Häst som testar vid uteritter

Bukefalos 30 år!

Clippen95

Trådstartare
Hej på er,
Jag har en fantastisk 10-årig ridtravare med världens härligaste personlighet och livsglädje. Jag har ägt honom sedan i juli och han går tillsammans med en annan ridtravare. Vi är såklart fortfarande i "lära-känna-och-hitta-varandra"-stadiet men jag har ett bekymmer som jag skulle behöva lite tips och råd kring hur jag ska hantera. Vårt bekymmer artar sig när vi ska rida iväg själva. Det börjar redan på gårdsplanen där han reser sig, backar, snurrar runt, drar ner huvudet och tydligt visar att han inte vill. Jag försöker hela tiden behålla lugnet och efter några minuter brukar vi ändå komma iväg... 50-100m... innan han börjar igen. Det är egentligen här jag upplever det största problemet för han kan backa ner i diken, backa in i saker osv. Vilket gör mig orolig att han ska skada sig. Ibland har vi kommit iväg och det har gått hur bra som helst, och ibland går det inte alls. Vi promenerar mycket för hand och det går hur bra som helst. Han bryr sig inte när kompisen lämnar hagen och rids iväg själv, så att det handlar om separationsångest tror jag inte heller.

Min spontana känsla är att han testar mig för beteendet uppkommer även i samband med uteritt med kompisar, men då enbart när vi kommer till en korsning och han vill gå in på en annan väg än den jag tänkt oss. När kompisen går förbi och går åt den vägen jag tänkt från början så slutar han och följer efter. Han går också alltid först när vi är ute med kompisen, vilket inte tyder på att han är osäker eller rädd av sig och ytterligare ger vikt åt mitt resonemang att han testar mig eller helt enkelt vill bestämma.

Jag önskar helt enkelt tips och råd hur man kan kan hantera detta. Jag vill ju kunna rida iväg själv utan kompisen och det går ibland, men detta beteendet gör mig lite frustrerad helt enkelt. Är det bara att ha tålamodet och inte ge sig eller har ni några andra mirakeltips?
 
Han testar dig inte. Glöm den tanken!

Han är otrygg och litar inte på dig tillräckligt för att våga gå framåt i de situationerna. En tidigare medryttarhäst jag hade gjorde så. I början när jag inte kände henne så bra så ledde jag henne bort, satt upp och red hemåt. När jag ledde henne gick hon fram överallt. Hemåt gick hon också alltid utan problem.

Efter hand så blev hon tryggare med mig och det hände mer sällan. När det hände då så hade vi en bra relation och jag kände henne. Då funkade det bäst att jag lät henne stå och titta på det läskiga (en sten eller vad som). Tyglarna lösa. Men hon fick inte vända. Efter ett tag kunde jag be henne gå fram och undersöka det läskiga. Jag sa samma ord varken gång. Mjukt men med inställningen att självklart så kommer hon gå fram "Då tittar vi på det". När hon tog minsta lilla steg framåt mot det fick hon massor med beröm! Nån gång så började hon beta bredvid föremålet i fråga och då lät jag henne göra det ett litet tag.

Det hjälper inte att pusha och försöka tvinga i det läget! Det är då man får en häst som backar ner i diken osv.
 
Han testar dig inte. Glöm den tanken!

Han är otrygg och litar inte på dig tillräckligt för att våga gå framåt i de situationerna. En tidigare medryttarhäst jag hade gjorde så. I början när jag inte kände henne så bra så ledde jag henne bort, satt upp och red hemåt. När jag ledde henne gick hon fram överallt. Hemåt gick hon också alltid utan problem.

Efter hand så blev hon tryggare med mig och det hände mer sällan. När det hände då så hade vi en bra relation och jag kände henne. Då funkade det bäst att jag lät henne stå och titta på det läskiga (en sten eller vad som). Tyglarna lösa. Men hon fick inte vända. Efter ett tag kunde jag be henne gå fram och undersöka det läskiga. Jag sa samma ord varken gång. Mjukt men med inställningen att självklart så kommer hon gå fram "Då tittar vi på det". När hon tog minsta lilla steg framåt mot det fick hon massor med beröm! Nån gång så började hon beta bredvid föremålet i fråga och då lät jag henne göra det ett litet tag.

Det hjälper inte att pusha och försöka tvinga i det läget! Det är då man får en häst som backar ner i diken osv.
Tack för svar!
Jag har heller inte upplevt att det funkar att höja rösten, bli arg eller tvinga.
Utan det som funkat tidigare har varit att vänta ut honom.
Ja, hemåt går han alltid också och när jag leder går han också fram överallt, eller om någon går med oss på marken. Så det kanske är som du säger att han bara är osäker, vilket förvisso inte är orimligt eftersom han bara varit hos mig sedan i juli.
 
Mitt sto har gjort så med sin senaste medryttare som hon inte känner helt än. Tjejen är dessutom inte totalt orädd utan kan bli lite nervös när det sker och varje gång hon blir spänd blir stoet spänd och börjar "konstra". Speciellt när hon förväntar sig att stoet ska konstra. Men när de är avslappnade och samspelta så är det inga som helst problem. Jag har dock sagt åt att inte hoppa av hästen och leda utan sitta lugnt kvar och t.ex backa, göra skänkelvikning eller något annat för att "ta sig vidare". När jag varit med om att hästen gör så brukar jag sjunga för den, då blir min andning samlad och hästen distraherad/lugn/något som gör att den börjar lyssna på mig. Ge det tid säger jag och försök att inte stressa upp dig. 🫶
 

Liknande trådar

  • Kan vi prata om lösgjordhet?
  • Träning, råd
  • Nervös vid ridning ensam
  • stark på uteritt med andra hästar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Hur hitta elektriker?
  • Valvaka!
  • Dejtingtråden 39

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 12
  • Kattnamn från sagor?

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp