Från lägenhet i stan till hus på landet? Märkt

Har nu bott i ett år på landet. Är töntigt rädd, vill inte sova på bottenvåning, vi har sovrummen på andra våningen. Det är jag rädd för det är att någon (vem då liksom) ska ställa sig i vid ett fönster och glo in. Tror det bottnar i en rejäl mardröm/ panikattack för många år sedan då jag "vaknade" och "visste" att det stod en utanför fönstret som skulle komma in och döda mig, hela kroppen var fastfryst och det tog ett par timmar innan jag kom till sans.
Nu i höst ska vi fixa lite mer lampor utomhus, inte mycket, men mer mysbelysning. Vi hade en sån rörelselampa innan, men den tog jag bort nästan direkt efter inflytt, kommer aldrig ha en sådan igen.
Och när jag går upp för trappan om jag är sist nere och släcker, så springer jag alltid upp för de sista trappstegen, jag skäms när jag tänker på det, men det känns som det kan komma en hand (öppna steg) som kan ta tag i benet. Jag är 31 år gammal. Jag borde vara över detta, haha! Men det blir bättre och jag ångrar inte flytten till landet. Är ändå mer trygg där, än när vi bodde inne i Sthlm.
(skräckfilmer har aldrig varit min grej)
 
Jag är rätt mörkrädd. Eller, inte för mörkret i sig men för saker som kan finnas i mörkret. Mestadels typ saker som jag är rädd att jag tror att jag ska se :o Det går bättre ibland och sämre ibland. Hösten är jobbigast när det varit sol dygnet runt hela sommaren.

Bor på landet, har belysning överallt :) Det läskigaste jag varit med om var när vi var rätt nyinflyttade och jag skulle ut och röka på trappen, tyst öppnar dörren och är på väg att kliva rätt på en ren.
 
Jag trodde jag skulle vara mer rädd än jag är, innan vi flyttade hit i november förra året. Flyttade från Malmö ut på landet i mitten av Skåne. Är väldigt bra på att skrämma upp mig själv, men så länge jag inte sett på typ Morden i Midsomer precis innan jag ska ut med hunden brukar det gå bra att gå ut i mörker :p
 
Jag var mörkrädd när jag var ung, men det gick över. Tror det är en vanesak bara. Nu tycker jag det är skönt att det är mörkt när det ska vara det.

Skräckhistoria:

Vi renoverade och använde därför utedasset. Jag var höggravid och behövde gå nattetid. Och mörkrädd var jag. Tassade ändå ut runt hörnet och tar i handtaget till dörren på utedasset... som är låst från insidan..! :eek:



(Haspen på insidan hade ramlat ner. :angel: :D)
 
Lada/verkstad på en aktiv gård skulle jag tro.
Säger det samma. De går nog på uthusen där verktyg och sånt som är lättsålt finns. Och inga människor!
Det är ju en enorm risk att bryta sig in i ett hus om det finns folk där så de tar nog noga reda på om man skulle vara hemma först.

Bor numera på landet. Och jag är mörkrädd utomhus pga en händelse i tonåren. Men det blir bättre. Man vänjer sig. Det händer ju liksom ingenting och med tiden så känner man sig allt tryggare. Numera är jag inte alls rädd för folk ute i mörkret. Och här finns ändå ingen. Men däremot är jag rädd för älg och vildsvin som vi har tätt inpå oss.

OM någon nu skulle ta sig in så har vi hundar. De skulle skälla redan när buset var på utsidan. Och skulle nått pucko gå in, ja då möter de några skyddtränade schäfrar och skulle förmodligen snubbla i hallen över en liten hoppande schnauzer ;)
 
Juste, vi har bott i samma hus i 16 år utan minsta antydan till inbrott. Men vi bor inte direkt på landet... utan villaområde typ? Men vi har stoor skog bakom oss och en relativt stor tomt (fylld med kanininhägnader...). Jag känner mig väldigt trygg här som sagt, jag cyklar till och med ofta till affären och lämnar alla fönster och dörrar öppna. Men det kanske är att riskera ödet lite, i alla fall enligt mamma. ;)

Skulle aldrig falla mig in att låsa medan man är hemma, gud vad jobbigt det måste vara. Och inte har vi larm heller eller andra säkerhetsåtgärder...
 
Har nu bott i ett år på landet. Är töntigt rädd, vill inte sova på bottenvåning, vi har sovrummen på andra våningen. Det är jag rädd för det är att någon (vem då liksom) ska ställa sig i vid ett fönster och glo in. Tror det bottnar i en rejäl mardröm/ panikattack för många år sedan då jag "vaknade" och "visste" att det stod en utanför fönstret som skulle komma in och döda mig, hela kroppen var fastfryst och det tog ett par timmar innan jag kom till sans.
Nu i höst ska vi fixa lite mer lampor utomhus, inte mycket, men mer mysbelysning. Vi hade en sån rörelselampa innan, men den tog jag bort nästan direkt efter inflytt, kommer aldrig ha en sådan igen.
Och när jag går upp för trappan om jag är sist nere och släcker, så springer jag alltid upp för de sista trappstegen, jag skäms när jag tänker på det, men det känns som det kan komma en hand (öppna steg) som kan ta tag i benet. Jag är 31 år gammal. Jag borde vara över detta, haha! Men det blir bättre och jag ångrar inte flytten till landet. Är ändå mer trygg där, än när vi bodde inne i Sthlm.
(skräckfilmer har aldrig varit min grej)

Varför inte rörelselampa? Bättre med ljus konstant? Kan tänka mig att jag skulle bli rädd om lampan tänds vid tex djur etc. Om det funkar så. Samma för dig kanske? :)
 
Varför inte rörelselampa? Bättre med ljus konstant? Kan tänka mig att jag skulle bli rädd om lampan tänds vid tex djur etc. Om det funkar så. Samma för dig kanske? :)

Ja, den tänds även när djur är i närheten. Min man hade varit uppe sent en natt och gjort en macka. Han är inte rädd för något, men när lampan tände sig och ingen var där... Så efter det åkte den ner snabbt! :p
 
Jag brukade gå på utedasset när jag var liten - även när vi fått WC inne. Det var mysigt att sitta i mörkret och titta ut på vägen som passerade strax utanför.

Här rantar rävar och rådjur på tomten och fågellivet är rätt intensivt. Tycker det är rätt mysigt.

Antar dock att jag kommer att bli betydligt mer skrajsen om vildsvinen kommer hit. Då stängslar jag nog tomten med elstängsel fortare än kvickt.
 
Men så jäkla läskigt. Klev ut och där bara klev den förbi en halvmeter framför min utsträckta fot i mörkret!! :eek: Vet visserligen inte vem av oss som blev mest förskräckt, jag eller renen.. Nästa kväll hade den med sig ett femtontal kompisar som slurpade varmvatten ur hästarnas balja. Var då lite mer förberedd. Nu har vi belysning. :D

Alltså... renar är inte de smartaste kritter jag råkat på :cautious:
 
Jag är uppväxt på landet utanför Stockholm och har nu bott på landet i tio år i Norrland. Vi har ingen gatubelysning utan det är mörkt mörkt o mörkt. Jag älskar det och har aldrig varit rädd.
 
Men så jäkla läskigt. Klev ut och där bara klev den förbi en halvmeter framför min utsträckta fot i mörkret!! :eek: Vet visserligen inte vem av oss som blev mest förskräckt, jag eller renen.. Nästa kväll hade den med sig ett femtontal kompisar som slurpade varmvatten ur hästarnas balja. Var då lite mer förberedd. Nu har vi belysning. :D
Helt OT men det påminner mig om när jag var i Thailand för många år sen och vi bodde i en nödtorftig bungalow. Jag vände mig om för att säga något till min dåvarande pojkvän (som jag tyckte höra bakom mig) men där var ingen pojkvän. Där satt en STOOOOR jäkla apa mitt på golvet!!
Jag bara gallskrek rakt ut av skräckblandad förvåning. Apjäkeln svarade med att fräsa och visa tänder varpå jag skrek ännu högre och den sprang ut. utanför bungalown mötte den min pojkvän som också blev så paff så han skrek....och apan fräste igen.
Sen höll vi dörren stängd!
 
