Gud, bibeln, Jesus...

[sjoberga]

Dina exempel är inte relevanta. Dels är sanningshalten i vissa av dem diskutabel, dels kategoriserar de inte grundvärderingar hos en majoritet av världens människor som osanna, irrationella och okunniga av en person (du!) som tror sig veta så mycket bättre.

Mina exempel är högst relevanta som exempel på den vanligt förekommande användningen av ordet vanföreställningar utanför innebörden psykiatriskt begrepp. Något annat hävdade jag inte.

 

[MiniLi]

Ja? Men fortfarande är en begravning oftast betydligt dyrare. Finns det inte pengar går socialtjänsten in och tar det och de betalar självklart för det övriga billigaste, vilket säkert är olika i olika kommuner, dessa två kommuner var socialtjänsten tydliga med att det blev begravning via kyrkan då det var billigast.

Då antar jag att den som dog var med i kyrkan?
Det är olika saker som ingår i avgiften beroende på om man betalar kyrkoskatt eller begravningsavgift.

Men svenska kyrkan har i uppdrag att sköta begravningsverksamheten i de flesta kommuner. Det betyder dock inte att begravningen sker i kyrkan eller med präst.

https://www.svenskakyrkan.se/medlem/begravningsavgiften

 

[sjoberga]

Men du, ska du inte bara be om ursäkt och lägga ner?
Vanföreställningar ÄR kopplat till psykisk ohälsa. Det är nedvärderande att använda sådana ord när du pratar om människors religion.

Läste du mina exempel på det breda användandet av begreppet utanför den psykiatriska definitionen ? Det är väldans vanligt att ordet används helt utanför betydelsen psykisk ohälsa. Det är lite konstigt att be om ursäkt för något man inte alls menat, som handlar om att någon är väldans lättkränkt å andras vägnar och vägrar att ta till sig vad som avsågs.

 

[MiniLi]

Läste du mina exempel på det breda användandet av begreppet utanför den psykiatriska definitionen ? Det är väldans vanligt att ordet används helt utanför betydelsen psykisk ohälsa. Det är lite konstigt att be om ursäkt för något man inte alls menat, som handlar om att någon är väldans lättkränkt och vägrar att ta till sig vad som avsågs.

Nej det är inte alls vanligt. Vanföreställningar används när någon hör/ser/tänker saker som inte finns dvs psykotiska symptom.

 

[Cambrie]

Då antar jag att den som dog var med i kyrkan?
Det är olika saker som ingår i avgiften beroende på om man betalar kyrkoskatt eller begravningsavgift.

Men svenska kyrkan har i uppdrag att sköta begravningsverksamheten i de flesta kommuner. Det betyder dock inte att begravningen sker i kyrkan eller med präst.

https://www.svenskakyrkan.se/medlem/begravningsavgiften

Jag är medveten om det där. Nej, ingen av dessa var med i kyrkan.

 

[MiniLi]

Jag är medveten om det där. Nej, ingen av dessa var med i kyrkan.

Då låter det väldigt konstigt. Präst ingår om man är medlem i kyrkan, inte annars. Hur skulle det kunna vara billigast att ha med präst då?

 

[svea]

Vanföreställningar är att tro på något som inte finns.

Det finns inga belägg för att det skulle finnas några gudar.

Alltså är det en vanföreställning att tro på någon form av gudom.

Det finns heller inga belägg för att det inte finns några gudar. Tills det finns belägg för att det inte finns gudar, är det också något som folk tror.

 

[skogaliten]

Dina exempel är inte relevanta. Dels är sanningshalten i vissa av dem diskutabel, dels kategoriserar de inte grundvärderingar hos en majoritet av världens människor som osanna, irrationella och okunniga av en person (du!) som tror sig veta så mycket bättre.

Jag blir så oändligt provocerad av dina påståenden, om hur "fint" det är med religion.

Och hur synd det skulle vara om troende personer, när det få mothugg mot sina föreställningar.

Att skapa religiösa människor, är ett utmärkt sätt för att få människor att sträva efter "pie in the sky when you die", istället för att jobba med att utveckla samhället. Det passar den grupp som har makten utmärkt.

Religionerna ber gärna om allmosor till fattiga (oavsett trosinriktningar), endera stöder en redan etablerat elit, eller försöker omstörta samhället till att följa en, och endast en religion, men jobbar sällan eller aldrig med att skapa ett demokratiskt samhälle, eller att reformera samhället för att ska bli så jämlikt som möjligt.

 

[honung]

Det är ren bedrövelse att läsa somligas inlägg och ord om andra människors tro. Sanslöst.

One can not have hope, without faith.

 

[sjoberga]

Nej det är inte alls vanligt. Vanföreställningar används när någon hör/ser/tänker saker som inte finns dvs psykotiska symptom.

Svaret är nej, det används vardagligt i stor utsträckning i helt andra betydelser.

 

[Cambrie]

Då låter det väldigt konstigt. Präst ingår om man är medlem i kyrkan, inte annars. Hur skulle det kunna vara billigast att ha med präst då?

Ingen aning. Jag jobbar inte åt socialen i kommunerna det handlade om (en dalakommun och en stockholmskommun). Jag tippar på att de slår ihop alla kostnader dock och inte bara enskilda kostnader? Hur eller hur är min poäng att två av dessa ansåg att allt var ordnat, men att det ändå blev ett smärre helsicke för de anhöriga, föräldrarna i ena fallet och dottern i andra, att reda ut den byråkrati som behövdes. I den muslimska pojkens fall fanns hans föräldrar inte i landet, så det var bara för den som planerade begravningen att tiga och lida och tacka ja till det som socialen ville betala för.

 

[Cambrie]

Dubbelt.

 

[skogaliten]

Jag har bara varit med nära i tre fall där man inte velat haft begravning på traditionsenligt sätt. Första var det en pojk som tagit livet av sig - han var muslim. Det var ingenting som funkande där och eftersom socialen betalade hans begravning blev det billigast möjliga - med präst i kyrkan och vila på kyrkogård. I andra fallet var det en otrolig byråkrati att bli strödd där personen helst ville det av miljöskäl etc så släktingarna gav upp och urnsatte i en minneslund på kyrkogård, själva begravningen var det inget större problem med men kyrkan hade inte låtit vem som helst hålla begravning i kapellet, däremot pratade inte pastorn om gud etc eftersom personen inte ville det. Tredje fallet var min kompis far som absolut inte ville ha en kyrklig begravning men där fanns det inga pengar för begravning i dödsbo så socialen gick in och betalade begravningen och då blev det det billigaste för dem - vilket var kyrklig begravning och vila på kyrkogården då det redan var betalt enligt vad det nu heter som alla mantalsskrivna svenskar har råd till... De sista två trodde att de hade allting ordnat... Förutom detaljen då med att länsstyrelsen (?) förvägrade den ena strös inför vinden och den andra var helt pank...

Med andra ord verkar det fortfarande som att de kyrkliga begravningarna och det därtill är enklast för de anhöriga, som anhörig ska man inte heller behöva ta besluten, speciellt inte om något krånglar som i ovanstående fall... Det kan nog krångla tillräckligt med död och arv och dödsbo och begravning ändå tänker jag om närstående dessutom är i sorg och inte tänker rationellt.

På de flesta håll i Sverige, så finns det konfessionslösa begravningsplatser.

Det finns olika varianter av konfessionslösa minneslundar, med eller utan namnplattor.
Det går utmärkt att hoppa över allt som ens närmar sig en gudstjänstlokal, om man så vill.

Av miljöskäl så får man inte sprida aska i naturen hur man vill. Oavsett om askan kommer från döda människor eller från förbränning av t.ex. trä.
Det är oerhört svårt att få dispens för att sprida aska annat än på därför avsedda platser.

Begravningsavgift betalar alla mantalsskrivna i Sverige på skattsedeln. Avgiften är avsedd för att säkerställa att alla får en värdig begravning.
Om man blandar in kyrkan eller ej från socialens sida, beror snarare på önskemål från anhöriga eller den avlidne, än något annat.

Det vettigaste man kan göra, är att långt innan man tror, att skriva ner hur man vill att ens begravning ska gå till, och sedan placera detta dokument så att det finns där också andra dokument som blir av intresse vid ett dödsfall finns, t.ex. tillsammans med ett testamente.
Begravningsbyråer har tjänster där man kan deponera sådana dokument.

Jag hoppas leva åtminstone 20-30 år till, och har redan gjort ett begravningsdokument.

 

[Cambrie]

På de flesta håll i Sverige, så finns det konfessionslösa begravningsplatser.

Det finns olika varianter av konfessionslösa minneslundar, med eller utan namnplattor.
Det går utmärkt att hoppa över allt som ens närmar sig en gudstjänstlokal, om man så vill.

Av miljöskäl så får man inte sprida aska i naturen hur man vill. Oavsett om askan kommer från döda människor eller från förbränning av t.ex. trä.
Det är oerhört svårt att få dispens för att sprida aska annat än på därför avsedda platser.

Begravningsavgift betalar alla mantalsskrivna i Sverige på skattsedeln. Avgiften är avsedd för att säkerställa att alla får en värdig begravning.
Om man blandar in kyrkan eller ej från socialens sida, beror snarare på önskemål från anhöriga eller den avlidne, än något annat.

Det vettigaste man kan göra, är att långt innan man tror, att skriva ner hur man vill att ens begravning ska gå till, och sedan placera detta dokument så att det finns där också andra dokument som blir av intresse vid ett dödsfall finns, t.ex. tillsammans med ett testamente.
Begravningsbyråer har tjänster där man kan deponera sådana dokument.

Jag hoppas leva åtminstone 20-30 år till, och har redan gjort ett begravningsdokument.

Ok. Och du talar om allt detta som jag redan vet förutom sista meningen för att?...

 

[TinyWiny]

Konstigt med vad?

Att man har gjort det man kan göra klart.

 

[skogaliten]

Du missar att det inte heller finns några belägg för motsatsen, så din slutledning är logiskt defekt. Därför är det svårt som naturvetare eller filosof att vara bergsäkert ateistisk. Det är anledningen till att jag kallar mig agnostiker. Det mesta talar för att gud inte existerar, men det är ju så att människor aldrig kommer att förstå allt mellan himmel och jord. Våra intellekt är också begränsade, precis som hundars och marsvins.

Eftersom vanföreställningar är en klinisk term för symptom på allvarliga psykiatriska tillstånd är det mycket olämpligt ord att använda om de religiösa föreställningar som en majoritet av dina fullt friska medmänniskor på den här planeten har.

Nej.

Alltid när man påstår något, t.ex. inom vetenskap, forskning eller inom juridiken, så behöver man påvisa att ens påståenden är sanna.

Varför skulle utsagor om att det finns mystiska övernaturliga väsen vara undantagna från att behöva bevisas?

Varför skulle t.ex. Jahve, eller Brahma ett undantag?

Du har både rätt och fel om begreppet vanföreställning.

Innan någon ung person skrev i Wikipedia, och gav ordet en enda betydelse, så betydde det "föreställa sig något som inte fanns", och var inte en specifik term inom psykiatrin.

Se Svenska Akademins ordbok nedan.

https://www.saob.se/fritextsok/?conc=vanföreställning&pz=7&hy=829&bx=1534&cb=

Som vanligt är Wikipedia något man inte till fullo kan lita på.

Btw, så står en gammal ärvd bok i bokhyllan, som handlar om olika slags folktro på övernaturliga väsen som t.ex. troll, näcken, och de rester av gammal asatro som fanns kvar ganska långt in mot modern tid.

Den heter "Vantro och vanföreställningar i gamla tider".

Nog om semantik.

 

[skogaliten]

Ok. Och du talar om allt detta som jag redan vet förutom sista meningen för att?...

Det verkar som om du påstår att det är så besvärligt att ordna annat än kyrkliga begravningar, så att det nästan skulle vara ogörligt.

 

[Cambrie]

Det verkar som om du påstår att det är så besvärligt att ordna annat än kyrkliga begravningar, så att det nästan skulle vara ogörligt.

Läs om och läs rätt så ser du att det diskuterats innan det du mansplainar mig om, lilla vän...

 

[Liran]

Läste du mina exempel på det breda användandet av begreppet utanför den psykiatriska definitionen ? Det är väldans vanligt att ordet används helt utanför betydelsen psykisk ohälsa. Det är lite konstigt att be om ursäkt för något man inte alls menat, som handlar om att någon är väldans lättkränkt å andras vägnar och vägrar att ta till sig vad som avsågs.

Du reagerade alltså inte för det vardagliga språkbruket och den låga stilnivån på svenskan i dina exempel? Det är inget språk som skulle accepteras i något korrekt sammanhang. Det är språk som förekommer på en insändarsida, i en skoluppsats eller i ett kommentarsfält på nätet möjligtvis.

Jag blir så oändligt provocerad av dina påståenden, om hur "fint" det är med religion.

Och hur synd det skulle vara om troende personer, när det få mothugg mot sina föreställningar.

Att skapa religiösa människor, är ett utmärkt sätt för att få människor att sträva efter "pie in the sky when you die", istället för att jobba med att utveckla samhället. Det passar den grupp som har makten utmärkt.

Religionerna ber gärna om allmosor till fattiga (oavsett trosinriktningar), endera stöder en redan etablerat elit, eller försöker omstörta samhället till att följa en, och endast en religion, men jobbar sällan eller aldrig med att skapa ett demokratiskt samhälle, eller att reformera samhället för att ska bli så jämlikt som möjligt.

Nu tillskriver du mig åsikter jag inte har. Om jag ska ta ditt obalanserade genmäle på allvar får du citera var jag har skrivit att det är fint eller bra med religion. Eller att det skulle vara synd om religiösa människor om de skulle få mothugg? Var vänlig citera dessa passager om de finns.

Dessutom tycker jag att det är stötande att du föraktfullt avfärdar de religiösa föreställningar som en majoritet av jordens befolkning hyser som vanföreställningar. Det är okunnigt och nedlåtande. Och att kalla det avfärdandet för att religiösa människor får lite mothugg är faktiskt skrattretande obegåvat.

Personligen har jag flera gånger uttryckt att jag inte tror, men att det inte går att vara hundra procent säker på att det inte existerar några gudar om man ska vara intellektuellt ärlig. Det går att vara helt säker på att det inte finns några troll eftersom inga sådana har påträffats trots att de antas röra sig i samma skogar som vi. Med gudomar som karaktäriseras av att de är ofattbara är det ju annorlunda.

Jag tror också att du helt har missuppfattat religionernas eventuella roll i världen. Varför skulle de jobba med världsliga frågor som att skapa ett demokratiskt eller mer jämlikt samhälle? Religioner är till för dem som söker ett andligt eller religiöst sammanhang. Tycker du alltså att religioner ska vara som något slags politiska rörelser eller välgörenhetsstiftelser?

 

[Sel]

@tanten

De flesta vet hur en begravning i kyrkan går till, och hur mycket spelrum det finns för den som vill sätta personlig prägel på begravningsgudstjänsten. Beträffande en borglig begravning är frihetsgraderna så många att det är svårare att enas enligt de erfarenheter jag har gjort. Jag tror att det svårt att låta en helt okänd person från en tjänst man inte anlitar mer än en eller ett par gånger bestämma hur det ska se ut, och vara officiant.

Sedan har ju ni helt ignorerat grundförutsättningen, att de anhöriga ville ha en kyrklig begravning och trodde att de skulle få begrava sin släkting i kyrkan. Det är också en komponent i konflikterna. Även den släkting som genomdriver sin vilja får bara det näst bästa.

Enligt min uppfattning är begravningar till för de efterlevande. Den döde står över och slipper värdsliga problem som hur ett sista avsked ska se ut, och lär knappast lida av att arrangemanget inte gick till som han eller hon önskade under livet.

Jag tycker ju att vi i samhället haft borgerliga begravningar tillräckligt länge nu för att det ska finnas en slags mall, en norm, som man sedan kan avvika ifrån om det finns önskemål från antingen den avlidne eller närmast sörjande, men den friheten finns ju i stor grad även inom kyrkan (hoppas jag.) så jag förstår inte riktigt var problemet i en borgerlig begravning ligger.
Självklart har även en begravningsbyrå personal som är utbildad i det som krävs för att hantera en begravningsceremoni, det är inte på något sätt enbart kyrkliga ämbetsmän/kvnnor förunnat liksom.

Sedan är det givetvis de efterlevande som bestämmer i slutänden, död är död och har ingenting att säga till om - men som jag uttryckte förut känns det riktigt märkligt att det är de som faktiskt tror att den avlidne har en vilja och en själ som bör respekteras, som i sådana fall väljer att gå emot den viljan. Det går inte ihop för mig.
Jag tror inte det minsta på vare sig själ eller efterliv, men min mor har sagt att hon vill kremeras så när hon dör blir det så, liksom. Inte för att det känns bättre eller sämre för mig utan för att det är så man gör, som medmänniska. Tycker jag.