För hundens skull

[Wildchild]

Hej, skriver här då jag känner mig helt vilse och inte vet vad jag ska göra längre.

Köpte min första hund 2022, jag var inte välinformerade och köpte en hund som jag idag skulle kalla för BYB. Hon är en medelstor blandras av flera olika raser.

(American Pit Bull Terrier, American Staffordshire Terrier, American Bulldog, Bullmastiff, Boxer, Mastiff, Staffordshire Bull Terrier, Bulldog. Hon är DNA testad)

Hon är mitt allt och hjälpte mig igenom en extremt svårt och mörk plats i mitt liv.
Hon var reaktiv redan som valp och vi har jobbat på det sedan dag 1, hon blev socialiserad men inte tillräckligt enligt mig (mitt eget fel). Jag och hon har gjort många misstag under åren men har aldrig ångrat att jag skaffade henne.

Jag flyttade nyligen (Några månader sedan) ihop med min sambo och in till "staden". Allt verkar ha gått utför sedan dess. All hennes träning verkar ha gått tillbaka till ruta 1, hon reagerar efter andra hundar och nu även folk (som hon aldrig gjort förut). Hon verkar inte trivas heller, det konstanta surret här i staden gör henne hoppig och hon känns samt ser så stressad ut. Varje promenad och träningsstund är en hinderbana, men hon blir bara värre.

Hon är en otroligt fin hund som så gärna vill jobba med en, men jag tror inte hon klarar av att bo i staden. Det sliter mitt hjärta i tusen bitar, men jag vill det bästa för henne. Har tyvärr ingen i min familj som skulle klara av en hund som henne, eller någon som skulle kunna tänka sig vara fodervärd. Hon är definitivt inte en förstagångs hund egentligen, men alla gör misstag. Hon passar egentligen inte min livsstil det är jag medveten om, men jag har jobbat runt det och anpassat mig efter henne.

Ska jag omplacera henne? Ska jag fortsätta träna med henne, trots att det tär på vårt band? Vill delvis bara skriva av mig och vräka ur mig allt som gror inombords.

Har fått så mycket skit ifrån folk runtomkring mig, att jag ger upp på henne och är en hemskt ägare som bara försöker göra mig av med henne osv.

 

[hundtant]

Ja, alla gör misstag. Det vore rätt olyckligt om nästa hem fortsatte göra misstag.

Omplaceringsgrupperna har mängder av hundar som din. Med de raser du beskriver så är risken skyhög att du lockar till dig fel intressenter - de som vill ha en hund som ser tuff ut gratis eller billigt, utan kompetens att hantera den. Och de som skulle ha kompetens att lära hunden hantera sin vardag, de vill inte ha en sån blandning. Omplacerar man den skjuter man bara över ansvaret för vad hunden kan ställa till med på någon annan.

 

[Wildchild]

Jag förstår det du säger till 100%, skulle aldrig omplacera henne utan att kolla exakt vart hon hamnar och med vem. Oavsett vad så förblir hon med mig, sålänge det är ett absolut måste.

Hon är en fullt fungerande hund utöver att hon har starka reaktioner mot hundar specifikt.

Uppskattar alla svar.

 

[hundtant]

Jag förstår det du säger till 100%, skulle aldrig omplacera henne utan att kolla exakt vart hon hamnar och med vem. Oavsett vad så förblir hon med mig, sålänge det är ett absolut måste.

Hon är en fullt fungerande hund utöver att hon har starka reaktioner mot hundar specifikt.

Uppskattar alla svar.

Du säger också att hon inte trivs efter flytten och att träningen gått tillbaka till ruta ett. Problembeteenden blir sällan bättre när hunden inte trivs, de blir värre.

 

[Jollanlollan]

Låter riktigt tufft! Har du sökt hjälp hos en hundtränare med henne? Låter som att det kanske brister någonstans i er kommunikation eftersom det gått bra förr men inte längre gör det. Låter som att hon kanske försöker förmedla något eller har någon form av behov som inte möts i dagsläget. En flytt kan innebära en stor förändring för en hund. Hon kanske behöver extra stöd och hjälp för att vänja sig. Jag tycker rent generellt (inte specifik riktat till dig) att många väljer att omplacera sin hund när det blir jobbigt utan att man vänt på varje sten innan. Ibland har man helt enkelt inte verktygen än i sin egen låda men man kan alltid lära sig. Finns massor med hundcoacher och tränare som jobbar med just de problemen du skriver så skulle först och främst söka hjälp där. Det finns ju en risk att en ytterligare flytt till en ny familj hade bara ökat på problemen ännu mer och då kommer den hamna för omplacering återigen.

 

[Irrbloss]

Är hunden veterinärkollad? Visst kan det vara flytten i sig som gjort det värre men det är alltid bra att utesluta nåt fysiskt fel för säkerhets skull.

Hur ser det ut med kunnigt hundfolk i närheten? Tänker typ tränare, hundpsykologer, osv som har erfarenhet av att jobba med den här typen av problematik. Nån som kan se på hunden mer objektivt och bedöma om det kan bli nån förbättring bara ni får rätt verktyg.

Jag hade inte omplacerat en sån hund utan satt en deadline, sker inte en bättring med träning inom denna tidsram så får den gå till dom sälla jaktmarkerna. Det är aldrig ett roligt beslut men bättre för hunden än ett liv i konstant stress.

 

[animalasia]

Hej, skriver här då jag känner mig helt vilse och inte vet vad jag ska göra längre.

Köpte min första hund 2022, jag var inte välinformerade och köpte en hund som jag idag skulle kalla för BYB. Hon är en medelstor blandras av flera olika raser.

(American Pit Bull Terrier, American Staffordshire Terrier, American Bulldog, Bullmastiff, Boxer, Mastiff, Staffordshire Bull Terrier, Bulldog. Hon är DNA testad)

Hon är mitt allt och hjälpte mig igenom en extremt svårt och mörk plats i mitt liv.
Hon var reaktiv redan som valp och vi har jobbat på det sedan dag 1, hon blev socialiserad men inte tillräckligt enligt mig (mitt eget fel). Jag och hon har gjort många misstag under åren men har aldrig ångrat att jag skaffade henne.

Jag flyttade nyligen (Några månader sedan) ihop med min sambo och in till "staden". Allt verkar ha gått utför sedan dess. All hennes träning verkar ha gått tillbaka till ruta 1, hon reagerar efter andra hundar och nu även folk (som hon aldrig gjort förut). Hon verkar inte trivas heller, det konstanta surret här i staden gör henne hoppig och hon känns samt ser så stressad ut. Varje promenad och träningsstund är en hinderbana, men hon blir bara värre.

Hon är en otroligt fin hund som så gärna vill jobba med en, men jag tror inte hon klarar av att bo i staden. Det sliter mitt hjärta i tusen bitar, men jag vill det bästa för henne. Har tyvärr ingen i min familj som skulle klara av en hund som henne, eller någon som skulle kunna tänka sig vara fodervärd. Hon är definitivt inte en förstagångs hund egentligen, men alla gör misstag. Hon passar egentligen inte min livsstil det är jag medveten om, men jag har jobbat runt det och anpassat mig efter henne.

Ska jag omplacera henne? Ska jag fortsätta träna med henne, trots att det tär på vårt band? Vill delvis bara skriva av mig och vräka ur mig allt som gror inombords.

Har fått så mycket skit ifrån folk runtomkring mig, att jag ger upp på henne och är en hemskt ägare som bara försöker göra mig av med henne osv.

Jättesvår sits. Jag förstår att det är jobbigt att se din träning och din relation med hunden backa samtidigt som hundar brukar vara anpassningsbara och med tid och envishet så kommer det troligtvis bli bättre. Jag tycker absolut inte att du ska omplacera utan blir det ohållbart så låt henne somna in. Det är för mig att ta ansvar, istället för att lämna över till någon annan.

Människor i omgivningen har alltid åsikter och det gäller att hitta bra bollplank, andra får man blockera bort. Idag finns så många ”experter” speciellt på sociala medier som uttrycker sig väldigt generaliserande trots att de kanske har mycket begränsad kunskap och erfarenhet.

 

[Wildchild]

Ja, vi har en tränare vi träffar. Inte första tränaren vi ser, hon har gått kurser tidigare och vi jobbar på. Hon går på ett schema utefter hennes behov, inklusive vilodagar. Jag har inte gett upp, men känslan är ibland överväldigande därutav inlägget

 

[Wildchild]

Hon är veterinär kollad, UA. Träffar en beteendeutredare och hundpsykolog. Ja, jag har haft det tankarna också.

Är hunden veterinärkollad? Visst kan det vara flytten i sig som gjort det värre men det är alltid bra att utesluta nåt fysiskt fel för säkerhets skull.

Hur ser det ut med kunnigt hundfolk i närheten? Tänker typ tränare, hundpsykologer, osv som har erfarenhet av att jobba med den här typen av problematik. Nån som kan se på hunden mer objektivt och bedöma om det kan bli nån förbättring bara ni får rätt verktyg.

Jag hade inte omplacerat en sån hund utan satt en deadline, sker inte en bättring med träning inom denna tidsram så får den gå till dom sälla jaktmarkerna. Det är aldrig ett roligt beslut men bättre för hunden än ett liv i konstant stress.

 

[AraSlei]

Kan ni flytta tillbaka ut på landet?

 

[Nepenthe]

Är hon bekväm inomhus? Inomhus finns de lite att göra om det är lyhört t.ex.

Ute gäller nog ganska mycket rutiner. Samma väg? Men behövs nog även promenader/löprundor/cykling på landet (om hon trivs där) där hon kan få utlopp för sin energi. Får de utlopp för energin har de lättare att reglera sin reaktivitet (enligt mig)
Men det gäller ju att skapa en balans, en trygghet i det nya.

Några månader kan det ju vara jobbigt bara att det är nytt tänker jag?

 

[Tiffany]

Hej, skriver här då jag känner mig helt vilse och inte vet vad jag ska göra längre.

Köpte min första hund 2022, jag var inte välinformerade och köpte en hund som jag idag skulle kalla för BYB. Hon är en medelstor blandras av flera olika raser.

(American Pit Bull Terrier, American Staffordshire Terrier, American Bulldog, Bullmastiff, Boxer, Mastiff, Staffordshire Bull Terrier, Bulldog. Hon är DNA testad)

Hon är mitt allt och hjälpte mig igenom en extremt svårt och mörk plats i mitt liv.
Hon var reaktiv redan som valp och vi har jobbat på det sedan dag 1, hon blev socialiserad men inte tillräckligt enligt mig (mitt eget fel). Jag och hon har gjort många misstag under åren men har aldrig ångrat att jag skaffade henne.

Jag flyttade nyligen (Några månader sedan) ihop med min sambo och in till "staden". Allt verkar ha gått utför sedan dess. All hennes träning verkar ha gått tillbaka till ruta 1, hon reagerar efter andra hundar och nu även folk (som hon aldrig gjort förut). Hon verkar inte trivas heller, det konstanta surret här i staden gör henne hoppig och hon känns samt ser så stressad ut. Varje promenad och träningsstund är en hinderbana, men hon blir bara värre.

Hon är en otroligt fin hund som så gärna vill jobba med en, men jag tror inte hon klarar av att bo i staden. Det sliter mitt hjärta i tusen bitar, men jag vill det bästa för henne. Har tyvärr ingen i min familj som skulle klara av en hund som henne, eller någon som skulle kunna tänka sig vara fodervärd. Hon är definitivt inte en förstagångs hund egentligen, men alla gör misstag. Hon passar egentligen inte min livsstil det är jag medveten om, men jag har jobbat runt det och anpassat mig efter henne.

Ska jag omplacera henne? Ska jag fortsätta träna med henne, trots att det tär på vårt band? Vill delvis bara skriva av mig och vräka ur mig allt som gror inombords.

Har fått så mycket skit ifrån folk runtomkring mig, att jag ger upp på henne och är en hemskt ägare som bara försöker göra mig av med henne osv.

Jättesvår sits men jag tycker att du fått goda råd här i tråden. Vad gäller synpunkter från folk runtomkring dig så lyssna bara på dom du litar på försök stänga av resten. Jag lever också med en reaktiv hund och får ibland synpunkter och ” goda råd”. Folk ska inte lägga sig i tänker jag det är du som känner din hund bäst och ska leva med den. Du är inte en hemsk ägare om du gjort anpassningar, tränat och tagit hjälp för att hjälpa hunden.

 

[Red_Chili]

Utöver det andra skrivit: Har du testat adaptil-halsband? Det hjälper ofta bra för att få dem att känna sig tryggare och kan så sett vara ett bra hjälpmedel att ta till för att lättare träna på att få en fungerande vardag nu efter flytten.

 

[Trott]

Jag hade inte valt att omplacera. Risken finns att det inte blir bättre (snarare är det nog mer risk att det blir värre), för vill man ha hund vill de flesta inte ha problem "från början".
Känner du att du gjort allt inom det du kan, ekonomiskt, vetrinärt och träningsmässigt, så är det okej att låta hunden få somna. Det ska vara kul att ha hund och det ska vara kul att vara hund.

 

[Lalinea]

Hej, skriver här då jag känner mig helt vilse och inte vet vad jag ska göra längre.

Köpte min första hund 2022, jag var inte välinformerade och köpte en hund som jag idag skulle kalla för BYB. Hon är en medelstor blandras av flera olika raser.

(American Pit Bull Terrier, American Staffordshire Terrier, American Bulldog, Bullmastiff, Boxer, Mastiff, Staffordshire Bull Terrier, Bulldog. Hon är DNA testad)

Hon är mitt allt och hjälpte mig igenom en extremt svårt och mörk plats i mitt liv.
Hon var reaktiv redan som valp och vi har jobbat på det sedan dag 1, hon blev socialiserad men inte tillräckligt enligt mig (mitt eget fel). Jag och hon har gjort många misstag under åren men har aldrig ångrat att jag skaffade henne.

Jag flyttade nyligen (Några månader sedan) ihop med min sambo och in till "staden". Allt verkar ha gått utför sedan dess. All hennes träning verkar ha gått tillbaka till ruta 1, hon reagerar efter andra hundar och nu även folk (som hon aldrig gjort förut). Hon verkar inte trivas heller, det konstanta surret här i staden gör henne hoppig och hon känns samt ser så stressad ut. Varje promenad och träningsstund är en hinderbana, men hon blir bara värre.

Hon är en otroligt fin hund som så gärna vill jobba med en, men jag tror inte hon klarar av att bo i staden. Det sliter mitt hjärta i tusen bitar, men jag vill det bästa för henne. Har tyvärr ingen i min familj som skulle klara av en hund som henne, eller någon som skulle kunna tänka sig vara fodervärd. Hon är definitivt inte en förstagångs hund egentligen, men alla gör misstag. Hon passar egentligen inte min livsstil det är jag medveten om, men jag har jobbat runt det och anpassat mig efter henne.

Ska jag omplacera henne? Ska jag fortsätta träna med henne, trots att det tär på vårt band? Vill delvis bara skriva av mig och vräka ur mig allt som gror inombords.

Har fått så mycket skit ifrån folk runtomkring mig, att jag ger upp på henne och är en hemskt ägare som bara försöker göra mig av med henne osv.

Skulle aldrig aldrig aldrig omplacera en hund av den typen då det redan finns 1000 tals som söker hem och dom bra hemmen rymmer inte en bråkdel av dom hundar som söker nytt hem.
I övrigt har jag ingen större kunskap om vad du ska göra men jag hade åtminstone gett det lite tid för precis som hästar behöver säkert en del hundar mer tid att landa i en förändring.

 

[Lalinea]

Ja, vi har en tränare vi träffar. Inte första tränaren vi ser, hon har gått kurser tidigare och vi jobbar på. Hon går på ett schema utefter hennes behov, inklusive vilodagar. Jag har inte gett upp, men känslan är ibland överväldigande därutav inlägget

Hon känner säkerligen av din stress också din stress över att du vill att det ska funka nu nu nu.
Vi människor vill ju generellt att allt bara ska falla på plats.