Jag är ambidextriös och skrev lika ofta och lika dåligt med båda händerna t om årskurs 3. Därefter blev det psykologsamtal för att utreda varför jag gjorde det och sedan få mig att bara skriva med en hand, helst höger..

Jag skriver extremt dåligt och dom nämnts tidigare i tråden har övning inte gett färdighet. 😔
Jag skäms fortfarande över min handstil och får ett sting av avundsjuka när jag ser någon som skriver snyggt.

För att folk ska kunna tyda vad jag skriver så skriver jag enbart med versaler numera. Stor bokstav ngt större än övriga.
 
Jag tycker det är viktigt att ens handstil ska vara läslig, åtminstone när man ansträngt sig lite. Hur min handstil ser ut varierar väldigt mycket beroende på om jag snabbt försöker skriva ner något eller om jag är lite mer noga. Tycker absolut att det är viktigt att kunna skriva för hand, det behövs fortfarande trots datorer och smartphones.

Att bara skriva med versaler tycker inte jag gör något, det är ju ett personligt val och kan ju räknas in som den personens handstil helt enkelt. I mellanstadiet ville jag skriva vissa bokstäver på ett speciellt sätt och tränade då mig själv i att göra det. Så jag skriver vissa bokstäver på ett lite annorlunda sätt fortfarande för jag lyckades träna in det så att det blir så per automatik när jag skriver. Vad det nu skulle vara bra för :p Min pappas a såg mer ut som ett z när han skrev lite slarvigt (blev kul på en friidrottstävling min lillebror deltog på när speakern skulle läsa upp hans namn som vår pappa fyllt i på en lapp och speakern på riktigt trodde att vårt efternamn slutade på dzl istället för dal :D) och min mamma har en väldigt speciell, lite kantig handstil. Men som sagt, så länge det är läsligt så gör det väl inget om man lagt till en personlig twist på det hela.
 
Jag har två systrar och en mamma som kan skriva helt fantastiskt snyggt. De kan skriva kalligrafi(heter det så?). Jag har en hemsk handstil, även om jag verkligen anstränger mig. Den är fullt läslig, men verkligen inte vacker. Jag tror att "en vacker handstil" är medfött. Jag skulle inte kunna träna mig till det som de andra i min familj kan.
 
Jag tillhör skaran som aldrig fick till handstilen, trots skrivträning i skolan (90-tal). Jag skriver relativt mycket för hand och har alltid gjort. Men det har mest varit för min egen skull och utan krav på läslighet för andra. Har i vuxen ålder slagit om till att endast använda versaler när jag skriver saker andra behöver kunna läsa. Det är ovant och blir precis därför betydligt bättre; autopiloten går inte igång och jag tvingas lägga mer tid på bokstäverna. Jag har också roat mig med att träna mina skrivstil på senare år och insett att den faktiskt är snyggare än när jag textar. Troligen av samma anledning som versalerna: det går långsammare.

Jag håller med flertalet som skrivit att handstilen behöver inte vara snygg men jag ser ett värde i att kunna skriva läsligt med penna. Jag tror också (och har för mig att jag läst) att det är gynsamt för läs- och skrivinlärningen att använda papper och penna.
Sonen med dyslexi tycker själv att det är lättare med papper och penna än med ipad och dator, han föredrar absolut det. Samtidigt var det jobbigt när andra påpekade hans stil och fel, men helt klart lärde han sig bättre med penna och papper!
 
Hur viktigt skulle du säga att det är med en "läslig handstil" idag, när nästan allt skrivs på dator?
Jag har två söner, där den ena (går i nian) fortfarande bara skriver med versaler och den andra (går i femman) får man ibland ha gissningstävling för att kunna lista ut vad det står.
Den äldre har skolpersonalen accepterat att det är så, för han skriver ändå mest på datorn och där används ju både stora och små bokstäver utan krångel. Den yngre fick idag hem en handstils-läxa av en ambitiös vikarie. Misstänker att ordinarie lärare har gett upp... 🤪Och vi ska självklart öva lite till. Men frågan är, som sagt, hur viktigt det är i dagens läge att ha en snygg handstil?

