Fortsätt försöka

Tredje dagen med modafinil och jag mår ännu sämre. Är det någon annan som tar eller har tagit den och vet om det kan ta ett tag för den att verka ordentligt? Jag har svårt att hitta någon tydlig information om den. Vet inte om det överlag inte finns så mycket information eller om det är vajsing på min google fu pga väck i huvudet

 

[Lyan]

Men du kom iväg! Det är en seger i sig

Jo, fast bara till psykiatrin. Detta blir tredje veckan jag inte är på praktiken

 

[Lyan]

Imorgon bitti har jag en läkartid med sköldkörteln och jag har panik för jag vill inte! Jag måste ta tåget och bussen och det matchar inte med tiderna så jag kommer att få vänta jättelänge om jag har otur. Jag har glömt att leta upp och ladda powerbanken också. Jag vill verkligen inte dit men jag har inte råd att stanna hemma

 

[Lyan]

Jag borde egentligen ta tåget som går 8.26, men det finns inte en chans att jag klarar det så jag får ta tåget som går 8.59 och hoppas på att både tåget och bussen går i tid så jag hinner precis. Jag har så jävla mycket ångest och panik

 

[Tonto]

Hon hade en fraktur förra gången också och den gick inte på försäkringen, men den tanden var en liten som redan var drabbad av tandlossning så frakturen berodde troligen på det. Detta är ju den stora hörntanden så jag hoppas på att flisan hon slog av var så liten att tanden inte kommer att behöva dras men jag tycker att där är en prick i mitten och i så fall så är ju pulpan blottad och jag tror att den måste dras då. Tur att jag redan har tid för hjärtultraljud och tandläkare till henne iallafall! Får ringa till Folksam och se vad de säger också för detta är ju en självklar skada pga olycka på en tand som (vad det verkar som) inte är drabbad av tandlossning

Går också att laga tänder om man har tur. Min hund har lagningar på båda hörntänderna.

 

[Lyan]

Går också att laga tänder om man har tur. Min hund har lagningar på båda hörntänderna.

Jag har funderat över om det skulle vara möjligt så jag hoppas på det går på Bella också för det känns jättetråkigt om hon ska behöva dra en frisk tand i onödan! Om den nu är frisk vill säga. Den kan ju vara skadad i rötterna trots att den sitter stabilt och det vet jag inte före den är röntgad. Jag ska ringa både till Folksam och kliniken jag har tid hos, men jag har inte klarat det denna veckan

 

[Lyan]

Jag sitter och väntar på sjukhuset nu. Mindre ångest nu när första resan är över, men fortfarande jobbigt

 

[Lyan]

Och nu sitter jag och väntar på tåget hem. 20 minuter tills det går.
Jag tyckte inte om denna läkaren. Hon pratade så tyst att jag knappt hörde henne och kändes allmänt osäker. Men nu är det över iallafall och jag behöver bara överleva tågresan också. Pojkvännen ska iväg snart så hundarna blir ensamma ett tag och det känns inte bra för jag tror inte att Violett är tillräckligt trygg ensam ännu, men det finns inget val idag. De kommer ju inte dö av att yla tills jag kommer hem, men det är ju lika mycket ångest för dem som det är för mig när jag har ångest

 

[Lyan]

Hundarna var tysta och lugna när jag kom hem Så skönt!!

 

[Lyan]

Tog en stesolid och melatonin när jag kom hem och lyckades tack och lov somna en timme. Violett låg uppe på mig för hon tyckte det var för varmt under täcket. Hon vill alltid vara nära och ha koll Bella låg som vanligt i soffan och väntade på pojkvännen.
Nu har jag precis kommit hem från nagelsalongen och det gick bättre där än vad jag trodde att det skulle gå. Ångesten var där, men den bara pockade på uppmärksamhet i bakgrunden istället för att vråla mig rätt i ansiktet. Jag brukar må bättre när jag får sova en stund på dagen och så sitter ju effekten från stesoliden kvar fortfarande. De på nagelsalongen frågade hur gammal jag var och blev chockade när jag sa snart 40 så det var lite kul eftersom jag känner mig så osäker på mitt utseende just nu. Nu får jag hoppas att jag kan ge fan i att tugga på naglarna så de kan växa ut igen!

 

[Lyan]

Jag sov nästan 11 timmar inatt och idag har jag knappt gjort någonting. Jag har fixat djuren, fyllt på dosetterna och legat i sängen med min färgläggningsapp och lyssnat på skräckhistorier i princip hela dagen. Idag är första dagen på länge som jag faktiskt har kunnat slappna av utan att behöva tvinga mig till det och utan att bli knäpp i huvudet.
Jag behöver städa till marsvinen, men jag måste ta upp spån och det är så tungt! Pojkvännen har svårt att hjälpa mig med det för han har artros i sin axel. Och så behöver jag klippa klor och rengöra öron för det har gått över tiden nu. Ska försöka fixa det idag innan ångesten kommer tillbaka igen…

 

[Lyan]

Jag har blivit erbjuden en plats i denna gruppen till hösten, men jag vet inte om det är rätt för mig En del av det stämmer iofs in, men jag tror att detta kommer att ge mycket mer ångest än vad det löser. Jag tror att någon ren ångesthanteringsterapi hade varit bättre för det är mer ångesten än relationer som är det stora problemet. Dessutom 2,5 timme en gång i veckan kommer att sätta mig helt ur spel för precis allt annat under betydligt längre tid än 18 veckor

 

[Grazing]

Jag har blivit erbjuden en plats i denna gruppen till hösten, men jag vet inte om det är rätt för mig En del av det stämmer iofs in, men jag tror att detta kommer att ge mycket mer ångest än vad det löser. Jag tror att någon ren ångesthanteringsterapi hade varit bättre för det är mer ångesten än relationer som är det stora problemet. Dessutom 2,5 timme en gång i veckan kommer att sätta mig helt ur spel för precis allt annat under betydligt längre tid än 18 veckor
Visa bifogad fil 167701

Det kräver mycket energi och vilja för att det ska fungera, säger inte att du inte ska testa men det kräver mycket arbete från din sida. Det är superbra dock om man är beredd på att lägga energin på det och verkligen vill ändra sitt tankesätt.

Men tänker att det inte skadar att pröva, för mig fungerade det bra och jag fick mycket redspak att kunna hantera vardagen med. Men det är ju det där att det krävs att man själv varje dag gör aktiva val för att förändra sitt sätt att tänka och agera och det är det som är jobbigt och det klarar jag inte varje dag.

 

[Lyan]

Det kräver mycket energi och vilja för att det ska fungera, säger inte att du inte ska testa men det kräver mycket arbete från din sida. Det är superbra dock om man är beredd på att lägga energin på det och verkligen vill ändra sitt tankesätt.

Men tänker att det inte skadar att pröva, för mig fungerade det bra och jag fick mycket redspak att kunna hantera vardagen med. Men det är ju det där att det krävs att man själv varje dag gör aktiva val för att förändra sitt sätt att tänka och agera och det är det som är jobbigt och det klarar jag inte varje dag.

Jo, det vet jag. Jag hade gärna provat att lägga den energin på något som känns helt rätt, men detta känns som att det gäller bara kanske hälften av vad jag behöver ha hjälp med så då kommer jag behöva lägga extra energi på sådant jag inte behöver hjälp med och den energin har jag inte att slösa med Bara att ta mig iväg till praktiken en timme i veckan är övermäktigt så 2,5 timme i grupp kommer att slå ut mig fullständigt resten av veckan och jag kommer inte att kunna gå till praktiken eller göra något mer än att försöka göra det absolut mest nödvändiga för att hålla mig och djuren vid liv under de 18 veckorna. Och så kommer jag fortfarande ha den andra hälften jag inte får hjälp med i gruppen att försöka få hjälp med.

Och ett annat problem som jag glömde ta upp i förra inlägget är att hon som håller i gruppen har uppfört sig väldigt oprofessionellt mot mig tidigare. Det är 10år sedan nu så hon lär ju ha glömt det, men det var ett så stort övertramp att jag kan inte glömma det. Vet inte om hon fick någon konsekvens av det heller för jag tror (bara tror, jag vet inte) att hon just då var mellan jobben inom psykiatrin och boendestödet och därför inte hade samma krav på sig om att uppföra sig professionellt.

Tyvärr verkar detta vara det enda de erbjuder förutom kbt så jag vet inte hur jag ska göra. Traumaterapin som de erbjöd enligt den förra samtalskontakten verkar inte finnas mer trots att det ju var en av anledningarna till att jag bytte. Den nya samtalskontakten verkade bra i början men nu känns det som att hon bara vill slussa mig vidare.

Fan vad jag önskar att jag hade haft råd att gå till någon privat psykolog! Om jag slutar gå till osteopaten och snålar in på annat så kan jag få ihop till ett privattillfälle i månaden, men det känns som att jag hade behövt mycket tätare än så för att faktiskt kunna komma någonstans så det kommer troligen mest bli pengar i sjön.
Osteopatbesöken känns nog inte som att jag direkt behöver längre egentligen, men det är det närmaste terapi jag lyckas komma och det är skönt för kroppen att kunna slappna av mer efteråt

 

[Grazing]

Jo, det vet jag. Jag hade gärna provat att lägga den energin på något som känns helt rätt, men detta känns som att det gäller bara kanske hälften av vad jag behöver ha hjälp med så då kommer jag behöva lägga extra energi på sådant jag inte behöver hjälp med och den energin har jag inte att slösa med Bara att ta mig iväg till praktiken en timme i veckan är övermäktigt så 2,5 timme i grupp kommer att slå ut mig fullständigt resten av veckan och jag kommer inte att kunna gå till praktiken eller göra något mer än att försöka göra det absolut mest nödvändiga för att hålla mig och djuren vid liv under de 18 veckorna. Och så kommer jag fortfarande ha den andra hälften jag inte får hjälp med i gruppen att försöka få hjälp med.

Och ett annat problem som jag glömde ta upp i förra inlägget är att hon som håller i gruppen har uppfört sig väldigt oprofessionellt mot mig tidigare. Det är 10år sedan nu så hon lär ju ha glömt det, men det var ett så stort övertramp att jag kan inte glömma det. Vet inte om hon fick någon konsekvens av det heller för jag tror (bara tror, jag vet inte) att hon just då var mellan jobben inom psykiatrin och boendestödet och därför inte hade samma krav på sig om att uppföra sig professionellt.

Tyvärr verkar detta vara det enda de erbjuder förutom kbt så jag vet inte hur jag ska göra. Traumaterapin som de erbjöd enligt den förra samtalskontakten verkar inte finnas mer trots att det ju var en av anledningarna till att jag bytte. Den nya samtalskontakten verkade bra i början men nu känns det som att hon bara vill slussa mig vidare.

Fan vad jag önskar att jag hade haft råd att gå till någon privat psykolog! Om jag slutar gå till osteopaten och snålar in på annat så kan jag få ihop till ett privattillfälle i månaden, men det känns som att jag hade behövt mycket tätare än så för att faktiskt kunna komma någonstans så det kommer troligen mest bli pengar i sjön.
Osteopatbesöken känns nog inte som att jag direkt behöver längre egentligen, men det är det närmaste terapi jag lyckas komma och det är skönt för kroppen att kunna slappna av mer efteråt

Skulle säga att det är en helthetsgrej, iallafall det jag gick i. Det formar om hela livet då det ena påverkar det andra, blir tex det ena lättare blir det andra lättare. Som ångesten tex, lär man sig hantera och undvika att den eskalerar så påverkar det hela livet positivt och dom andra problemen man har upplevs som mycket mindre då inte ångesten tar upp all energi.

Jag vet inte om det är "vanlig" DBT eller bara bygger på DBT metoden men i vanlig DBT så går man ju individuellt också utöver gruppen och där kan man oftast prata av sig och få hjälp med det man har haft det jobbigt med under veckan. Allting går ju lite ut på att kunna reglera det som är här och nu så det är ju inte terapi i form av att prata om trauman som hänt tidigare tex utan mest på hur man hanterar känslorna som dyker upp om det i nutid.

Är det möjligt att komma förbi känslan av den personen dock så hade jag nog tyckt ändå att det kan vara värt att testa. Det är inte lätt att få en plats i en sådan grupp så ta chansen nu när den kommer, den kanske inte kommer igen. Fungerar det verkligen inte och man har försökt så är det trots allt bara att sluta.

 

[Lyan]

Skulle säga att det är en helthetsgrej, iallafall det jag gick i. Det formar om hela livet då det ena påverkar det andra, blir tex det ena lättare blir det andra lättare. Som ångesten tex, lär man sig hantera och undvika att den eskalerar så påverkar det hela livet positivt och dom andra problemen man har upplevs som mycket mindre då inte ångesten tar upp all energi.

Jag vet inte om det är "vanlig" DBT eller bara bygger på DBT metoden men i vanlig DBT så går man ju individuellt också utöver gruppen och där kan man oftast prata av sig och få hjälp med det man har haft det jobbigt med under veckan. Allting går ju lite ut på att kunna reglera det som är här och nu så det är ju inte terapi i form av att prata om trauman som hänt tidigare tex utan mest på hur man hanterar känslorna som dyker upp om det i nutid.

Är det möjligt att komma förbi känslan av den personen dock så hade jag nog tyckt ändå att det kan vara värt att testa. Det är inte lätt att få en plats i en sådan grupp så ta chansen nu när den kommer, den kanske inte kommer igen. Fungerar det verkligen inte och man har försökt så är det trots allt bara att sluta.

Jo, så kan det nog vara.
Det som jag känner inte stämmer in på mig är att jag ju har ”kontroll” på många av mina känslor, men problemet är att den kontrollen består i att stänga av dem så jag tror att jag måste kunna sätta igång dem först innan jag kan börja lära mig att hantera dem och det vet jag inte om det går i en grupp där man inriktar sig på att hantera känslor som istället svämmar över för mycket.

Jag vet inte mer än vad som står på lappen så jag vet inte om man kommer att ha enskilda samtal också, men det känns som att det nog behövs nu när du säger det. Så långt har jag inte ens tänkt. Om jag nu skulle få igång mina känslor så vill jag verkligen inte sitta ensam med dem för då vet jag inte vad som kommer att hända

Jag vet inte. Om det är enskilda samtal också så kommer det ju troligen att vara med henne och det hon (ihop med andra) gjorde ligger nog typ på mittenskalan av de trauman jag kan minnas (det känns fortfarande fel att kalla sådant jag har varit med om som trauman. Det känns som att jag gör allt så mycket större med det. Jag vet inte…). Om det är samtal med någon annan så kan jag kanske klara det, men då måste jag stänga av känslorna om henne också och då blir det ju tvärtemot vad meningen med gruppen är

Jag funderar på om jag skulle försöka söka vård/samtal/terapi någon annanstans, men mamma sa att tydligen ligger psykiatrin i min stad högst upp i rykte i närheten och med tanke på hur mycket den suger så vill jag inte riskera att det blir ännu sämre Pojkvännen får jättebra hjälp i Skåne, men bara för att hans läkare och psykolog är jättebra så betyder ju inte det att jag kommer att få några lika bra

 

[Grazing]

Jo, så kan det nog vara.
Det som jag känner inte stämmer in på mig är att jag ju har ”kontroll” på många av mina känslor, men problemet är att den kontrollen består i att stänga av dem så jag tror att jag måste kunna sätta igång dem först innan jag kan börja lära mig att hantera dem och det vet jag inte om det går i en grupp där man inriktar sig på att hantera känslor som istället svämmar över för mycket.

Jag vet inte mer än vad som står på lappen så jag vet inte om man kommer att ha enskilda samtal också, men det känns som att det nog behövs nu när du säger det. Så långt har jag inte ens tänkt. Om jag nu skulle få igång mina känslor så vill jag verkligen inte sitta ensam med dem för då vet jag inte vad som kommer att hända

Jag vet inte. Om det är enskilda samtal också så kommer det ju troligen att vara med henne och det hon (ihop med andra) gjorde ligger nog typ på mittenskalan av de trauman jag kan minnas (det känns fortfarande fel att kalla sådant jag har varit med om som trauman. Det känns som att jag gör allt så mycket större med det. Jag vet inte…). Om det är samtal med någon annan så kan jag kanske klara det, men då måste jag stänga av känslorna om henne också och då blir det ju tvärtemot vad meningen med gruppen är

Jag funderar på om jag skulle försöka söka vård/samtal/terapi någon annanstans, men mamma sa att tydligen ligger psykiatrin i min stad högst upp i rykte i närheten och med tanke på hur mycket den suger så vill jag inte riskera att det blir ännu sämre Pojkvännen får jättebra hjälp i Skåne, men bara för att hans läkare och psykolog är jättebra så betyder ju inte det att jag kommer att få några lika bra

Men känslor visar sig på olika sätt, att man stänger av dom gör inte att dom inte finns. Att stänga av dom är inte mindre illa än att agera på dom. Grejen är lite att man överlag ska ändra sitt tankesätt och sin destruktiva reaktion på känslorna och ångesten, att kunna stoppa skenande känslor i tid och kunna kunna lugna ner det innan man gör något mindre bra.

När jag gick så fick man en person som man kunde ringa när som helst och som man hade dom enskilda samtalen med, så man var aldrig ensam om man behövde hjälp. Jag vet inte vad som är normalt men när jag gick så var det tre stycken personer som hade DBT:n, tror inte en person ensam har en hel grupp ensam.

Det låter iallafall som att du har alldeles rätt problem för att passa in där. Dessutom är det ganska så befriande att träffa andra som kämpar med mer eller mindre liknande problem även om alla är olika. Eftersom att du fått erbjudandet så antar jag att dom som gett dig det faktiskt tycker att det är något som hade passat dig. Det är som sagt svårt att få platser i en sådan grupp så ta vara på den och ge det ett försök.

 

[Lyan]

Men känslor visar sig på olika sätt, att man stänger av dom gör inte att dom inte finns. Att stänga av dom är inte mindre illa än att agera på dom. Grejen är lite att man överlag ska ändra sitt tankesätt och sin destruktiva reaktion på känslorna och ångesten, att kunna stoppa skenande känslor i tid och kunna kunna lugna ner det innan man gör något mindre bra.

När jag gick så fick man en person som man kunde ringa när som helst och som man hade dom enskilda samtalen med, så man var aldrig ensam om man behövde hjälp. Jag vet inte vad som är normalt men när jag gick så var det tre stycken personer som hade DBT:n, tror inte en person ensam har en hel grupp ensam.

Det låter iallafall som att du har alldeles rätt problem för att passa in där. Dessutom är det ganska så befriande att träffa andra som kämpar med mer eller mindre liknande problem även om alla är olika. Eftersom att du fått erbjudandet så antar jag att dom som gett dig det faktiskt tycker att det är något som hade passat dig. Det är som sagt svårt att få platser i en sådan grupp så ta vara på den och ge det ett försök.

Jag orkar tyvärr inte svara just nu för min hjärna är död, men jag har läst vad du skrivit och får bearbeta det när hjärnan funkar igen

 

[Lyan]

Idag har jag fått mycket gjort trots att jag var seg som tuggummi långt in på dagen. Jag har borsta tänderna på hundarna, promenad och fylla på spån till marsvinen kvar och så hoppas jag på att jag kan sova sedan. Vet inte hur jag ska orka göra det jag har kvar bara för jag är så slut att jag knappt kan hålla ögonen öppna. Jag har iofs allt på mig kvar också, men det är inte lika viktigt som på djuren för jag kan välja själv om jag ”vill” förstöra mina tänder och gå smutsig i ansiktet

 

[Grazing]

Jag orkar tyvärr inte svara just nu för min hjärna är död, men jag har läst vad du skrivit och får bearbeta det när hjärnan funkar igen

Det är lugnt, ville bara berätta hur det brukar(kan?) gå till, vet inte om det är så som är standard eller om alla har egna varianter.

 

[Lyan]

Det är lugnt, ville bara berätta hur det brukar(kan?) gå till, vet inte om det är så som är standard eller om alla har egna varianter.

Jag hoppas att det går till så som du har beskrivit! Om det gör det så kommer jag nog att göra ett försök! Men om det bara är själva gruppterapin eller bara hon som gjort fel mot mig så tror jag inte att jag klarar av det På samtalskontakten så verkade det inte alls svårt att få en plats, men det kanske hon bara inte sa. Jag ska dit igen 11/6 så får se vad hon säger då