Men så jäkla läskigt. Klev ut och där bara klev den förbi en halvmeter framför min utsträckta fot i mörkret!! :eek: Vet visserligen inte vem av oss som blev mest förskräckt, jag eller renen.. Nästa kväll hade den med sig ett femtontal kompisar som slurpade varmvatten ur hästarnas balja. Var då lite mer förberedd. Nu har vi belysning. :D

Exakt samma har hänt mig.....fast med en ÄLG! Den sov precis nedanför trappen när jag kom ut en tidig höst morgon när vi ännu inte hade utebelysning.
Jag bara kastade mig upp på bron igen för att ge älgen tid att komma sig upp och..........sakta lunka därifrån. Morgnarna efter gick jag med PET-flaskor och slog mot varandra så de skulle bli förvarnade att kärringen på gården är ute och går.
 
Annars var jag mycket räddare när jag inte bodde på landet. Vi bor fortfarande mellan två storstäder men tillräckligt ute på landet för att det ska vara ganska ensamt.
Vi låste alltid dörren när vi var hemma när vi bodde i förorten. Det är en förort som dessutom hade många inbrott under både dagar och nätter när folk är hemma. Min kollega drabbades frö några månader sedan.
Vi hade hund/hundar och ändå var jag aldrig helt trygg.

Nu på landet har hundarna tagit slut och gått bort. Trots det sover jag helt tryggt i huset helt själv om allla andra är borta.

Nu, efter tre år har vi ändå satt in larm för att vi har en del värdesaker på gården, i det ingår skallarm till huset och det blir ännu en trygghet. Självtändande lampor, som dock reagerar även på paddor. Det viktiga är att eventuella tjyvar tror att vi kan se dem när det tänds. Att de tänds i tid och otid rör inte oss för vi sover på andra sidan huset. Men nog är man lite nyfiken om det är tänt när man går upp och kissar på natten. :)
 
Rent krasst, den mördare som gömmer sig ute i mörkret på landet kan ju inte ha alla hästar hemma? Då kan man ju behöva sitta vääldigt länge, till skillnad från ex i stan där det går runt så många fulla människor runt kl 3 på fredagar.

När det gäller lampa så har jag den för att slippa trampa på djur på vägen. Brukar ha med en väldigt stark ficklampa som jag helst inte tänder, i syfte att blända om det skulle behövas. När det gäller ljus så är det ju den som använder/befinner sig i ljuset som är den utsatta, för den ser inte vad som händer där ljuset inte är. Av den anledningen går jag hellre bredvid upplysta gångstråk än på dem. :)
 
Men renar är så vackra! Som sörlänning älskar jag dem, norrlänningarna hatar dem,

Jag kommer aldrig att glömma när jag och särbon åkte till Skellefteå för att hämta en skoter. Vi stötte på en drös med renar längs vägen och jag fotade lite för det var första gången jag såg ren sedan jag var liten. Plötsligt väser han "Ner med kameran!" vilket jag då gör. När jag frågar varför säger han: "Det kom en bil och jag vill inte se ut som en turist!" :rofl: :rofl:
 
Rätt OT men det påminner mig om en väldigt orädd drottning vi hade, med engelsk ursprung -Louise.

När människor omkring henne förfasades över att hon gick runt ikognito på gatorna ensam, och undrade om hon inte var rädd att dt skulle hända så sa hon frankt -ingen fara, jag har en lapp i handväskan där det står "I am the Queen of Sweden"

Vet inte om det är sant men kul är det :D
 

Liknande trådar

  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan... 20 21 22
Svar
425
· Visningar
37 939
Senast: Snurrfian
·
Relationer Jag har kommit till ett väldigt jobbigt vägskäl och skulle behöa alla tips och råd som jag kan få. Gärna lite pepp och stöd också. Jag...
Svar
3
· Visningar
1 432
Senast: hastflicka
·
Relationer Hur ofta umgås ni med vänner? Hur många vänner har ni? Hur ofta träffar ni familj? Jag träffar vänner 1-2 gånger i månaden och samma... 2 3
Svar
49
· Visningar
11 688
Senast: nyponros
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Behöver nog mest skriva av mig lite. Jag upplever mig väldigt sällan nöjd och tillfreds med livet. Just nu har jag hamnat i en riktig...
Svar
14
· Visningar
4 533
Senast: starcraft
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp