Försörjd av sin sambo

[Milene]

Med ett par år kvar till pensionen har jag kroknat och funderar på att sluta jobba i förtid. Det blir ju då sambon som får stå för fiolerna, och han är helt med på noterna. Men vi inser ju att det blir mer knapert ekonomiskt. Måste ju finnas fler här som har det såhär, och jag undrar hur ni har löst det? Får man en slant till egna grejer, typ mediciner och sånt? Vi har inte har så gemensam ekonomi men löst det i stort sett konfliktfritt under all år (han har alltid betalat mer pga högre lön).
Vill inte ha några moraliska pekpinnar här, utan bara konkreta tips.

 

[cewe]

Procentuell fördelning av fasta kostnader (och mat, hygien mm) baserat på inkomst.

 

[Mia_R]

Med ett par år kvar till pensionen har jag kroknat och funderar på att sluta jobba i förtid. Det blir ju då sambon som får stå för fiolerna, och han är helt med på noterna. Men vi inser ju att det blir mer knapert ekonomiskt. Måste ju finnas fler här som har det såhär, och jag undrar hur ni har löst det? Får man en slant till egna grejer, typ mediciner och sånt? Vi har inte har så gemensam ekonomi men löst det i stort sett konfliktfritt under all år (han har alltid betalat mer pga högre lön).
Vill inte ha några moraliska pekpinnar här, utan bara konkreta tips.

Kolla om du eventuellt kan ta förtida pension och vad du kommer att få isf? Det blir ju sämre ekonomiskt än om du går tiden ut men kanske inte lika illa som att vara helt utan egen inkomst?

 

[DarkInNight]

Med ett par år kvar till pensionen har jag kroknat och funderar på att sluta jobba i förtid. Det blir ju då sambon som får stå för fiolerna, och han är helt med på noterna. Men vi inser ju att det blir mer knapert ekonomiskt. Måste ju finnas fler här som har det såhär, och jag undrar hur ni har löst det? Får man en slant till egna grejer, typ mediciner och sånt? Vi har inte har så gemensam ekonomi men löst det i stort sett konfliktfritt under all år (han har alltid betalat mer pga högre lön).
Vill inte ha några moraliska pekpinnar här, utan bara konkreta tips.

HUr pass många år kvar?
Skulle det göra skillnad för dig att utbilda sig och sen eventuellt byta jobb? Omställningsstudiestöd finns ju fram till 63 års ålder om jag inte missminner mig.

 

[skiesabove]

Vi har gjort så i perioder när jag behövt rehabba, och jag kommer ändå förmodligen aldrig komma upp i samma lönenivå pga olika branscher.

Vi har helt delad ekonomi, jag har eget sparkonto som vi fyller på och vi pensionsparar lite privat också.

Inget tjafs, det är liksom en självklarhet för min partner att vi delar på sysslor och inkomster. Vi diskuterar inköp tillsammans och planerar tillsammans. Ofta blir det att någon av oss uppmuntrar den andra till att det är helt ok att köpa en ny tröja eller vad det nu kan vara.

Men, ska tilläggas, min man är från andra sidan Atlanten. En annan kultur där.

 

[Rosett]

Med ett par år kvar till pensionen har jag kroknat och funderar på att sluta jobba i förtid. Det blir ju då sambon som får stå för fiolerna, och han är helt med på noterna. Men vi inser ju att det blir mer knapert ekonomiskt. Måste ju finnas fler här som har det såhär, och jag undrar hur ni har löst det? Får man en slant till egna grejer, typ mediciner och sånt? Vi har inte har så gemensam ekonomi men löst det i stort sett konfliktfritt under all år (han har alltid betalat mer pga högre lön).
Vill inte ha några moraliska pekpinnar här, utan bara konkreta tips.

Vad menar du med ”kroknat”? Folk som är sjuka etc. har väl numera möjlighet att få sjukersättning de sista åren innan pensionen.
Jag vet inte vad som krävs men du kan ju kolla på FKs hemsida.

 

[MiaMia]

Vad menar du med ”kroknat”? Folk som är sjuka etc. har väl numera möjlighet att få sjukersättning de sista åren innan pensionen.
Jag vet inte vad som krävs men du kan ju kolla på FKs hemsida.

Numera?
Är det inte svårare än någonsin sedan man införde möjligheten till sjukpension att få det beviljat för allmän utslitenhet i kropp eller psyke?

 

[Rosett]

Numera?
Är det inte svårare än någonsin sedan man införde möjligheten till sjukpension att få det beviljat för allmän utslitenhet i kropp eller psyke?

https://www.forsakringskassan.se/pr...kersattning-resten-av-arbetslivet-sjukpension

Klicka på ”om du närmar dig pension och har arbetat förut”

Det finns särskilda regler för sjukersättning om båda de här påståendena stämmer på dig:

• Du har 5 år eller mindre kvar tills du uppnår riktåldern för pension.
• Du har någon gång under de senaste 15 åren haft ett så kallat ”normalt förekommande arbete”, där du inte har behövt några stora anpassningar för att kunna arbeta.

Om det stämmer in på dig så bedömer Försäkringskassan din förmåga att arbeta på ett annat sätt än för yngre personer. Då kan du få sjukersättning om du inte klarar den typ av arbete som du har erfarenhet av från de senaste 15 åren, eller inte klarar andra lämpliga arbeten som du har blivit erbjuden

 

[MiaMia]

https://www.forsakringskassan.se/pr...kersattning-resten-av-arbetslivet-sjukpension

Klicka på ”om du närmar dig pension och har arbetat förut”

Huvudkriteriet är ju fortfarande att du ska passera den gräns som FK har för att "inte kunna arbeta". Att man under vissa förhållanden inte förväntas göra en större omskolning under de sista åren före pensionen är en relativt liten förändring.

Men TS beskriver inte sig själv som långvarigt sjukskriven, så det är förmodligen en icke-fråga...

 

[skiesabove]

Förtydligande: med delad menar jag alltså att vi delar på allt. Alla inkomster och utgifter är gemensamma. Alla inköp och investeringar diskuteras tillsammans, liksom framtidsplaner.

Det skulle bli jättekonstigt annars, vi är ju gifta, äger bostad tillsammans, och har framtidsplaner.

 

[Irrbloss]

Vad menar du med ”kroknat”? Folk som är sjuka etc. har väl numera möjlighet att få sjukersättning de sista åren innan pensionen.
Jag vet inte vad som krävs men du kan ju kolla på FKs hemsida.

FK är fortfarande mycket restriktiva, till och med mot dom som har högar av material som styrker att dom borde ha sjukersättning. Ofta krävs det flera försök innan det går igenom och man ska utöver ett vattentätt läkarutlåtande också ha en hel del tur med handläggare och beslutsfattare.

Säger inte att det inte är värt att söka om TS kroknande är av sån art att det kan matcha kraven, men vill isåfall uppmana till att hålla förväntningarna låga. Tyvärr.

 

[Yeah but]

Förtydligande: med delad menar jag alltså att vi delar på allt. Alla inkomster och utgifter är gemensamma. Alla inköp och investeringar diskuteras tillsammans, liksom framtidsplaner.

Det skulle bli jättekonstigt annars, vi är ju gifta, äger bostad tillsammans, och har framtidsplaner.

När det gäller pars ekonomi brukar man tala om två motsatser: Delad och gemensam. Jag tycker inte heller att det är enkelt så jag brukar tänka (av-)delad som motsats till gemensam.

 

[fio]

Förtydligande: med delad menar jag alltså att vi delar på allt. Alla inkomster och utgifter är gemensamma. Alla inköp och investeringar diskuteras tillsammans, liksom framtidsplaner.

Det skulle bli jättekonstigt annars, vi är ju gifta, äger bostad tillsammans, och har framtidsplaner.

Tack för förtydligandet

 

[fio]

Med ett par år kvar till pensionen har jag kroknat och funderar på att sluta jobba i förtid. Det blir ju då sambon som får stå för fiolerna, och han är helt med på noterna. Men vi inser ju att det blir mer knapert ekonomiskt. Måste ju finnas fler här som har det såhär, och jag undrar hur ni har löst det? Får man en slant till egna grejer, typ mediciner och sånt? Vi har inte har så gemensam ekonomi men löst det i stort sett konfliktfritt under all år (han har alltid betalat mer pga högre lön).
Vill inte ha några moraliska pekpinnar här, utan bara konkreta tips.

Vet inte hur många år du har kvar men man förlorar typ rätt mkt om man tar ut sin pension i förtid. Men det bör ju räcka till mediciner och sånt. Jag fattar inte riktigt vad du menar med det iof. Du kan ju kolla din pension på din pension och där kan man laborera lite med ålder och vad man kommer få ut vid olika åldrar. Det finns ju även garantipension.

 

[Tantan]

Med ett par år kvar till pensionen har jag kroknat och funderar på att sluta jobba i förtid. Det blir ju då sambon som får stå för fiolerna, och han är helt med på noterna. Men vi inser ju att det blir mer knapert ekonomiskt. Måste ju finnas fler här som har det såhär, och jag undrar hur ni har löst det? Får man en slant till egna grejer, typ mediciner och sånt? Vi har inte har så gemensam ekonomi men löst det i stort sett konfliktfritt under all år (han har alltid betalat mer pga högre lön).
Vill inte ha några moraliska pekpinnar här, utan bara konkreta tips.

Antingen får du ju plocka pension eller sparpengar eller så får sambon betala allt åt dig. Vad ni väljer är kanske beroende på hur långt du har kvar till pension, er/hans inkomst mm. Men, jag tycker ett minimum är att du i så fall har pengar du kan spendera som du vill. Själv hade jag inte velat ta ut pension för tidigt då det är så himla små belopp i mitt fall.
Jag är också en nervös person i vissa lägen och hade inte velat att min ekonomi hängde på sambons välvilja. Jag vill klara min egen ekonomi.

 

[Masqueradee]

Med ett par år kvar till pensionen har jag kroknat och funderar på att sluta jobba i förtid. Det blir ju då sambon som får stå för fiolerna, och han är helt med på noterna. Men vi inser ju att det blir mer knapert ekonomiskt. Måste ju finnas fler här som har det såhär, och jag undrar hur ni har löst det? Får man en slant till egna grejer, typ mediciner och sånt? Vi har inte har så gemensam ekonomi men löst det i stort sett konfliktfritt under all år (han har alltid betalat mer pga högre lön).
Vill inte ha några moraliska pekpinnar här, utan bara konkreta tips.

Ett par i min närhet har två separata kreditkort som de kan använda och summan hamnar sen på en samlad faktura. Kanske det går att göra något liknande för er så att du slipper stå och be om pengar? Självfallet behöver man väl ha något slags samtal om vilken gräns man sätter på kortet och lite sånt, men då är du ju mer "fri" samtidigt som han betalar fakturan i slutet av månaden.
Jag tänker att du inte har en egen summa att röra dig med, utan att alla hans pengar även är dina pengar. Eller snarare - era pengar.

 

[Saigon]

Med ett par år kvar till pensionen har jag kroknat och funderar på att sluta jobba i förtid. Det blir ju då sambon som får stå för fiolerna, och han är helt med på noterna. Men vi inser ju att det blir mer knapert ekonomiskt. Måste ju finnas fler här som har det såhär, och jag undrar hur ni har löst det? Får man en slant till egna grejer, typ mediciner och sånt? Vi har inte har så gemensam ekonomi men löst det i stort sett konfliktfritt under all år (han har alltid betalat mer pga högre lön).
Vill inte ha några moraliska pekpinnar här, utan bara konkreta tips.

Glöm inte i kalkylen att titta på vad som händer om sambon blir plötsligt sjuk och arbetsoförmögen eller dör. Finns testamente etc. Likaså hur ni ska hantera pensionen när ni båda nått dit.

 

[Hund!]

Vi har gjort precis det du frågar om. Jag gick i pension för ett år sedan, 57 år gammal. Maken är yngre än mig, arbetar med något han trivs väldigt bra med och vill fortsätta till minst 65.
Jag har arbetat mycket, väldigt mycket och varit den som haft högst lön de sista 10 arbetsåren. De senaste åren innan pension tröttnade jag, mest psykiskt. Började med att kliva ned från chefsposition och till deltid. Detta lättade, men inte helt. Samtidigt har intresset för ett enklare liv med självhushållning och odling ökat.

Det var makens idé att jag skulle sluta jobba. Vi har löst det så att jag tar ut en liten del i tjänstepension, så att det kommer in en liten slant varje månad. Vi har en bestämd summa som vi behåller som fickpengar varje månad, resten åker in på det gemensamma kontot. Det som hänt är att vi inte kan spara så mycket nu för tiden. Men vi lever gott på hans lön och lite tjänstepension. Vi har inga dyra hobbies, förutom 1 hund. Vi reser inte längre utomlands, vilket har mer med ett miljötänk att göra. Vi hade god ekonomi innan vi tog detta steget, belåningsgrad på huset ca 50% och bilen är betald. Våra kostnader är i princip hus, bil och levnadskostnader. Innan vi tog detta steget hade vi mycket mer separata ekonomier. Vi betalade våra egna bilar, kläder, nöjen m.m. Nu är allt sammanslaget i en påse med pengar. Det är våra pengar, oavsett vem som lägger dem i påsen, eller hur mycket. Vi valde också att gifta oss, då vi båda har barn sen tidigare. Det krävs nog dock att man har en samsyn på livssätt och ekonomi. Vi gillar att leva enkelt och att ta en vandring med hunden med medhavd matsäck är vad vi kallar livskvalitet.

Den dagen han går i pension, kommer samtidigt min pension igång på riktigt och vi kommer ha mer pengar än vi har idag. Skulle det värsta hända, att han blir långtidssjuk eller går bort, så får jag väl se mig om efter ett jobb igen. Vi är gifta, har låga lån och ett hyfsat sparande, vilket var en förutsättning för att jag skulle våga ta klivet.

Samtidigt är livet så mycket mer än jobb och kände att jag ville göra det som är viktigt (för mig) innan man blir för gammal och sjuk. Nu fylls dagarna med hundträning, odling, bakning, umgänge med barn och barnbarn och mycket hemlagat.

 

[Milene]

@Hund! + alla andra

Jag kan nog inte få ut nåt från FK, anser själv att mitt kroknande är mer att jag ledsnat på hela jobb-biten. Är 62 nu, har inget eget pensionsspar, så där finns inget att hämta. Men om jag går nu eller vid 64, så gör det typ ett par hundra i månaden sen när jag får pension, så det handlar mest om att överleva i två år till. Hund! , det låter som vår situation. Stortrivs hemma, har rest mycket tidigare, så att varva ner och leva här och nu, kanske odla lite mer osv, det låter toppen!! Min sambo är också yngre än mig, och är arbetsnarkoman, så man får hålla tummarna för att inget oförutsett händer (vilket det har en viss förmåga att göra i livet…) utan vi bägge är nöjda med situationen.

 

[skiesabove]

@Hund! + alla andra

Jag kan nog inte få ut nåt från FK, anser själv att mitt kroknande är mer att jag ledsnat på hela jobb-biten. Är 62 nu, har inget eget pensionsspar, så där finns inget att hämta. Men om jag går nu eller vid 64, så gör det typ ett par hundra i månaden sen när jag får pension, så det handlar mest om att överleva i två år till. Hund! , det låter som vår situation. Stortrivs hemma, har rest mycket tidigare, så att varva ner och leva här och nu, kanske odla lite mer osv, det låter toppen!! Min sambo är också yngre än mig, och är arbetsnarkoman, så man får hålla tummarna för att inget oförutsett händer (vilket det har en viss förmåga att göra i livet…) utan vi bägge är nöjda med situationen.

Ni kanske borde gifta er förresten?

Då är du betydligt mer skyddad.