Helgkurs

I helgen var jag på CR-kurs igen. Temat var syresättning. För mig som har yogaerfarenhet var det en del skåpmat faktiskt, men det gav även en del nya erfarenheter. Vad sägs om att rida med ett sugrör i munnen t.ex. och bara andas genom detta? Intressant upplevelse.

Hästen som jag fick för helgens uppsuttna lektioner var en riktigt sävlig kille, en stor svart häst som enligt ridläraren var hopsatt av reservdelar. Han var väldigt framtung och hade det inte så lätt för sig. Ridläraren menade att det var ett rent under att han funkade som ridhäst för när han kom var han så illa riden och i dålig form att hon inte riktigt trodde på att han skulle bli ridbar.

Den spontana reaktionen när man satt upp var att försöka få honom att gå fortare men det var inte en så god idé. Då skulle han inte hinna få undan frambenen och han skulle få svårt med takt, balans och bärighet. Det var bättre att försöka få honom bärig i det tempo han hade. För mig var det både utmanande och lite frustrerande. Tempot i min egen kropp är ju så mycket högre. Samtidigt var det ju lärorikt. Och vid i alla fall ett tillfälle så lyckades jag få hästen att gå så som han maximalt kunde prestera, rakriktad och i någorlunda balans. Bättre än så kunde inte hästen, enligt ridläraren.

Även om det var intressant att rida honom så tror jag knappast att han blir någon favorit hos mig.