När jag gick i lågstadiet hade vi handstils- och välskrivningsböcker att öva i, men såna är ju borttagna sedan länge.

bifogar foto på dokument som minstingen själv fyllde i inför utvecklingssamtal i tvåan. till saken hör att han på själva samtalet funderade länge innan han såg vad han hade skrivit... (självinsikt var ordet, sa bull :rofl: ) Lite bättre har det blivit, men med betoning på lite...
Visa bifogad fil 66401
Jag tvivlar på att oläslig handstil alls kommer att ha något avgörande då det handlar om ifall dina pojkar kommer att träffa en livspartner, få barn (om dom nu vill det) har nära och god relation med sin föräldrar och släkt, trygg och god vänskap samt klara egen försörjning. Att ha fin handstil och bli bedömd efter det är passe. DÄREMOT att stava rätt - är viktigt.
 
Jag tvivlar på att oläslig handstil alls kommer att ha något avgörande då det handlar om ifall dina pojkar kommer att träffa en livspartner, få barn (om dom nu vill det) har nära och god relation med sin föräldrar och släkt, trygg och god vänskap samt klara egen försörjning. Att ha fin handstil och bli bedömd efter det är passe. DÄREMOT att stava rätt - är viktigt.
Fast nja. Stava rätt är inte viktigt om man gör sig förstådd. Jag är egentligen allergisk mot stavfel, men det är MITT problem, inte personen som har dyslektsi.
 
Fast nja. Stava rätt är inte viktigt om man gör sig förstådd. Jag är egentligen allergisk mot stavfel, men det är MITT problem, inte personen som har dyslektsi.
Först så tänkte jag skriva att nja, det beror på sammanhang. Typ att en författare ändå måste lära sig, men så kom jag på att det finns ju korrekturläsare och stavprogram och sånt. Så, min slutsats är väl att inget är omöjligt om en lär sig att hantera sina svagheter (stavning eller handstil) på ett bra sätt. Eller ja, förutom kanske svenskalärare eller kalligrafist :D
 
Hur viktigt skulle du säga att det är med en "läslig handstil" idag, när nästan allt skrivs på dator?
Jag har två söner, där den ena (går i nian) fortfarande bara skriver med versaler och den andra (går i femman) får man ibland ha gissningstävling för att kunna lista ut vad det står.
Den äldre har skolpersonalen accepterat att det är så, för han skriver ändå mest på datorn och där används ju både stora och små bokstäver utan krångel. Den yngre fick idag hem en handstils-läxa av en ambitiös vikarie. Misstänker att ordinarie lärare har gett upp... 🤪Och vi ska självklart öva lite till. Men frågan är, som sagt, hur viktigt det är i dagens läge att ha en snygg handstil?

När jag gick i lågstadiet hade vi handstils- och välskrivningsböcker att öva i, men såna är ju borttagna sedan länge.

bifogar foto på dokument som minstingen själv fyllde i inför utvecklingssamtal i tvåan. till saken hör att han på själva samtalet funderade länge innan han såg vad han hade skrivit... (självinsikt var ordet, sa bull :rofl: ) Lite bättre har det blivit, men med betoning på lite...
Visa bifogad fil 66401
Inte alls viktigt. Maken skriver som ovan. Han är chef över 25 personer och sitter i ledningsgrupp. Han har dessutom svår dyslexi. Han skriver jättemycket mejl. De kan både innehålla stavfel, dubbelord och insmugna konstiga felaktigheter. Presentationer kan någon annan ibland få korrläsa men inte alltid. Han klarar sig alltså ypperligt i livet med en handstil som ovan och stavfel och hela kittet.

Sonen som går i femman skriver även han likadant som ovan. Han fick en ganska väntad dyslexidiagnos nyligen. Ett av områdena i utredningen är förmåga att forma bokstäver. Den är nere på lägsta nivån. Bokstäverna blir troligtvis inte bättre än vad de är nu. Och det är fine.

Jag blir lite förvånad över att så många i tråden tycker att både handstil och stavning är så pass viktigt. Jag skriver i princip aldrig för hand längre. Allt är på dator/telefon. En post-it sporadiskt och en adress på ett kuvert kanske.

Lugna sonen och låt honom fokusera på skrivglädje istället för bokstavsnötande är mitt råd.

Mvh Miks
 
Hur viktigt skulle du säga att det är med en "läslig handstil" idag, när nästan allt skrivs på dator?
Jag har två söner, där den ena (går i nian) fortfarande bara skriver med versaler och den andra (går i femman) får man ibland ha gissningstävling för att kunna lista ut vad det står.
Den äldre har skolpersonalen accepterat att det är så, för han skriver ändå mest på datorn och där används ju både stora och små bokstäver utan krångel. Den yngre fick idag hem en handstils-läxa av en ambitiös vikarie. Misstänker att ordinarie lärare har gett upp... 🤪Och vi ska självklart öva lite till. Men frågan är, som sagt, hur viktigt det är i dagens läge att ha en snygg handstil?

När jag gick i lågstadiet hade vi handstils- och välskrivningsböcker att öva i, men såna är ju borttagna sedan länge.

bifogar foto på dokument som minstingen själv fyllde i inför utvecklingssamtal i tvåan. till saken hör att han på själva samtalet funderade länge innan han såg vad han hade skrivit... (självinsikt var ordet, sa bull :rofl: ) Lite bättre har det blivit, men med betoning på lite...
Visa bifogad fil 66401
Bara det är läsligt så spelar det väll ingen roll.
Min bror, nu 30år, har ungefär handstil som bilden och klarar sig bra ändå både i vardagen och arbetslivet (forskningstjänst på toppuniversitet i USA så akademin verkar inte bry sig alls).
Min mans handstil lämnar mycket att önska men enda gången han lider av det är då jag inte ser vad han skrivit på handlingslistan, "allt" förutom egna anteckningar skrivs ju på datorn säger han. Tjänstemannayrke.
 
Nja, jag har haft jobb där det behövts antecknas i marginalen på en utskrift eller där jag har behövt skriva ned sånt jag ska göra eller komma ihåg och möjligheten att sitta och skriva på en dator har inte funnits. Att åtminstone förstå vad man själv skrivit i det fallet blir ju rätt viktigt då.

I många jobb inom data och it tex skrivs lappar etc till kollegan eller ngt på en whiteboard. Detta trots att man jobbar hela dagarna med datorn.

Läslig skrift är därför bra att få till men snyggt behöver det inte vara. Är det mer läsligt med versaler så föredras det framför oläslig skrivstil.
 
Snyggt är ju skitsamma men man ska kunna läsa vad det står. Om det är med versaler eller gemener anser jag också är skitsamma. Min pappa skrev alltid med versaler. Han klarade sig bra ändå.

Det jag tänker är väl att om barnen en vacker dag sitter på tenta/högskoleprov eller liknande, nåt som kanske faktiskt känns viktigt för dem, hade det ju varit skit om de tappar poäng pga oläslig text.
 
Ett av mina ex skrev allt PÅ linjen. Så g j y såg alltid lite onyktra ut där dom stod och liksom vinglade. Hur svårt kan det vara att göra det rätt? För övrigt stavade han rätt och helt ok grammatiskt även om han inte hade någon vacker handstil.
 
Fast nja. Stava rätt är inte viktigt om man gör sig förstådd. Jag är egentligen allergisk mot stavfel, men det är MITT problem, inte personen som har dyslektsi.
fast förmågan att stava rätt har inte nödvändigtvis ett dugg med dyslexi att göra

Min bror, nu 30år, har ungefär handstil som bilden och klarar sig bra ändå både i vardagen och arbetslivet (forskningstjänst på toppuniversitet i USA så akademin verkar inte bry sig alls).
Äldsta sonens mellanstadielärare hade samma argument, hon hade nån gammal studiekompis som tagit sig igenom höga studier (minns inte, men det var mer än "vanlig högskoleexamen") trots att han gjorde som min son och bara skrev med versaler.
Snyggt är ju skitsamma men man ska kunna läsa vad det står.
I minstingens fall är det gränsfall om det ens är läsligt i många fall, så vi behöver öva en hel del. Det är ju bara synd att det ska till en vikarie i femman för att skicka med det hem som läxa. Man kunde ju övat mer tidigare om det hade påpekats...
 
Jag skriver en del fortfarande för hand. Märkt att min handstil skiftar beroende på humör och väderlek. Nr 1 att det går att läsa men det får gärna se trevligt ut också.
Eller så här då:
1 Begripligt (vad saken gäller, kontext och sammanhang, vad är poängen).
2 Läsbart (vad det faktiskt står).
3 Övrigt (grammatiskt korrekt, inga stavfel, själva handstilen).
 
Sonen med dyslexi tycker själv att det är lättare med papper och penna än med ipad och dator, han föredrar absolut det. Samtidigt var det jobbigt när andra påpekade hans stil och fel, men helt klart lärde han sig bättre med penna och papper!
Nu minns jag inte exakt hur det låg till men läste för något år sedan om någon forskning där de kom fram till att man lär sig bättre när man skriver för hand och inte via datorn. Hjärnan processerar mer. Bearbetar alltså mer info som i sin tur lättare fastnar. Syn - hörsel och känsel samverkar.

Så det är en jättefördel att skriva för hand - det fastnar lättare!
 
Nu minns jag inte exakt hur det låg till men läste för något år sedan om någon forskning där de kom fram till att man lär sig bättre när man skriver för hand och inte via datorn. Hjärnan processerar mer. Bearbetar alltså mer info som i sin tur lättare fastnar. Syn - hörsel och känsel samverkar.

Så det är en jättefördel att skriva för hand - det fastnar lättare!
Absolut!
Jag skriver för hand när jag är på föreläsning då jag minns bättre efteråt då. Jag lär mig alltså av det trots att anteckningarna blir oläsliga pga handstilen.
 
Nu är jag ute på hal is här för det här är inte alls mitt område, men ett av mina barn kämpar med handstilen just, men har det väldigt lätt med ämneskunsksper etc. Det är liksom finmotoriken som fattas och då fick jag berättat för mig av en som nog har koll att det kan vara värt att träna upp den som barn av flera anledningar än att kunna skriva skapligt, det hade något med hjärnans utveckling att göra har jag för mig.

Så vi lägger lite krut på att rita/kalkera/etc, för att träna just den typen av pill. Lego, pärla, annat är liksom inga problem.
 
Nu minns jag inte exakt hur det låg till men läste för något år sedan om någon forskning där de kom fram till att man lär sig bättre när man skriver för hand och inte via datorn. Hjärnan processerar mer. Bearbetar alltså mer info som i sin tur lättare fastnar. Syn - hörsel och känsel samverkar.

Så det är en jättefördel att skriva för hand - det fastnar lättare!
Det berättade en lärare i historia för oss när jag gick första året på gymnasiet 1996. Inte mitt ämne. Hon sa till oss att allt hon skriver på tavlan ska vi skriva ner. Hon berättade samtidigt som hon skrev och vi alla antecknade rubbet för glatta livet. Mitt G i kursen var enkelt och kom av sig själv, öppnade inte boken när jag pluggade på.

I B kursen i historia hade vi en lärare som satte röven på katedern och berättade och ganska snart satt jag och nickade till hela tiden. Sövande. Jag fick verkligen plugga för ett G och låg på gränsen....

Hon förklarade just den där kopplingen med att höra kunskapen, läsa den och sedan skriva och forma orden med handen- vilket ju gör att man också läser det en gång till.

Jag har under alla år försökt få mina barn till att lägga ifrån sig skolan ipad/dator när de pluggar men lärarna är inte pigga på det.... NU har det kommit studier på att ipads inte verkar vara ett hjälpmedel i barns lärande som man trodde när de infördes i skolan.

Var det INGEN som lyssnade på de urgamla lärarna och vad de hade att säga i ämnet innan de lät kommunerna köpa in ipads för många tusen?!
 
Det ska vara läsligt för en människa med normal läskunnighet, men det är bara ett plus om det är fint. Men har man försökt lära sig en längre stund och det inte går är det ju inget att göra åt saken och man klarar sig nog precis lika bra trots oläslig handstil.

Jag skriver fullt läsligt men inte speciellt fint med höger hand vid normalt/högt tempo. Kan skriva hyfsat fint med höger om jag anstränger mig. Läsligt med vänster men ganska fult och det går inte snabbt att skriva.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp