Fibusen
Trådstartare
Har ett dilemma… Häst som gått barfota i många år pga varit mest hagprydnad senaste åren. När hon reds så användes boots fram och inget bak, men varit skodd tidigare när hon reds regelbundet.
Jag tyckte hästen ömmade på tex grusvägar och väntade halvt ihjäl mig på att hovslagaren skulle vara tillbaka från semestern och kunde sko hästen igen. Hon skoddes fram i helgen och jag satte då bootsen bak istället så hon har skydd på alla fyra, men jag upplever att hon går lika försiktigt och med lika korta steg på grusvägar nu som innan, och väljer att gå ut mot dikeskanten precis som innan.
Så nu blir jag fundersam på om skoningen ens kommer göra det bättre, eller om jag ska sko av henne och satsa på boots på alla fyra istället (bootsen har ju en sula?) och sko på runt om sen först till snö och vinter. Eller behöver hon bara vänja sig och se att det inte är lika ömt längre?
På gräs, asfalt och sandstigarna trampar hon på med ett helt annat tramp.
Jag förespråkar varken eller, men på vintern så kommer jag behöva sko med sula och riktig brodd då vi har rejäla vintrar här så hästarna måste vara broddade både i hagen och vid ridning, vi hjälps dessutom åt i stallet med in/utsläpp och vill inte att stallkompisarna ska krångla med bootsen varje dag. Men annars så kvittar det helt om hon är barfota och rids med boots, om vi har som nu, eller om hon blir skodd runtom. Men jag tyckte ju själv att det blev en bra lösning att sko fram och vara barfota bak (hon är väldigt tät bak just nu, så rädd att hon trampar av sig skor eller trampar sönder sig själv bak vid skor.
Någon som gått från barfota till skor, har hästen varit känslig första tiden?
Jag tyckte hästen ömmade på tex grusvägar och väntade halvt ihjäl mig på att hovslagaren skulle vara tillbaka från semestern och kunde sko hästen igen. Hon skoddes fram i helgen och jag satte då bootsen bak istället så hon har skydd på alla fyra, men jag upplever att hon går lika försiktigt och med lika korta steg på grusvägar nu som innan, och väljer att gå ut mot dikeskanten precis som innan.
Så nu blir jag fundersam på om skoningen ens kommer göra det bättre, eller om jag ska sko av henne och satsa på boots på alla fyra istället (bootsen har ju en sula?) och sko på runt om sen först till snö och vinter. Eller behöver hon bara vänja sig och se att det inte är lika ömt längre?
På gräs, asfalt och sandstigarna trampar hon på med ett helt annat tramp.
Jag förespråkar varken eller, men på vintern så kommer jag behöva sko med sula och riktig brodd då vi har rejäla vintrar här så hästarna måste vara broddade både i hagen och vid ridning, vi hjälps dessutom åt i stallet med in/utsläpp och vill inte att stallkompisarna ska krångla med bootsen varje dag. Men annars så kvittar det helt om hon är barfota och rids med boots, om vi har som nu, eller om hon blir skodd runtom. Men jag tyckte ju själv att det blev en bra lösning att sko fram och vara barfota bak (hon är väldigt tät bak just nu, så rädd att hon trampar av sig skor eller trampar sönder sig själv bak vid skor.
Någon som gått från barfota till skor, har hästen varit känslig första tiden?