L
Liquid Diamond
Hej!
Jag är rätt nyinflyttad i en by och häromdagen ringde min granne
och undrade om jag möjligtvis kunde hjälpa honom att rida in hans
unghäst.
Jag har rätt mycket erfarenhet så jag tyckte det lät spännande och
for över till honom på en gång för att hälsa på pållen.
Det är en Appaloosa/Fjording/New Forest på 3 ½ år. Direkt jag såg
honom såg jag i hans ögon att han var en riktigt "tuff" häst.
Det jag vet om hans förflutna är att grannen köpte honom av en ung
tjej. Det jag tror är att dom har haft honom sen föl men
inte "uppfostrat" honom överhuvudtaget och när han blev såpass
stor, stark och tuff att dom inte klarade av honom längre så sålde
dom honom. Grannen berättade att han var helt omöjlig från början
när han hade köpt honom - han hade inte kunnat borsta honom,
kratsa hovarna, leda honom eller någonting. Shit...
Idag gick jag dit igen och skulle ta ut honom på en liten promenad
för att "kolla upp" hur han var och så. När jag band upp honom i
stallgången kunde han inte stå stilla, han ville gärna prova på att
trycka in mig i väggen litegrann också, men han gav upp med det
efter en stund. Framhovarna gick fint att kratsa men när det kom till
bakbenen sparkade han och drog i benet och hade sig. Han bråkade
även med grannen själv. Tydligen hade det varit mycket bråk om det
där med kratsningen av bakhovarna.
På detta problem har jag dock en idé om lösning. Inte göra
kratsandet av bakhovarna till något som förknippas med bråk. Från
början bara nöja sig med att han lyfter dom och sedan ställer man
ner hoven igen, nästa gång hålla den en stund längre o.s.v. tills man
tillslut kan hålla den såpass länge att man hinner kratsa utan bråk.
Låter det bra? Några andra bra idéer?
Jaja, so far so...good...
När vi gick ut så började jag med att stå stilla, han for runt, runt -
tillslut stod han stilla och då gick vi en sväng. Det gick faktiskt rätt
bra en bit, vi gjorde halter och fortsatte gå igen.
Sen helt plötsligt ropade hans kompis på honom från stallet och
denna kraftiga och starka häst bestämde sig genast för att gå till
henne - det ville förstås inte jag, men för honom var jag ungefär
som en myra som hängde där i grimskaftet
Jag har jobbat ganska mycket med NH-metoder med min
islandvallack, som också var en häst med människoproblem och
dåliga erfarenheter när han kom till mig, men i det här fallet kände
jag mig nästan rådlös.
Vart börjar man med en häst som tyvärr har blivit såhär
Det är ju SÅ viktigt att börja med fölen när dom är små, annars kan
det ju blir såhär, att man får en stor 3 ½-åring som ser på människor
som "inget särskilt" och nästan blir farliga.
Han vill att hans dotter ska kunna börja rida på honom men vägen
dit verkar lång.
Nu efterlyser jag idéer om vad jag kan tipsa ägaren om att arbeta
med och även tips på vad jag själv kan bidra med några timmar i
veckan. Vart börjar man med en helt "ouppfostrad" snart 4-åring?
Väldigt tacksam för all sorts hjälp.
Mvh,
Liquid
Jag är rätt nyinflyttad i en by och häromdagen ringde min granne
och undrade om jag möjligtvis kunde hjälpa honom att rida in hans
unghäst.
Jag har rätt mycket erfarenhet så jag tyckte det lät spännande och
for över till honom på en gång för att hälsa på pållen.
Det är en Appaloosa/Fjording/New Forest på 3 ½ år. Direkt jag såg
honom såg jag i hans ögon att han var en riktigt "tuff" häst.
Det jag vet om hans förflutna är att grannen köpte honom av en ung
tjej. Det jag tror är att dom har haft honom sen föl men
inte "uppfostrat" honom överhuvudtaget och när han blev såpass
stor, stark och tuff att dom inte klarade av honom längre så sålde
dom honom. Grannen berättade att han var helt omöjlig från början
när han hade köpt honom - han hade inte kunnat borsta honom,
kratsa hovarna, leda honom eller någonting. Shit...
Idag gick jag dit igen och skulle ta ut honom på en liten promenad
för att "kolla upp" hur han var och så. När jag band upp honom i
stallgången kunde han inte stå stilla, han ville gärna prova på att
trycka in mig i väggen litegrann också, men han gav upp med det
efter en stund. Framhovarna gick fint att kratsa men när det kom till
bakbenen sparkade han och drog i benet och hade sig. Han bråkade
även med grannen själv. Tydligen hade det varit mycket bråk om det
där med kratsningen av bakhovarna.
På detta problem har jag dock en idé om lösning. Inte göra
kratsandet av bakhovarna till något som förknippas med bråk. Från
början bara nöja sig med att han lyfter dom och sedan ställer man
ner hoven igen, nästa gång hålla den en stund längre o.s.v. tills man
tillslut kan hålla den såpass länge att man hinner kratsa utan bråk.
Låter det bra? Några andra bra idéer?
Jaja, so far so...good...
När vi gick ut så började jag med att stå stilla, han for runt, runt -
tillslut stod han stilla och då gick vi en sväng. Det gick faktiskt rätt
bra en bit, vi gjorde halter och fortsatte gå igen.
Sen helt plötsligt ropade hans kompis på honom från stallet och
denna kraftiga och starka häst bestämde sig genast för att gå till
henne - det ville förstås inte jag, men för honom var jag ungefär
som en myra som hängde där i grimskaftet
Jag har jobbat ganska mycket med NH-metoder med min
islandvallack, som också var en häst med människoproblem och
dåliga erfarenheter när han kom till mig, men i det här fallet kände
jag mig nästan rådlös.
Vart börjar man med en häst som tyvärr har blivit såhär
Det är ju SÅ viktigt att börja med fölen när dom är små, annars kan
det ju blir såhär, att man får en stor 3 ½-åring som ser på människor
som "inget särskilt" och nästan blir farliga.
Han vill att hans dotter ska kunna börja rida på honom men vägen
dit verkar lång.
Nu efterlyser jag idéer om vad jag kan tipsa ägaren om att arbeta
med och även tips på vad jag själv kan bidra med några timmar i
veckan. Vart börjar man med en helt "ouppfostrad" snart 4-åring?
Väldigt tacksam för all sorts hjälp.
Mvh,
Liquid
Senast ändrad av en moderator: