Bukefalos 28 år!

Förskola vs dagis

Många av er blir lite ohistoriska här.

Till en början så är upprinnelsen till existensen av dagens förskola, behovet av barnpassning för arbetande föräldrar, och en oerhört viktig företeelse, för att skapa ett (rimligt) jämställt arbetsliv, där kvinnor inte skulle vara tvingande att inta rollen som en en person i beroendeställning till en man.

Under sent 1960-tal - tidigt 1970 så pågick en strid med feministiska förtecken, för att samhället skulle skapa fungerande förskolor åt alla. Googla på stridsropet "ropen skalla, daghem åt alla", det demonstrerades livligt, det debatterades om det var ens lämpligt att "lämna bort barnen", och de som ville se till att kvinnor hölls borta från arbetsmarknaden och offentligheten, hade mycket att anföra om hur förstörda barn skulle bli om mammor jobbade och barnen fanns på daghem/förskola/barnträdgård/lekis istället för i hemmet.

Ur det ovan skissade perspektivet, så är fortfarande all barnomsorg, som ingår i det offentligt finansierade systemet "förvaring" av barn, medan deras föräldrar befinner sig på sitt lönearbete, men med en ökande kunskap om hur man integrerar pedagogiskt arbete, så har det pedagogiska innehållet ökat över tid.

Under årens gång, så har alltså denna "förvaring" utvecklats mer och mer, till att innebära ett alltmer gediget genomtänkt pedagogiskt innehåll, anpassat till barns ålder och förutsättningar.

Målen för arbetet har också blivit tydligare, t.ex. att jämna ut skillnader i förutsättningar mellan barn, att integrera olika grupper, och att identifiera och stötta barn med olika former av särskilda behov.

Men fortfarande, hur man än vrider och vänder på det, så är förskolan för de allra flesta föräldrar, den plats som möjliggör lönearbete för samtliga föräldrar.

Det finns en viss nytta med att vara försiktig med semantiken, och faktiskt acceptera att den viktiga pedagogiska verksamheten på förskolor, är en konsekvens av behovet av barnpassning/barnförvaring, och inte det omvända.

Om vi inte passar oss noga, så finns det en risk att vissa grupper i samhället försöker montera ner både den pedagogiska inriktningen, och barnpassningen, och återföra situationen till den som var före mitten av 1970-talet, när många kvinnor tvingades vara hemmafruar i brist på barnpassning, hade sina barn hos mormor/farmor under arbetsdagen, tvingandes till att pussla ihop sina scheman, med grannfruar, eller, för ett fåtal, hade tillgång till fantastiska genomtänkta barnträdgårdar/daghem med pedagogisk verksamhet.

Slutsats:
Barnen (förutom "förskoleklass"), är inte i för förskolan för att lära, de befinner sig på förskolan eftersom deras föräldrar arbetar. Det är väldigt bra att förskolan har välutbildad personal, som kan utforma en god pedagogisk verksamhet som ser till att barnen får en god möjlighet till utveckling och lärande enligt barnens förutsättningar, men barnen är inte där för att lära.
Eh, jo. Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Det är därför det i Lpfö 18 heter förskolans utbildning och förskolläraren ansvarar för undervisningen.
 
Jag tycker att det är problematiskt då det är skillnad i utbildning och ansvar, varför inte göra det tydligt för alla?


Kommunen strävar säkert mot att ha en förskollärare per avdelning men det är inget krav. Ju fler förskollärare desto bättre enligt mig, men det finns förskolor (med flera avdelning) där det endast finns en förskollärare på hela förskolan.

Men vad är det som inte är tydligt? Sen är det ju knappast så att det fungerar så att förskolläraren bedriver det pedagogiska arbetet med barnen medan barnskötarna sitter bredvid och tar hand om eventuellt blöjbyte. Sen ligger ansvaret för planering och genomförande på förskolläraren. Så det är ju knappast så att man mörkar något eller ljuger om man beskriver det som att "idag har barn och pedagoger tränat på siffror".

Min poäng från första början var att jag tror knappast det handlar om förskollärare som har behov av att hävda sin titel och utbildning jämtemot sina kollegor. Utan snarare yrkeskåren jämtemot övriga samhället.

Här måste de iaf inkomma med åtgärdsplan och uppföljningsplan osv om man får nedslag i tillsynen (kommunens krav då antar jag) där en förskollärare per avdelning är en av punkterna. Sen blir det ju med all säkerhet så att detta inte uppfylls överallt jämt ändå. En del säkert pga brister och en del på att det är ju svårt att trolla fram något direkt ifall folk slutar eller blir föräldralediga eller vad det nu är.
 
Många av er blir lite ohistoriska här.

Till en början så är upprinnelsen till existensen av dagens förskola, behovet av barnpassning för arbetande föräldrar, och en oerhört viktig företeelse, för att skapa ett (rimligt) jämställt arbetsliv, där kvinnor inte skulle vara tvingande att inta rollen som en en person i beroendeställning till en man.

Under sent 1960-tal - tidigt 1970 så pågick en strid med feministiska förtecken, för att samhället skulle skapa fungerande förskolor åt alla. Googla på stridsropet "ropen skalla, daghem åt alla", det demonstrerades livligt, det debatterades om det var ens lämpligt att "lämna bort barnen", och de som ville se till att kvinnor hölls borta från arbetsmarknaden och offentligheten, hade mycket att anföra om hur förstörda barn skulle bli om mammor jobbade och barnen fanns på daghem/förskola/barnträdgård/lekis istället för i hemmet.

Ur det ovan skissade perspektivet, så är fortfarande all barnomsorg, som ingår i det offentligt finansierade systemet "förvaring" av barn, medan deras föräldrar befinner sig på sitt lönearbete, men med en ökande kunskap om hur man integrerar pedagogiskt arbete, så har det pedagogiska innehållet ökat över tid.

Under årens gång, så har alltså denna "förvaring" utvecklats mer och mer, till att innebära ett alltmer gediget genomtänkt pedagogiskt innehåll, anpassat till barns ålder och förutsättningar.

Målen för arbetet har också blivit tydligare, t.ex. att jämna ut skillnader i förutsättningar mellan barn, att integrera olika grupper, och att identifiera och stötta barn med olika former av särskilda behov.

Men fortfarande, hur man än vrider och vänder på det, så är förskolan för de allra flesta föräldrar, den plats som möjliggör lönearbete för samtliga föräldrar.

Det finns en viss nytta med att vara försiktig med semantiken, och faktiskt acceptera att den viktiga pedagogiska verksamheten på förskolor, är en konsekvens av behovet av barnpassning/barnförvaring, och inte det omvända.

Om vi inte passar oss noga, så finns det en risk att vissa grupper i samhället försöker montera ner både den pedagogiska inriktningen, och barnpassningen, och återföra situationen till den som var före mitten av 1970-talet, när många kvinnor tvingades vara hemmafruar i brist på barnpassning, hade sina barn hos mormor/farmor under arbetsdagen, tvingandes till att pussla ihop sina scheman, med grannfruar, eller, för ett fåtal, hade tillgång till fantastiska genomtänkta barnträdgårdar/daghem med pedagogisk verksamhet.

Slutsats:
Barnen (förutom "förskoleklass"), är inte i för förskolan för att lära, de befinner sig på förskolan eftersom deras föräldrar arbetar. Det är väldigt bra att förskolan har välutbildad personal, som kan utforma en god pedagogisk verksamhet som ser till att barnen får en god möjlighet till utveckling och lärande enligt barnens förutsättningar, men barnen är inte där för att lära.
Har du missat att det infördes ”allmän förskola” 2003?
 
Ni pratar så gott om era förskolor...

Nej jag har inga egna barn, syrran har SEX stycken, tro mej jag har fått höra det mesta om hur det fungerar, eller ja rättare sagt INTE fungerar på DAGIS som i förvaring av barn.
Och då pratar vi inte om "på landet förskolor" utan gränskommuner till Stockholm.

Min syster valde till slut att SJÄLV utbilda sej till förskollelärare men där hon jobbar finns INTE det tänk ni målar upp, med kemi och biologi "experiment", det handlar helt sonika om att förvara barn och inte göra bort sej för mycket.
Och då menar jag inte min syster utan hennes kollegor. Hon har flertalet varit sjukskriven för utbrändhet då det är en rent utsagt usel arbetsledning.

Om ni andra har guld å gröna skogar förskolor där de lär barnen en massa saker good for you.
Men hur kan ni säga att man "lär" 2 åringar saker ? Sånt som inte lärs någon annanstanns menar jag ?
Eller är det helt sonika så att ni har dåligt samvete för att ni har barn på dagis och måste ge er själva "en klapp på axeln" med "de lär sej såååååå mkt på dagis" att det är därför ni inte förstår vad jag menar ?
Det enda jag får när jag är i närheten av barn är huvudvärk. Pga såååå många olika anledningar.
Men det är min erfarenhet. Oavsett vad ni säger kommer ju inte få mej att ändra mej utifrån att jag aldrig sett en "förskola" med det ni "utlovar" ...

Ja alltså min dotters "förskola på landet" bedriver då någon form av pedagogik på lämplig nivå nästan dagligen. Pedagogik är inte samma sak som att sitta skolbänk och lära sig Pythagoras sats och få saltvatten att leda ström.

De odlar, klipper figurer, bakar, har högläsning, ritar och skapar, temadagar (barns rätt, trafiksäkerhet, högtider, miljö och renhållning osv), idrottar. Detta utöver vardagspedsgogiken med turtagning, bli självständig, sammarbeta och problemlösa, räkna under lek, ljuda bokstäver osv.

Är jag blind inför problemen som finns i förskolan? Nä alltså jag har hämtat när det ser ut att vara på bristningsgränsen till upplopp för att de har brist på vikarier.

Kan hon inte lära sig allt det hemma? Nja, jag är inte tillräckligt pedagogisk och påhittig och har inte sex ungar som kan leka och lära varandra.
 
Många av er blir lite ohistoriska här.

Till en början så är upprinnelsen till existensen av dagens förskola, behovet av barnpassning för arbetande föräldrar, och en oerhört viktig företeelse, för att skapa ett (rimligt) jämställt arbetsliv, där kvinnor inte skulle vara tvingande att inta rollen som en en person i beroendeställning till en man.

Under sent 1960-tal - tidigt 1970 så pågick en strid med feministiska förtecken, för att samhället skulle skapa fungerande förskolor åt alla. Googla på stridsropet "ropen skalla, daghem åt alla", det demonstrerades livligt, det debatterades om det var ens lämpligt att "lämna bort barnen", och de som ville se till att kvinnor hölls borta från arbetsmarknaden och offentligheten, hade mycket att anföra om hur förstörda barn skulle bli om mammor jobbade och barnen fanns på daghem/förskola/barnträdgård/lekis istället för i hemmet.

Ur det ovan skissade perspektivet, så är fortfarande all barnomsorg, som ingår i det offentligt finansierade systemet "förvaring" av barn, medan deras föräldrar befinner sig på sitt lönearbete, men med en ökande kunskap om hur man integrerar pedagogiskt arbete, så har det pedagogiska innehållet ökat över tid.

Under årens gång, så har alltså denna "förvaring" utvecklats mer och mer, till att innebära ett alltmer gediget genomtänkt pedagogiskt innehåll, anpassat till barns ålder och förutsättningar.

Målen för arbetet har också blivit tydligare, t.ex. att jämna ut skillnader i förutsättningar mellan barn, att integrera olika grupper, och att identifiera och stötta barn med olika former av särskilda behov.

Men fortfarande, hur man än vrider och vänder på det, så är förskolan för de allra flesta föräldrar, den plats som möjliggör lönearbete för samtliga föräldrar.

Det finns en viss nytta med att vara försiktig med semantiken, och faktiskt acceptera att den viktiga pedagogiska verksamheten på förskolor, är en konsekvens av behovet av barnpassning/barnförvaring, och inte det omvända.

Om vi inte passar oss noga, så finns det en risk att vissa grupper i samhället försöker montera ner både den pedagogiska inriktningen, och barnpassningen, och återföra situationen till den som var före mitten av 1970-talet, när många kvinnor tvingades vara hemmafruar i brist på barnpassning, hade sina barn hos mormor/farmor under arbetsdagen, tvingandes till att pussla ihop sina scheman, med grannfruar, eller, för ett fåtal, hade tillgång till fantastiska genomtänkta barnträdgårdar/daghem med pedagogisk verksamhet.

Slutsats:
Barnen (förutom "förskoleklass"), är inte i för förskolan för att lära, de befinner sig på förskolan eftersom deras föräldrar arbetar. Det är väldigt bra att förskolan har välutbildad personal, som kan utforma en god pedagogisk verksamhet som ser till att barnen får en god möjlighet till utveckling och lärande enligt barnens förutsättningar, men barnen är inte där för att lära.

Fast nja..

Alla barn har rätt till allmän förskola från 3 års ålder, denna är inte till för att ta hand om barnen medan föräldrarna jobbar utan för barnens pedagogiska utveckling. Även barn till föräldralediga har rätt till förskola oavsett ålder, inte heller det pga förälderns jobb.

Barn i förskoleklass befinner sig inte på förskolan utan i skolan.

Sen ska man ju absolut inte se ner på eller förringa att förskolan möjliggör att föräldrar (läs mammor) kan förvärvsarbeta. Men det pedagogiska syftet är ju betydligt mer än en kul bonus idag.
 
Ni pratar så gott om era förskolor...

Nej jag har inga egna barn, syrran har SEX stycken, tro mej jag har fått höra det mesta om hur det fungerar, eller ja rättare sagt INTE fungerar på DAGIS som i förvaring av barn.
Och då pratar vi inte om "på landet förskolor" utan gränskommuner till Stockholm.

Min syster valde till slut att SJÄLV utbilda sej till förskollelärare men där hon jobbar finns INTE det tänk ni målar upp, med kemi och biologi "experiment", det handlar helt sonika om att förvara barn och inte göra bort sej för mycket.
Och då menar jag inte min syster utan hennes kollegor. Hon har flertalet varit sjukskriven för utbrändhet då det är en rent utsagt usel arbetsledning.

Om ni andra har guld å gröna skogar förskolor där de lär barnen en massa saker good for you.
Men hur kan ni säga att man "lär" 2 åringar saker ? Sånt som inte lärs någon annanstanns menar jag ?
Eller är det helt sonika så att ni har dåligt samvete för att ni har barn på dagis och måste ge er själva "en klapp på axeln" med "de lär sej såååååå mkt på dagis" att det är därför ni inte förstår vad jag menar ?
Det enda jag får när jag är i närheten av barn är huvudvärk. Pga såååå många olika anledningar.
Men det är min erfarenhet. Oavsett vad ni säger kommer ju inte få mej att ändra mej utifrån att jag aldrig sett en "förskola" med det ni "utlovar" ...
Jag tycker man hör mycket negativa saker om förskolor och var rätt nervös själv när mina barn började. Min erfarenhet blev istället verkligen över förväntan! Mina barn går på en privat förskola vilket kanske har med saken att göra (finns givetvis bra och dåliga oavsett ägande- att vi hamnade där var enbart slump).

Men- förskoleupproret finns ju och många vittnar om hög arbetsbelastning, kaos och följder av för låg budget.

Tillägg: så små barn som 2 år lär sig nog främst det de- i andra BRA miljöer- lärt sig ändå men här mer strukturerat och dokumenterat. Annat för lite äldre barn. Plus att en hel del rutiner, sociala interaktioner etc kommer enklare i förskolan.
 
Men vad är det som inte är tydligt? Sen är det ju knappast så att det fungerar så att förskolläraren bedriver det pedagogiska arbetet med barnen medan barnskötarna sitter bredvid och tar hand om eventuellt blöjbyte. Sen ligger ansvaret för planering och genomförande på förskolläraren. Så det är ju knappast så att man mörkar något eller ljuger om man beskriver det som att "idag har barn och pedagoger tränat på siffror".

Min poäng från första början var att jag tror knappast det handlar om förskollärare som har behov av att hävda sin titel och utbildning jämtemot sina kollegor. Utan snarare yrkeskåren jämtemot övriga samhället.

Här måste de iaf inkomma med åtgärdsplan och uppföljningsplan osv om man får nedslag i tillsynen (kommunens krav då antar jag) där en förskollärare per avdelning är en av punkterna. Sen blir det ju med all säkerhet så att detta inte uppfylls överallt jämt ändå. En del säkert pga brister och en del på att det är ju svårt att trolla fram något direkt ifall folk slutar eller blir föräldralediga eller vad det nu är.
Det finns många förskollärare som vittnar om att det är svårt att leda arbetet ute på förskolorna, speciellt om du är yngre än dina mer erfarna kollegor. Jag vill absolut inte förringa 20 års erfarenhet men kunskap om barns lärande samt värderingar och normer, är STOR skillnad VS 10-20 år sedan.
 
Fast nja..

Alla barn har rätt till allmän förskola från 3 års ålder, denna är inte till för att ta hand om barnen medan föräldrarna jobbar utan för barnens pedagogiska utveckling. Även barn till föräldralediga har rätt till förskola oavsett ålder, inte heller det pga förälderns jobb.

Barn i förskoleklass befinner sig inte på förskolan utan i skolan.

Sen ska man ju absolut inte se ner på eller förringa att förskolan möjliggör att föräldrar (läs mammor) kan förvärvsarbeta. Men det pedagogiska syftet är ju betydligt mer än en kul bonus idag.
Du är fullständigt ute och cyklar.

Det blir så tokigt, när man blandar bort behovet av "barnpassning" med den viktiga pedagogiska verksamheten.

Att förskola är obligatoriskt från tre års ålder i dagens lagstiftning, hjälper liksom inte mot riskerna att förskola enbart skulle erbjudas från tre års ålder.
 
Ni pratar så gott om era förskolor...

Nej jag har inga egna barn, syrran har SEX stycken, tro mej jag har fått höra det mesta om hur det fungerar, eller ja rättare sagt INTE fungerar på DAGIS som i förvaring av barn.
Och då pratar vi inte om "på landet förskolor" utan gränskommuner till Stockholm.

Min syster valde till slut att SJÄLV utbilda sej till förskollelärare men där hon jobbar finns INTE det tänk ni målar upp, med kemi och biologi "experiment", det handlar helt sonika om att förvara barn och inte göra bort sej för mycket.
Och då menar jag inte min syster utan hennes kollegor. Hon har flertalet varit sjukskriven för utbrändhet då det är en rent utsagt usel arbetsledning.

Om ni andra har guld å gröna skogar förskolor där de lär barnen en massa saker good for you.
Men hur kan ni säga att man "lär" 2 åringar saker ? Sånt som inte lärs någon annanstanns menar jag ?
Eller är det helt sonika så att ni har dåligt samvete för att ni har barn på dagis och måste ge er själva "en klapp på axeln" med "de lär sej såååååå mkt på dagis" att det är därför ni inte förstår vad jag menar ?
Det enda jag får när jag är i närheten av barn är huvudvärk. Pga såååå många olika anledningar.
Men det är min erfarenhet. Oavsett vad ni säger kommer ju inte få mej att ändra mej utifrån att jag aldrig sett en "förskola" med det ni "utlovar" ...
Vår första förskola lärde tvååringar och ettåringar empati på ett underbart sätt. De var verkligen väldigt duktiga och om någon liten tvååring eller treåring ramlade och slog sig där så fick hen genast mycket gos från sina medbarn.

Sedan handlar det väl om språkutveckling till exempel, extremt få föräldrar läser saga högt för barnen men det ska man göra på förskolan.
 
På min tid hette det barnträdgård🤣

Jag säjer dagis. Förskola har jag inte lärt mig ännu att säja. Jag menar inget nedvärderande i mitt namnval.

Säjer fortfarande städare och inte lokalvårdare.
Och på min tid ... "lekskola"! Nåt jag drömde om att få delta i, fast inte fick (mamma var hemma med oss barn, som var vanligt på den tiden...).
 
Har du missat att det infördes ”allmän förskola” 2003?
Vad har det med historien runt "barnpassning" att göra?
Det är en del av utvecklingen av "daghem åt alla", som dessutom stannat av sedan sedan 18 år tillbaka. Om det vore så att den allmänna förskolan erbjöds alla barn från ca 1,5 års ålder, vore det en annan sak.

Vad har det att göra med de krafter som vill tvinga kvinnor att vara hemma när barnen är under tre år att göra?
De kommer att argumentera att förskola är dåligt (för familjen) i alla fall.

På vilket sätt innebär det att alla barn ska erbjudas (inte tvingas) till att gå i förskola, att jämställdheten ökas?
De familjer som mest skulle behöva att barnen "träffar andra - barn, kulturer, ges pedagogisk verksamhet..." är sannolikt de som inte söker en plats på förskolan.

Hur tror du kvinnors pensioner påverkas av en sämre löneutveckling p.g.a. att man "är hemma med barnen, ett antal år, samtidigt som man har ett låglönejobb?
 
Du är fullständigt ute och cyklar.

Det blir så tokigt, när man blandar bort behovet av "barnpassning" med den viktiga pedagogiska verksamheten.

Att förskola är obligatoriskt från tre års ålder i dagens lagstiftning, hjälper liksom inte mot riskerna att förskola enbart skulle erbjudas från tre års ålder.
Jag förstår inte vad det har med saken att göra?

Det är definitivt viktigt att samhället erbjuder barnpassning/barnomsorg, ja. Men ingen i tråden har protesterat mot det?

Samhällsutvecklingen går väl snarare åt andra hållet där man diskuterar att förskolan ska bli obligatorisk från 2-3 års ålder (bla map språkutveckling). Allmän förskola idag innebär inte att det är obligatoriskt utan att barnen har rätt till kostnadsfri plats oavsett föräldrarnas sysselsättning.
 
Eh, jo. Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Det är därför det i Lpfö 18 heter förskolans utbildning och förskolläraren ansvarar för undervisningen.
Du sätter vagnen före hästen.

Utan barn i behov av "barnpassning" när föräldrarna arbetar (utom då på marginalen för ensamstående föräldrar), så finns det inga barn att bedriva lärande och pedagogisk verksamhet för.

Så i ett samhälle med en stor andel av "hemmafruar" och liten förvärvsfrekvens bland kvinnor (som traditionellt anses vara de som ska "ta hand om barnen och sköta hemmet", så kommer en liten minoritet av ensamstående föräldrar, använda samhällets "barnpassning" (med eller utan gedigen pedagogisk verksamhet, samt att det utvecklas en privat och dyr högstatus verksamhet för överklassens barn.
 
Vad har det med historien runt "barnpassning" att göra?
Det är en del av utvecklingen av "daghem åt alla", som dessutom stannat av sedan sedan 18 år tillbaka. Om det vore så att den allmänna förskolan erbjöds alla barn från ca 1,5 års ålder, vore det en annan sak.

Vad har det att göra med de krafter som vill tvinga kvinnor att vara hemma när barnen är under tre år att göra?
De kommer att argumentera att förskola är dåligt (för familjen) i alla fall.

På vilket sätt innebär det att alla barn ska erbjudas (inte tvingas) till att gå i förskola, att jämställdheten ökas?
De familjer som mest skulle behöva att barnen "träffar andra - barn, kulturer, ges pedagogisk verksamhet..." är sannolikt de som inte söker en plats på förskolan.

Hur tror du kvinnors pensioner påverkas av en sämre löneutveckling p.g.a. att man "är hemma med barnen, ett antal år, samtidigt som man har ett låglönejobb?
89% av alla 2 åringar är inskrivna på förskola, 94% av alla 3-5 åringar. Att vårdnadshavare inte delar på sin föräldraledighet är nog en annan fråga än om förskolan består av utbildning eller förvaring.
 
Jag förstår inte vad det har med saken att göra?

Det är definitivt viktigt att samhället erbjuder barnpassning/barnomsorg, ja. Men ingen i tråden har protesterat mot det?

Samhällsutvecklingen går väl snarare åt andra hållet där man diskuterar att förskolan ska bli obligatorisk från 2-3 års ålder (bla map språkutveckling). Allmän förskola idag innebär inte att det är obligatoriskt utan att barnen har rätt till kostnadsfri plats oavsett föräldrarnas sysselsättning.
Det protesteras vilt i tråden om att förskola skulle vara "barnpassning".

Det jag argumenterar för är att utan behovet av barnpassning, så skulle inte en förskola med gedigen pedagogisk verksamhet ha utvecklats.

Och förutom då sådana sociala faktorer som behovet av språkutveckling, så är fortfarande förskolan något som finns för att täcka behovet av "barnpassning".

Jag skulle vara mycket nöjd om förskola med gedigen pedagogisk verksamhet vore obligatorisk från, låt säga två år ålder.

Men vi ska också vara medvetna om de konservativa krafter, som helst "vill backa bandet", och gärna återbörda "kvinnor" till hemmet, som därför motarbetar allt vad obligatorisk förskola heter.
 
Du sätter vagnen före hästen.

Utan barn i behov av "barnpassning" när föräldrarna arbetar (utom då på marginalen för ensamstående föräldrar), så finns det inga barn att bedriva lärande och pedagogisk verksamhet för.

Så i ett samhälle med en stor andel av "hemmafruar" och liten förvärvsfrekvens bland kvinnor (som traditionellt anses vara de som ska "ta hand om barnen och sköta hemmet", så kommer en liten minoritet av ensamstående föräldrar, använda samhällets "barnpassning" (med eller utan gedigen pedagogisk verksamhet, samt att det utvecklas en privat och dyr högstatus verksamhet för överklassens barn.
Och jag anser att du har en föråldrad syn på kvinnor. Majoriteten av de vårdnadshavare jag mött inklusive mig själv, har sina barn på förskolan för att det är en del av barnets utbildning och socialisering in i samhället.
 
Det protesteras vilt i tråden om att förskola skulle vara "barnpassning".

Det jag argumenterar för är att utan behovet av barnpassning, så skulle inte en förskola med gedigen pedagogisk verksamhet ha utvecklats.

Och förutom då sådana sociala faktorer som behovet av språkutveckling, så är fortfarande förskolan något som finns för att täcka behovet av "barnpassning".

Jag skulle vara mycket nöjd om förskola med gedigen pedagogisk verksamhet vore obligatorisk från, låt säga två år ålder.

Men vi ska också vara medvetna om de konservativa krafter, som helst "vill backa bandet", och gärna återbörda "kvinnor" till hemmet, som därför motarbetar allt vad obligatorisk förskola heter.
Ja, tiden på förskola (och dagmamma) avgörs ju av föräldrarnas behov av barnomsorg så på så sätt är det tydligt.
 
Det protesteras vilt i tråden om att förskola skulle vara "barnpassning".

Det jag argumenterar för är att utan behovet av barnpassning, så skulle inte en förskola med gedigen pedagogisk verksamhet ha utvecklats.

Och förutom då sådana sociala faktorer som behovet av språkutveckling, så är fortfarande förskolan något som finns för att täcka behovet av "barnpassning".

Jag skulle vara mycket nöjd om förskola med gedigen pedagogisk verksamhet vore obligatorisk från, låt säga två år ålder.

Men vi ska också vara medvetna om de konservativa krafter, som helst "vill backa bandet", och gärna återbörda "kvinnor" till hemmet, som därför motarbetar allt vad obligatorisk förskola heter.
Och jag är långt ifrån konservativ, men vill absolut inte ha obligatorisk förskola. Tycker redan att skoltvånget som det är idag är helt galet.
 
Du är fullständigt ute och cyklar.

Det blir så tokigt, när man blandar bort behovet av "barnpassning" med den viktiga pedagogiska verksamheten.

Att förskola är obligatoriskt från tre års ålder i dagens lagstiftning, hjälper liksom inte mot riskerna att förskola enbart skulle erbjudas från tre års ålder.
Varför skulle kvinnor tvingas vara hemma med barnen för att det finns krav på utbildning hos förskolepersonal? :confused: Rätt övertygad om att trenden gått åt andra hållet sen läroplanen kom, faktiskt.
 

Liknande trådar

Småbarn Jag har lite funderingar kring förskoleplats... Vår son som snart fyller 2 går sedan augusti på förskola 1. Det var inte vårt...
2
Svar
28
· Visningar
3 088
Senast: Ninnurur
·
Övr. Barn Min som började förskoleklass nu i höstas. Efter en turbulent start har det ändå blivit väldigt bra och sonen trivs i skolan, har...
Svar
9
· Visningar
2 537
Senast: Mabuse
·
Kropp & Själ Hmm, hur ska jag börja det här inlägget? Det finns så mycket jag vill säga men jag vet inte vart jag vill komma med det. Jag är i yngre...
Svar
5
· Visningar
3 989
Senast: Yrsel
·
Småbarn Sonen 4,5 år har haft det lite kämpigt på förskolan i höst. Alla hans vänner slutade för att börja på skolan, och han har inte riktigt...
2 3
Svar
40
· Visningar
8 768
Senast: Soapbubble
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Guldhamster ungar
  • Valp 2024

Hästrelaterat

  • WE-tråden
  • Ridskoleryttare
  • Tungband

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp