Hållbarhet

Lager

Trådstartare
http://www.hippson.se/artikelarkivet/veterinar/grovre-men-valproportionerliga-hastar-som-ror.htm

Tyckte det var en intressant artikel.

7b70db7d8a908cf37e7bbd221d3954f2.jpg

Foto: Caroline Willberg/Agria

Grövre men välproportionerliga hästar – som rör sig harmoniskt – håller ofta bra


Hur ser den perfekta hästen ut? Svaret är att det beror på… Enligt Karl-Henrik Heimdahl, veterinär på Agria och domare på unghästbedömningar, finns det inte någon optimal hästexteriör som passar alla ryttares behov.



Tidningen Hippson innehåller fördjupande material som inte finns på sajten - Prenumerera här!
Text: Malle Kivikas Ankarcrona

Det har skrivits mycket om hur en häst ska se ut för att hålla och prestera, vilket avelsföreningar och uppfödare har tagit fasta på i sitt arbete med att föda upp hästar som kan gå långt. Fokus är ofta att få fram individer som klarar sig högt upp i tävlingsklasserna och som håller sig kvar där under många år.
Inte så sällan är detta fantastiska hästar men de passar inte alltid oerfarna ryttare, till exempel dem som rider på ridskola. Vilket har lett till att många ridskolor faktiskt har svårt att rekrytera hästar som passar i verksamheten.
Detta har Agria tagit fasta på genom att försöka reda ut vad för slags häst som, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, passar en lite mer novis ryttare. Diskussionen är intressant även för hobbyryttaren, för visst är det väldigt många som inte har behov av ”värstingvarianten” av häst – utan som vill fokusera på bra ridning och långvarig vänskap utan skador.

Toppoäng är inte nödvändigt
”Nya hästar till ridskolan” är ett av flera teman under den ”ridskoleboost” försäkringsbolaget har bjudit in till nu i månadsskiftet januari/februari – på sex olika platser i landet. Hippsons utsända satt med under föreläsningen på Mälarhöjdens ridskola i Stockholm nu i veckan.– Rätt exteriör innebär att hästen blir mer funktionell. Dessutom ger det bättre hållbarhet, eftersom en häst som har lätt för att göra sitt jobb sliter mindre på sig, säger Karl-Henrik Heimdahl. Utifrån en mängd statistik, både från försäkringsärenden och från fyraårsbedömningar, kan man se hur viktig exteriören är. Enligt Karl-Henrik visar statistiken ett samband mellan höga poäng på exteriör och färre veterinära anmärkningar.Det som är intressant att notera är enligt försäkringsveterinären att de hästar som inte passar för tävling, kanske för att de är lite för korta ryggen och därför inte flyter lika smidigt över ett stort hinder, faktiskt kan passa bättre för oerfarna ryttare. Trots att de inte får toppoäng exteriört. Utmaningen är att tänka en aning utanför ramen, att förstå varför en tävlingshäst behöver en viss typ av exteriör och varför en häst som inte får full pott på kvalitetsbedömningen kan vara ett bättre val för amatörryttaren. – En grundförutsättning för hållbarhet är att hästen är välproportionerlig, att kroppen och hästens rörelsemekanik är i balans. För oerfarna ryttare är det viktigt att hästen har god balans i sig, eftersom ryttaren själva inte har det, säger Karl-Henrik.

Bra takt – men inte för hög över manken
Det innebär att en häst som är skapt i framvikt passar mindre bra för en oerfaren ryttare, den kommer att få svårt att sätta under sig och att bära vikt. Medan en något lågställd häst med god kroppsbalans kan passa mycket bra.
En annan sak som enligt statistiken tycks vara avgörande är traven. Ju bättre trav, desto färre veterinära nedslag.
– En bra och naturlig takt som främjar en rörelse i balans när hästen rör sig är det bästa, säger Heimdahl.
Utifrån ett renodlat hållbarhetsperspektiv är det heller inte bra för en häst att vara för stor. Hästar över 172 centimeter har fler anmärkningar än mindre individer. De har även, enligt statistiken, färre år på tävlingsbanan. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att många ryttare, särskilt i lite högre dressyrklasser, vill ha just höga hästar.
– För ungefär 20 år sedan var den genomsnittliga mankhöjden 164,5 centimeter. I dag är den 166 centimeter. Dagens snitthöjd tycks vara ganska optimal ur hållbarhetssynpunkt, men det för med sig att vi också får fler hästar som blir riktigt stora och som därmed riskerar att drabbas av hållbarhetsproblem.
Sammantaget innebär detta att den som är ute efter en hållbar häst, men som inte har behov av att rida de höga klasserna, kan vinna på att köpa en häst som tävlingsryttare väljer bort. Tävlingsryttarna söker gärna ädla, högresta och stora hästar som är atletiska ut i hovspetsarna. I stället är Karl-Henriks tips att vidga perspektivet. Tänk utanför boxen och titta på lite grövre men ändå välproportionerliga hästar, som rör sig harmoniskt.

Kort rygg är inte helt fel
Det kan till och med vara en fördel om hästen är lite kort i ryggen, vilket inte ger de högsta poängen på bedömningen.
– En häst med kort rygg blir ofta stel i ryggen vilket inte är bra, det är allmänt känt. Men en häst med lång rygg är svårare att rida. Där krävs det mer av ryttaren för att få ihop framdelen med bakdelen, vilket heller inte är bra. Med andra ord kan det vara bättre att satsa på en häst med lite kortare rygg, men så klart se till att den gymnastiserar ryggen hela tiden, säger Karl-Henrik.
Sett till rörelsemekaniken kan man dessutom ha överseende med att hästen exempelvis paddlar med benen. Så länge paddlandet sker i luften.
– Det som händer i luften har ingen direkt påverkan på hållbarheten, men man måste vara noga med att se hur hästen sätter ner hovarna. Landar de snett, då blir det en snedbelastning vilket sliter.
Till sist ett tips för oss ryttare, för att vi ska få hållbara hästar. Om ryttaren skulle följa samma utvecklingssteg som hästen, då skulle man fokusera mycket mer på balansen i början. Och det skulle gynna hästen, som får lättare att röra sig balanserat vilket minskar slitaget på leder och rygg.
Att longera en nybörjare, så att han eller hon övar upp sin balans, kan alltså vara väl investerad tid för hästens hållbarhet.


De fem vanligaste diagnoserna hos hästar i SverigeHälta KolikHovböldFångTraumatiska hudskador, det vill säga sår som måste sys

Kommentar från Karl-Henrik: Hältor står för majoriteten av alla utbetalningar som försäkringsbolagen gör. Den diagnosen är mest relevant utifrån hållbarheten. Intressant att notera är att ridskolor har färre fall av kolik – vilket antagligen beror på bättre rutiner kring utfodring, arbete och mer genomtänkta inköp av foder. Fång är exempelvis ovanligt på ridskolorna, vilket kanske kan förklaras med att man snabbare ser om en häst visar tecken på fång och därför direkt kan vidta åtgärder.
 
Fjordhäst är en av få raser i försäkringsbolagens lägsta premiegrupp. Det säger en del...

Även om jag förstår de ryttare som väljer en ras som är enklare att vinna lätta tävlingar med. ;)
 
Läste också den. Väldigt intressant. De flesta vill ha hållbara hästar men vad gör folk egentligen för att få det? Håller med om att mindre kraftiga hästar håller bättre om man generaliserar. Att vara liten och lågställd behöver inte betyda att det är en dålig häst, kolla på Valegros exteriör. Kortbent och rund. Förstår inte hetsen med att alla ska ha enorma hästar! Folk som är 160 långa sitter på hästar som närmer sig 180.

Jag har en stor häst men han var inte så stor när jag köpte honom, han växte mer än jag trodde. Dessutom är han halvblod/xx, så han har inte de bästa förutsättningarna rent genetisk. Han har dock varit väldigt hållbar trots sin stl, han är 18 år och har inte haft en enda belastnings/slitageskada i hela sitt liv. Enligt veterinärer har han ovanligt fina ben för en äldre häst. Men om det blir fler hästar ska det vara en mindre mer kompakt modell. Det är mycket enklare på alla sätt med en häst runt 165. Min första häst var 164, rejäl men ädel (tänk modell jättestor welsh eller kraftig PRE) och han var verkligen idealisk.

En sak jag funderat på ang hållbarhet är att dagens hästar håller sämre än för 20-30 år sen. Aveln har säkert mycket att säga, det avlas för mycket på kapacitet och för lite på hållbarhet. Storleken har betydelse... ;)

Men en annan sak är att numera har nästan alla (förutom jag! :p ) ridhus eller nära till ridhus. Vilket innebär att hästarna ofta går lika hårt året om (minus ev veckor där de är helt avställda, vilket jag inte alls tror är gynnsamt vintertid) och vinterträningen blir ofta mycket enformig. Ridhus 5-6 dagar i veckan, kanske en uteritt på helgen. Men tidigare red vi ute hela året och på vintern innebar det långa och många perioder där det endast gick att skritta pga frusen mark. Hästarna fick med andra ord hyppiga skrittveckor under vintern, där de skrittades rakt fram i skog och mark, arbete som enbart var uppbyggande och ej slitande. Jag som inte har ridhus rider ju fortfarande på det sättet och jag tror det till stor del är därför min stora tunga häst är 18 och har ben som är lika fina som när han var 5.

Jag minns en gammal intervju med Ulla Håkansson i Ridsport där hon pratade om det där, hon fick frågan varför hennes hästar var så hållbara och hon svarade då att det nog var bristen på ridhus. Att hon i långa perioder inte gjorde annat än att skritta på vägarna runt stallet.
 
Läste också den. Väldigt intressant. De flesta vill ha hållbara hästar men vad gör folk egentligen för att få det? Håller med om att mindre kraftiga hästar håller bättre om man generaliserar. Att vara liten och lågställd behöver inte betyda att det är en dålig häst, kolla på Valegros exteriör. Kortbent och rund. Förstår inte hetsen med att alla ska ha enorma hästar! Folk som är 160 långa sitter på hästar som närmer sig 180.

Jag har en stor häst men han var inte så stor när jag köpte honom, han växte mer än jag trodde. Dessutom är han halvblod/xx, så han har inte de bästa förutsättningarna rent genetisk. Han har dock varit väldigt hållbar trots sin stl, han är 18 år och har inte haft en enda belastnings/slitageskada i hela sitt liv. Enligt veterinärer har han ovanligt fina ben för en äldre häst. Men om det blir fler hästar ska det vara en mindre mer kompakt modell. Det är mycket enklare på alla sätt med en häst runt 165. Min första häst var 164, rejäl men ädel (tänk modell jättestor welsh eller kraftig PRE) och han var verkligen idealisk.

En sak jag funderat på ang hållbarhet är att dagens hästar håller sämre än för 20-30 år sen. Aveln har säkert mycket att säga, det avlas för mycket på kapacitet och för lite på hållbarhet. Storleken har betydelse... ;)

Men en annan sak är att numera har nästan alla (förutom jag! :p ) ridhus eller nära till ridhus. Vilket innebär att hästarna ofta går lika hårt året om (minus ev veckor där de är helt avställda, vilket jag inte alls tror är gynnsamt vintertid) och vinterträningen blir ofta mycket enformig. Ridhus 5-6 dagar i veckan, kanske en uteritt på helgen. Men tidigare red vi ute hela året och på vintern innebar det långa och många perioder där det endast gick att skritta pga frusen mark. Hästarna fick med andra ord hyppiga skrittveckor under vintern, där de skrittades rakt fram i skog och mark, arbete som enbart var uppbyggande och ej slitande. Jag som inte har ridhus rider ju fortfarande på det sättet och jag tror det till stor del är därför min stora tunga häst är 18 och har ben som är lika fina som när han var 5.

Jag minns en gammal intervju med Ulla Håkansson i Ridsport där hon pratade om det där, hon fick frågan varför hennes hästar var så hållbara och hon svarade då att det nog var bristen på ridhus. Att hon i långa perioder inte gjorde annat än att skritta på vägarna runt stallet.

