Fotografera på begravningar

[Rie]

Jag tycker mig ha märkt att under mina snart 50 år på jorden så har de sociala "reglerna" för vad som är okej på en begravning ändrats. Från en strikt "På begravning så fotar man inte" till att det idag till och med läggs ut filmer på fb med svep över de gråtande anhöriga.

Min uppfostran och magkänsla säger att på en begravning så fotar man inte alls.. Jag skulle ta oerhört illa upp om jag blev filmad under en så privat och sårbar stund och framför allt om det klippet blir utlagt på nätet.

Jag förstår inte varför man fotar öht? Jag tittar på mina bilder för att minnas de bra stunderna.

Vad tycker ni, är det okej att fota/filma på begravningar? Om det är det, är det okej att lägga ut bilder/ filmer på sociala medier?

Under covidperioden var jag på en begravning. Där hade den dödes partner covid och kunde inte vara med med risk för att smitta övriga. H*n var heller inte så pass pigg att h*n orkade vara med.
Då ställdes en kamera upp i kyrkan och sändningen gick live till partnern. Det filmades inte, vad jag vet.
På samlingen ställdes kameran upp på samma sätt så att h*n kunde följa med även där. Dessutom gick kameraansvarig runt till de olika borden så att de anhöriga och den dödes partner kunde prata med varandra. Mig veterligt filmades ingenting då heller.
Partnern var tacksam över att kunna vara med på så sätt.

 

[Habina]

Ja en sådan bild som du visar här är ju inte alls samma sak.

Menar du att på den begravningen där det filmades så filmades även "åskådarna"(jag har tappat ordet för dem) och inte bara ceremonin?! Verkar ju helt galet?

Ja, kameran flyttades på lite beroende på vad som skedde under begravningen så en del stunder var det vi som var där som filmades.

Värst var det när vi skulle lägga blommor, kanske säga ett ord, då flyttades kameran så man blev filmad när man grät och sa farväl.

 

[Cambrie]

Det där blir vanligare och vanligare. När jag körde eget som fotograf/journalist var begravningsfotograferingar de vanligaste uppdragen jag hade näst efter hästtävlingar. Dock inte människorna som var med på begravningen, mer än de allra närmsta vid kistan före begravningen om det ingick i avtalet.

 

[Hoarfrost]

Vill tillägga att är det för eget bruk eller för att visa någon nära som inte kunde komma pga sjukdom eller whatever är jag mer okej med det. En bild på när de sörjande sitter under pågående musik eller så, när man bär kistan/urnan, osv.
Däremot känns film där man ser hur folk gråter urmärkligt.
Lägga ut för alla att se på sociala media är märkligt som fan.

Jag har till exempel en bild på min katt när han precis avlivats, liggande på sida på veterinärbordet. Den togs genom det lilla fönstret i dörren och var en spontanbild jag tog för att det var sista gången jag skulle se honom. När jag lämnade det lilla fönstret var det liksom kört.
Egentligen är det en ganska makaber bild att ta. Men jag har tittat på den en gång varje år sedan då, och bilden har hjälpt mig i mitt sörjande på något märkligt vis. Den är makaber men är ju helt för mig själv och mitt eget bruk.
Hade min mamma stått brevid och gråtit hade jag aldrig tagit bilden, likaså skulle jag aldrig någonsin få för mig att lägga ut den någonstans. Det är inte ens någon av mina nära och kära som vet att den finns.

 

[Monimaker]

När min farfar begravdes (senaste begravningen jag var på) ville farmor ha bilder på kista + blomsterarrangemang. Vi kom dit extra tidigt så jag hann ta bilder innan kyrkan fylldes – att ta bilder på sörjande människor utan deras medvetande eller godkännande känns magstarkt, hade aldrig gjort det.

 

[Blyger]

Jag tror nog att det fotats kistor och blommor "i alla tider" i min släkt. Kan definitivt minnas bilder på det i fotoalbum från när jag var barn.

 

[FengurLaugar]

Jag tror nog att det fotats kistor och blommor "i alla tider" i min släkt. Kan definitivt minnas bilder på det i fotoalbum från när jag var barn.

Ja för eget bruk på det sättet om man vill ha tycker jag är okej. Men jag tycker inte det känns okej att lägga ut det för allmän beskådan på sociala medier.

 

[Blyger]

Ja för eget bruk på det sättet om man vill ha tycker jag är okej. Men jag tycker inte det känns okej att lägga ut det för allmän beskådan på sociala medier.

Nej, det är en annan grej, det instämmer jag i. Att fota anhöriga i sorg (som inte tydligt uttryckt att de vill bli fotograferade) är ännu värre.

 

[FengurLaugar]

Nej, det är en annan grej, det instämmer jag i. Att fota anhöriga i sorg (som inte tydligt uttryckt att de vill bli fotograferade) är ännu värre.

Håller med.

 

[MiniLi]

Jag fotar inget på begravningar och tycker det är märkligt när begravningsgoton läggs ut på sociala medier, även på blommor/kista. Tycker dock inte att det är den yngre generationen som gör sånt utan mer folk i mina föräldrars ålder. Samma människor som överlag lägger ut lite allt möjligt på sociala medier.
Dagens unga är ju generellt ganska restriktiva med bilder på sociala medier.

 

[Masqueradee]

Min mormor begravdes förra sommaren, och då ansvarade byrån för att ta bilder av blommor och kista innan begravningen. Dessa samlades i ett album som vi fick, tillsammans med en ljusstake och bilden som stod på kistan som de ramat in. Fint minne för oss, då jag verkligen inte har några minnen alls av vem som skickat en bukett/krans eller hur de såg ut

Att dela på sociala medier känns dock lite makabert.

 

[Sassy]

Jag tycker inte att det är ett dugg konstigt att i ett lugnt ögonblick ta en bild på tex blommorna (och därmed en bit av kistan), eller de egna familjemedlemmarna.

Det är ju den sista stunden man har tillsammans med den döde, och människor minns och processar saker olika.

För mig att foton (eller ljud, dofter, andra sinnesintryck) en väldigt viktig sak för att ha access till mina minnen, och ser jag en bild kan jag återfå minnet av hur det kändes på ett helt annat sätt än om jag försöker rota i mitt minne utan "ankare".

Att fota eller filma under ceremonin eller med andra människor i bild hade jag verkligen inte uppskattat om det inte finns en väldigt bra anledning till det.

 

[Skojamindoja]

Min mormor begravdes förra sommaren, och då ansvarade byrån för att ta bilder av blommor och kista innan begravningen. Dessa samlades i ett album som vi fick, tillsammans med en ljusstake och bilden som stod på kistan som de ramat in. Fint minne för oss, då jag verkligen inte har några minnen alls av vem som skickat en bukett/krans eller hur de såg ut

Att dela på sociala medier känns dock lite makabert.

Så var det när morfar dog också, och det var redan 2016. Tror mormor fick en sån bok, så det var inte ens så att alla syskonen fick en. Det tycker jag är helt okej, det var på kistan och dekorationerna, inte på folk som var där.

Det jag stör mig på är 1) när begravningsgästerna ska fotograferas i kyrkan, eller ännu värre filmas och 2) när det läggs ut på nätet. Jag tycker inte det är lika hemskt som någon annan skrev innan att man hade gamla bilder i ett fotoalbum hemma. Det är just det här med att lägga ut på nätet, att alla den personens vänner kan se det (kanske personer man inte alls vill ska se det) och om det är en person med öppet konto kan det spridas precis vart som helst.

 

[malumbub]

I min pappas släkt är det tradition att ta bilder vid kistan med närmast sörjande, fadderbarn, när man läser upp och lägger ner sina kransar m.m. Där är det snarare den som inte vill vara med som är konstig.
Bilderna tittar man sen på under samtal om begravningen, när de som inte kunde närvara var med eller helt enkelt för att minnas personen man förlorat. Det brukar vara med en bild på kyrkan/graven också.
Man tar inte bilder ut mot deltagarna, från kistans håll. Bilderna är alltid med kistan i fokus.

Jag har inte sett detta delas på sociala medier. De här bilderna är privata.


I Sverige har jag inte varit med om detta. Man kan ta en bild på kistan efter avslutad andakt, men då gör man det stilla och diskret. Och då är oftast de flesta sörjande på väg ut eller i ett annat rum.
Dessa bilder kan dyka upp på sociala medier, men då är det bara bild på kista/urna/blommor/gravsten.

 

[corzette]

Jag ser inget konstigt med att ta bild på blomsterkransar och arrangemang, iom det kommer ju kistan med på bild.
De bilderna vi tog på farmors blommor/kista la vi upp på facebook. Ser inget konstigt i det alls. Det var tex en vän som gjort många av blomsterkransarna vi hade tex, och en familj var inte närvarande men hade bukett med band som vi la upp så de fick se den.

Att ta bilder/filma personer som sörjer dock är ju en helt annan nivå. I många fall känner man ju inte ens alla som är runt kistan. I vårt fall så känner vi inte våra kusiner tex. Och definitivt inte deras respektive/barn.

 

[Wingates]

Jag förstår inte det makabra i att fotografera kista/blommor och lägga ut? Det är ju oftast väldigt vackert liksom.

Att fota de som deltar och sörjer tycker jag däremot är märkligt

 

[Jamtland]

I min släkt har vi aldrig fotat kista eller blommor så för mig är även det främmande. Och jag känner att jag hellre har bilder på folk från när de lever och minns dem med hjälp av dem än att minnas folks begravningar.

Men ja, jag kan förstå varför folk fotar blommor och kanske även kista för att ha som minne/ för att visa det som inte var där.

Det som fick mig att skriva originalinlägget var att en rätt ytligt bekant lagt ut en film från en begravning där hon först filmade två som sjöng i kyrkan, sedan panorerade hon över kistan, över fotot på den döda och sedan ut mot de sörjande i kyrkobänkarna(!?!?)
Det tyckte jag var långt, LÅNGT över min gräns för acceptabelt.

 

[Sel]

Jag som bor i annat land har uppskattat både foton från begravningen (jag fanns närvarande i form av ett kort på mig och hundarna och ett offentligt brev vid den ena också) och sedan ett videosamtal från urnsättningen vid ett tillfälle.
Från mormors begravning har vi också en fotobok från begravningsbyrån, den är jättefin. Jag älskade att se blommorna de valt.
Det är dock ingenting någon lagt ut på sociala media, de som det berörde var antingen där eller har blivit kontaktade liksom.

Det är ju däremot ingen som tycker att det är konstigt att lägga ut ett kort på ett särskilt arrangemang runt en grav på en minnesdag till exempel, så jag ser inget fel med delanden så länge det är respektfullt gjort. Morbrors kompisar brukar dela ett kort på hans porträtt vid pokerbordet runt jul på FB, sådant är ju bara fint.
Filma eller fotografera folk i aktiv sorg är någonting annat.

 

[Lingon]

Jag tycker att fotografering på begravning är märkligt. Men så förstår jag inte riktigt poängen med att sörja offentligt i grupp. Det ger mig inget och kostar mycket för mig.

 

[Fd Diabetikern]

Jag är riktigt glad att min sambos begravning fotades från många. Även oss sörjande inte inne i kyrkan utan vid urnnedsättningen.. Att se alla som kom och blommorna efteråt. Flera la blommor på MC:n mm är fortfarande ett fint minne.

Dock det enda som las ut på sociala medier var just urnan, Blommorna inne i kyrkan foto på min sambo med det foto vi valt att ha. blommorna mc:n och runtomkring inget på de som faktiskt var där.

Skulle aldrig gå in i närbild på att fota de sörjande i ansiktet och sen lägga ut. Respektlöst