Dålig formuering (då jag själv rider unghäst för närvarande är jag lite insnöad), nej inte bara för att den inte är tillräckligt stark, men på en unghäst så har framåt-nedåt en viktig funktion för att hjälpa hästen att bära ryttaren.
En funktion som jag har tagit fasta på efter att jag fick reda på att de muskler som bär ryttaren inte orkar (hos unghästen) och den gärna börjar bära med ryggmuskulaturen istället, vilket de inte är gjorda för. Och om vi tvingar den att släpa omkring på oss med ryggmusklerna så kommer det påverkar gången hos hästen. Då vi rider hästen framåt-nedåt så hjälper vi musklerna att bära upp ryttaren tills de är tillräckligt starka för att göra det i en hög form. (och nu menar jag inte att man ska harva runt med hästens nos i backen hela tiden).
Låg form brukar ju kallas unghästform också, eftersom det är den grundläggande formen hästen går i för att hitta balansen med ryttare på ryggen och stärka sina muskler så att den senare bär ryttaren utan onödigt slitage i den högre formen.
(jag kan förresten rekommendera Udo Bürgers bok "The way to perfect horsemanship" En bok som för mig band ihop många tåtar av min kunskap om hästens kropp.
http://www.amazon.com/exec/obidos/tg/detail/-/1570761299/103-2287359-5849414?v=glance Kan man tyska så finns en annan guldgruva av honom "Der reiter formt das pferd")
Och varför glömmer vi vad som händer med halsen i framåt-nedåt jämt, vi fokuserar bara på ryggen. Men det är halsen som varieras mest när vi varierar formen på hästen. Den har också muskler och har en viktig funktion hos och för hästen. Vilket är uppenbart för vi använder den otroligt mycket i vår träning av hästen. Och varför har form blivit var hästen har hals och huvud. Öppen form och sluten form hänvisar ju bara till vinkel mellan ganasch och hals, resten av hästen känns bortglömd. Kom på det nu när jag såg att du skrev så, att väldigt många gör det idag.
Jag tycker att det fokuseras lite väl mycket på halsen ibland. De flesta lite grönare ryttare har ju ett väldigt intresse i att bända hästens huvud och hals fram och tillbaka för att försöka få hästen att gå på tygeln, vi har alla varit där
. Sedan när man blir lite skickligare skall man helst bara prata ryggverksamhet, annars blir man lätt beskylld för att bara hålla ihop hästen i munnen mm. Fast sanningen är väl någonstans mitt emellan skulle jag tro, en skicklig ryttare rider mer med sätet och mindre med tygeln men om de aldrig använt tyglarna hade man ju lika gärna kunnat vara utan dem, om man hårddrar det. De flesta hästar jag ridit har först gått i låg form och sedan när man övergått till den högre formen har de, under en kort period, velat krypa bakom lod och vissa har även knäckt av i nacken, men det har berott på att de behövt stärka sig lite ytterligare, så problemen har försvunnit eller minskat efter ett par månader.
Faktiskt så har jag stött på många som strävar efter att hästen ska gå bakom lod, särskilt i framåt-nedåt. Att ha den framför anser de vara felaktigt, därför dök frågan upp. Vissa av dem hänvisar till Kyras utbildningsserie, vilken jag själv har sett. Där tar hon hästen framåt-nedåt utan att låta nosen gå fram, det enda som händer är att halsen blir längre i en båge och nosen tippar inåt. Det är det som ska vara framåt-nedåt.
Jag gillar Kyra mycket, men jag är nog mer praktiker än teoretiker, så jag har inte detaljstuderat alla hennes ideer så att jag kan dem utantill. Jag har tagit fasta på vissa bitar och använder dem för att de funkar bra för mig. Learning by doing och en riktigt bra tränare funkar bäst för mig.
[/QUOTe)
Är du vanlig dressyrryttare eller barock?