Skritten rakt fram blir också ganska enformig efter ett par månader... ;)

HUR och VAR man rider är nog definitivt två stora faktorer, tror även jag :)
 
Tror också att sättet man rider har betydelse. Såg nån jätteintressant video där de jämförde hur dressyrhästar såg ut för ca 20-25 år sedan och nu. Aveln har satsat för mycket på flashiga gångarter där hästen egentligen rör sig helt fel. I kombination med sämre ridning och en häst som rent exteriörmässigt är sämre är det ju klart att hästarna håller sämre. Men artikeln var väldigt intressant!
 
Är ändå vad som jag har hört en del innan men ingen så duktig som gått ut med det innan.

Den hållbaraste hästen jag träffat var en d ponny dom både gått galopp och gymkana i England för att senare i sverige haft en hög med ryttare och fortfarande när hon var 24 år var hon aldrig halt ett steg efter böjprov, hon hade ett kraftigt ben i varje hörn med stora leder och fullblods kropp resten.

Från hon som i höstas köpte ett fullblod :angel:.
 
Läste också den. Väldigt intressant. De flesta vill ha hållbara hästar men vad gör folk egentligen för att få det? Håller med om att mindre kraftiga hästar håller bättre om man generaliserar. Att vara liten och lågställd behöver inte betyda att det är en dålig häst, kolla på Valegros exteriör. Kortbent och rund. Förstår inte hetsen med att alla ska ha enorma hästar! Folk som är 160 långa sitter på hästar som närmer sig 180.

Jag har en stor häst men han var inte så stor när jag köpte honom, han växte mer än jag trodde. Dessutom är han halvblod/xx, så han har inte de bästa förutsättningarna rent genetisk. Han har dock varit väldigt hållbar trots sin stl, han är 18 år och har inte haft en enda belastnings/slitageskada i hela sitt liv. Enligt veterinärer har han ovanligt fina ben för en äldre häst. Men om det blir fler hästar ska det vara en mindre mer kompakt modell. Det är mycket enklare på alla sätt med en häst runt 165. Min första häst var 164, rejäl men ädel (tänk modell jättestor welsh eller kraftig PRE) och han var verkligen idealisk.

En sak jag funderat på ang hållbarhet är att dagens hästar håller sämre än för 20-30 år sen. Aveln har säkert mycket att säga, det avlas för mycket på kapacitet och för lite på hållbarhet. Storleken har betydelse... ;)

Men en annan sak är att numera har nästan alla (förutom jag! :p ) ridhus eller nära till ridhus. Vilket innebär att hästarna ofta går lika hårt året om (minus ev veckor där de är helt avställda, vilket jag inte alls tror är gynnsamt vintertid) och vinterträningen blir ofta mycket enformig. Ridhus 5-6 dagar i veckan, kanske en uteritt på helgen. Men tidigare red vi ute hela året och på vintern innebar det långa och många perioder där det endast gick att skritta pga frusen mark. Hästarna fick med andra ord hyppiga skrittveckor under vintern, där de skrittades rakt fram i skog och mark, arbete som enbart var uppbyggande och ej slitande. Jag som inte har ridhus rider ju fortfarande på det sättet och jag tror det till stor del är därför min stora tunga häst är 18 och har ben som är lika fina som när han var 5.

Jag minns en gammal intervju med Ulla Håkansson i Ridsport där hon pratade om det där, hon fick frågan varför hennes hästar var så hållbara och hon svarade då att det nog var bristen på ridhus. Att hon i långa perioder inte gjorde annat än att skritta på vägarna runt stallet.
Jag har inte heller ridhus i närheten, måste transportera minst 4,5 mil enkel. Hästarna är urstarka och har inte haft några förslitningsproblem alls. Rids i mycket kuperad terräng året runt, i branta backar och i djup snö. Lyckas vi få ridhusstunder blir det max 4-5 gånger på en hel vinter...:cool:
 
http://www.hippson.se/artikelarkivet/veterinar/grovre-men-valproportionerliga-hastar-som-ror.htm

Tyckte det var en intressant artikel.

7b70db7d8a908cf37e7bbd221d3954f2.jpg

Foto: Caroline Willberg/Agria

Grövre men välproportionerliga hästar – som rör sig harmoniskt – håller ofta bra


Hur ser den perfekta hästen ut? Svaret är att det beror på… Enligt Karl-Henrik Heimdahl, veterinär på Agria och domare på unghästbedömningar, finns det inte någon optimal hästexteriör som passar alla ryttares behov.



Tidningen Hippson innehåller fördjupande material som inte finns på sajten - Prenumerera här!
Text: Malle Kivikas Ankarcrona

Det har skrivits mycket om hur en häst ska se ut för att hålla och prestera, vilket avelsföreningar och uppfödare har tagit fasta på i sitt arbete med att föda upp hästar som kan gå långt. Fokus är ofta att få fram individer som klarar sig högt upp i tävlingsklasserna och som håller sig kvar där under många år.
Inte så sällan är detta fantastiska hästar men de passar inte alltid oerfarna ryttare, till exempel dem som rider på ridskola. Vilket har lett till att många ridskolor faktiskt har svårt att rekrytera hästar som passar i verksamheten.
Detta har Agria tagit fasta på genom att försöka reda ut vad för slags häst som, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, passar en lite mer novis ryttare. Diskussionen är intressant även för hobbyryttaren, för visst är det väldigt många som inte har behov av ”värstingvarianten” av häst – utan som vill fokusera på bra ridning och långvarig vänskap utan skador.

Toppoäng är inte nödvändigt
”Nya hästar till ridskolan” är ett av flera teman under den ”ridskoleboost” försäkringsbolaget har bjudit in till nu i månadsskiftet januari/februari – på sex olika platser i landet. Hippsons utsända satt med under föreläsningen på Mälarhöjdens ridskola i Stockholm nu i veckan.– Rätt exteriör innebär att hästen blir mer funktionell. Dessutom ger det bättre hållbarhet, eftersom en häst som har lätt för att göra sitt jobb sliter mindre på sig, säger Karl-Henrik Heimdahl. Utifrån en mängd statistik, både från försäkringsärenden och från fyraårsbedömningar, kan man se hur viktig exteriören är. Enligt Karl-Henrik visar statistiken ett samband mellan höga poäng på exteriör och färre veterinära anmärkningar.Det som är intressant att notera är enligt försäkringsveterinären att de hästar som inte passar för tävling, kanske för att de är lite för korta ryggen och därför inte flyter lika smidigt över ett stort hinder, faktiskt kan passa bättre för oerfarna ryttare. Trots att de inte får toppoäng exteriört. Utmaningen är att tänka en aning utanför ramen, att förstå varför en tävlingshäst behöver en viss typ av exteriör och varför en häst som inte får full pott på kvalitetsbedömningen kan vara ett bättre val för amatörryttaren. – En grundförutsättning för hållbarhet är att hästen är välproportionerlig, att kroppen och hästens rörelsemekanik är i balans. För oerfarna ryttare är det viktigt att hästen har god balans i sig, eftersom ryttaren själva inte har det, säger Karl-Henrik.

Bra takt – men inte för hög över manken
Det innebär att en häst som är skapt i framvikt passar mindre bra för en oerfaren ryttare, den kommer att få svårt att sätta under sig och att bära vikt. Medan en något lågställd häst med god kroppsbalans kan passa mycket bra.
En annan sak som enligt statistiken tycks vara avgörande är traven. Ju bättre trav, desto färre veterinära nedslag.
– En bra och naturlig takt som främjar en rörelse i balans när hästen rör sig är det bästa, säger Heimdahl.
Utifrån ett renodlat hållbarhetsperspektiv är det heller inte bra för en häst att vara för stor. Hästar över 172 centimeter har fler anmärkningar än mindre individer. De har även, enligt statistiken, färre år på tävlingsbanan. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att många ryttare, särskilt i lite högre dressyrklasser, vill ha just höga hästar.
– För ungefär 20 år sedan var den genomsnittliga mankhöjden 164,5 centimeter. I dag är den 166 centimeter. Dagens snitthöjd tycks vara ganska optimal ur hållbarhetssynpunkt, men det för med sig att vi också får fler hästar som blir riktigt stora och som därmed riskerar att drabbas av hållbarhetsproblem.
Sammantaget innebär detta att den som är ute efter en hållbar häst, men som inte har behov av att rida de höga klasserna, kan vinna på att köpa en häst som tävlingsryttare väljer bort. Tävlingsryttarna söker gärna ädla, högresta och stora hästar som är atletiska ut i hovspetsarna. I stället är Karl-Henriks tips att vidga perspektivet. Tänk utanför boxen och titta på lite grövre men ändå välproportionerliga hästar, som rör sig harmoniskt.

Kort rygg är inte helt fel
Det kan till och med vara en fördel om hästen är lite kort i ryggen, vilket inte ger de högsta poängen på bedömningen.
– En häst med kort rygg blir ofta stel i ryggen vilket inte är bra, det är allmänt känt. Men en häst med lång rygg är svårare att rida. Där krävs det mer av ryttaren för att få ihop framdelen med bakdelen, vilket heller inte är bra. Med andra ord kan det vara bättre att satsa på en häst med lite kortare rygg, men så klart se till att den gymnastiserar ryggen hela tiden, säger Karl-Henrik.
Sett till rörelsemekaniken kan man dessutom ha överseende med att hästen exempelvis paddlar med benen. Så länge paddlandet sker i luften.
– Det som händer i luften har ingen direkt påverkan på hållbarheten, men man måste vara noga med att se hur hästen sätter ner hovarna. Landar de snett, då blir det en snedbelastning vilket sliter.
Till sist ett tips för oss ryttare, för att vi ska få hållbara hästar. Om ryttaren skulle följa samma utvecklingssteg som hästen, då skulle man fokusera mycket mer på balansen i början. Och det skulle gynna hästen, som får lättare att röra sig balanserat vilket minskar slitaget på leder och rygg.
Att longera en nybörjare, så att han eller hon övar upp sin balans, kan alltså vara väl investerad tid för hästens hållbarhet.


De fem vanligaste diagnoserna hos hästar i SverigeHälta KolikHovböldFångTraumatiska hudskador, det vill säga sår som måste sys

Kommentar från Karl-Henrik: Hältor står för majoriteten av alla utbetalningar som försäkringsbolagen gör. Den diagnosen är mest relevant utifrån hållbarheten. Intressant att notera är att ridskolor har färre fall av kolik – vilket antagligen beror på bättre rutiner kring utfodring, arbete och mer genomtänkta inköp av foder. Fång är exempelvis ovanligt på ridskolorna, vilket kanske kan förklaras med att man snabbare ser om en häst visar tecken på fång och därför direkt kan vidta åtgärder.
Bra artikel!
 
Det här var nytt för mig! Varför skulle en kort rygg lättare bli stel? Är det det som är allmänt känt, eller att stel rygg inte är bra?

Ja, jag funderade också på detta? Tänkte ju lekmannamässigt att en lång rygg skulle ha lättare för att bli stel? Eller tänker de att kort rygg betyder högre risk för täta tornutskott etc?
 
Ja, jag funderade också på detta? Tänkte ju lekmannamässigt att en lång rygg skulle ha lättare för att bli stel? Eller tänker de att kort rygg betyder högre risk för täta tornutskott etc?
Kort rygg har ju lika många kotor men måste ta ut alla rörelse på kortare yta. Dvs det kan bli svårt för lederna att få samma rörlighet som på en längre rygg.
 

Liknande trådar

Träning Jag har funderat lite på dessa stora halvblod som finns idag kontra förr att deras mankhöjd kan ligga mot en 180 cm. Många hästar dör i...
8 9 10
Svar
185
· Visningar
10 686
Senast: Marita73
·
Utrustning Min dotter har skolios, och i början av veckan var hon och jag hos en sjukgymnast som är specialiserad på ryttare för att få råd om...
Svar
15
· Visningar
1 332
Senast: Sassy
·
Hästmänniskan Varning för långt inlägg, läs gärna allt innan svar. Lite bakgrund om mig som kanske gör det lättare för er att hjälpa mig och kunna ge...
Svar
8
· Visningar
1 695
Senast: Verdandi
·
Hästmänniskan Gammal användare - nytt nick för att få helt utomstående åsikter på problemet, som inte grundar sig på inlägg jag skrivit tidigare...
2
Svar
38
· Visningar
11 045
Senast: QueenLilith
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp