är nog många som inte skulle klara det.
Pjaa, så kan man ju också vända på det! Jag avskydde att jobba som PA i slutet med min ena person för att det var så ostimulerande. Så på det sättet var det ju enormt krävande! Men har man ett jobb som är krävande på det sättet ska man inte vara kvar där..
 
Nej jag brukar bara tänka på det! Typ reagera på att det är så olika hur man jobbar!
Fick dock helt grym service på Kicks igår! Även mitt lokala ICA brukar vara grymma!
Även "enklare" butiker skulle ju tjäna på grundkurs i sälj till all personal. Typ hur man svarar på kundfrågor ur säljsynpunkt osv! Sen blir det ju såklart att HM mer fokuserar på att avsluta sälj i kassan, de följer ju inte kunden från ingång till utgång.

I en butik som HM jobbar man ju nästan bara med mekanisk försäljning, så därav finns inte något enormt behov att utbilda personalen i personlig försäljning. Prada etc jobbar ju däremot rätt mycket med personlig försäljning. Olika jobb och olika typer av försäljning, helt enkelt.
 
Pjaa, så kan man ju också vända på det! Jag avskydde att jobba som PA i slutet med min ena person för att det var så ostimulerande. Så på det sättet var det ju enormt krävande! Men har man ett jobb som är krävande på det sättet ska man inte vara kvar där..

Jag tycker nog att det är bland det svåraste sätten för ett jobb att vara krävande. Om det är svårt eller komplicerat eller stressigt, så kan man ju nästan alltid lära sig och bli bättre och snabbare med ökad erfarenhet och kunskap, men när det är enformigt så tycker jag det är tvärtom, ju längre man jobbar ju svårare blir det.
 
Fast jag skulle nog tycka att just enformigheten och bristen på stimulans är vad som gör sådana arbeten krävande. Att stå ut med det utan att tappa humöret eller börja göra ett sämre jobb av pur leda skulle jag säga är enormt krävande, det är nog många som inte skulle klara det.
Ja jag tror att det finns en risk för att jag gör en "falling down" om jag skulle behöva jobba i kassan på Ica...
 
Ja jag tror att det finns en risk för att jag gör en "falling down" om jag skulle behöva jobba i kassan på Ica...

Jobbet på ICA är nästan det hemskaste jag utsatt min kropp och hjärna för. Jag har full beundran för de som står ut. Charken var iofs rolig eftersom jag är duktig på matlagning och man fick ofta hjälpa kunder med recept odyl. Jag kommer aldrig att glömma den stora beundran jag fick från en man som höll på att gå i atomer pga att den färdiga tzatzikin var slut (han handlade för en stor grillfest). Jag greppade ett block, skrev ner ett recept ur huvudet och såg till att han handlade det han behövde :D

Samtidigt var det enormt lätt att verkligen lämna jobbet när man klockade ut. Idag lever jag med jobbet konstant mer eller mindre och det är väl inte riktigt hälsosamt. Samtidigt är jag mer eller mindre tvungen eftersom jag nästan alltid jobbar på konsultbasis och branschen har få jobbtillfällen. Är jag inte tillgänglig kan jag missa jobb.
 
Nej, men det finns en poäng i att okunskap ger ett extra skimmer runt piloter. Som inte finns runt lokförare till exempel, som har liknande jobb inom transportsystemen.
Jag vet inte om det är okunskapen som ger skimret, men kanske. Ett skimmer finns ju uppenbarligen. Jag tycker att skimret känns väldigt - ehh, 1900, liksom. :D Det är ju inte ett mirakel att vi kan flyga längre. Vi gör det rätt ofta, många av oss, det är (på tok för) billigt och vi får ofta urusel service i samband med att vi flyger. Och oätlig mat. Att flygresenärer skulle ha en skimrande upplevelse medan de/vi flyger, känns väldigt osannolikt för mig. Ändå ser många ett skimmer runt pilotyrket.

Jag ber om ursäkt för mitt tjat om detta, men det har förundrat mig i många år nu.
 
  • Gilla
Reactions: ptr

Liknande trådar

Skola & Jobb Jobbar nu på ett äldreboende, det är samma människor, samma rutiner, dag ut och dag in, och allt sker mellan 4 väggar. Såklart händer... 2
Svar
22
· Visningar
1 416
Skola & Jobb Hej alla bukefalos medlemmar. Jag har tröttnat på att inte ha några mål i min karriär och att ett jobb är något man går till endast... 2
Svar
21
· Visningar
1 289
Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag... 5 6 7
Svar
120
· Visningar
14 836
Senast: malumbub
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Saker och ting har ju sin gilla gång här i livet, så efter skilsmässan så har jag börjat fundera på döden… ;) Kanske hjälpte det till...
Svar
8
· Visningar
1 461
Senast: Otherside
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp