Bukefalos 28 år!

Hjälp, eller något

Det verkar som att det finns möjlighet att testa ECT. Funderar faktiskt på det. Blir det bättre så är det ju bra, blir det värre så har jag bara ännu en anledning att vilja dö.

Fast just nu så har jag faktiskt lite att se fram emot då min fina marsvinshona Xíexie är dräktig och kommer föda om tre veckor.
i94935874._msw565h424_szw565h424_.jpg
 
Vill bara flika in en liten brasklapp om Lyrica. Vet de som har blivit självmordsbenägna på bara två dagar med Lyrica i mycket små doser. Trots god tolerans för t ex Neurontin.
 
@Lyan

Vilket ståtligt och vackert marsvin! Jag tycker att du ska testa ECT - det är värt en chans :)

Visst är hon :heart Har fått sjukt mycket beröm över henne från massor av framgångsrika marsvinsmänniskor. Extra roligt är också att hon är min egen uppfödning i åttonde generationen och i rakt nedstigande led från mina första marsvin som jag skaffade när jag flyttade hemifrån.

Jag ska ta upp det med läkaren när jag ska dit om två veckor. Har dock hört väldigt mycket dåligt om ECT men som värst får jag som sagt bara ännu fler anledningar att dö.

Vill bara flika in en liten brasklapp om Lyrica. Vet de som har blivit självmordsbenägna på bara två dagar med Lyrica i mycket små doser. Trots god tolerans för t ex Neurontin.
Jag blev jättedålig av Lyrica. Sluddrade och vinglade, extrem ångest och fick problem att se. Tog lägsta dosen i 2,5veckor och det tog tre månader innan synen blev normal.
 
Är så sjukt förvirrad. Har inte varit hos läkaren ännu, ska dit på tisdag tror jag att det var, och vet inte hur jag ska göra med ect eller annan behandling. En del av mig vill må bra (och det känns jättekonstigt för det är ingen känsla jag känner igen) men samtidigt så vill jag inte det. Jag vet inte om jag vill leva och om jag då börjar må bättre så blir det mycket svårare att ta livet av mig. Hela mitt huvud är liksom redan förstört eftersom det är så starkt inarbetat att ALLT är meningslöst. Detta vet jag att jag aldrig kan ändra på så det enda sättet att få bort det är att jag mår så pass "bra" att jag kan strunta i att allt är meningslöst och det har typ bara hänt när jag är manisk (eller hypomanisk är det nog jag har varit).
Jag har ju slutat med flera mediciner och tar nu även sömntabletter så sömnen funkar och jag är så förvirrad i alla tankar för jag funkar inte alls likadant som med de andra medicinerna så jag känner inte igen mig själv. Jag mår bättre tror jag, men jag orkar knappt någonting. Jag måste välja mellan att gå promenad med hunden eller göra något annat och jag är uppe ca 12timmar innan jag går och lägger mig i sängen igen. Det finns mycket som jag vill göra men jag varken orkar eller vill (förvirrat som sagt), saker som jag i tanken skulle kunna tycka är roligt men när jag gör något som tar mer än 5-10minuter så får jag ångest och meningslöshetskänslor. När jag har lite energi så kan jag strunta i de känslorna ett tag men det är jättejobbigt. Jag gör i princip ingenting förutom att sitta framför datorn och ha TVn igång samtidigt för att ha bara det ena har jag inte koncentration till.
Och en massa annat...
 
Att ditt huvud skulle vara förstört är inte sant. Det är helt enkelt omöjligt att få ett förstört huvud för att man intalat sig att allt är meningslöst. Inte ens krigsveteraner som råkat ut för mycket svåra trauman i krigssituationer är förstörda. Även de kan må bättre.

Eftersom du är van att var sjuk är det ovant att bli frisk eller friskare. Det är ovanan som skrämmer eftersom ditt liv då kommer att förändras. Man kan vara rädd för att man då kommer att uppleva situationer och krav som man i dagsläget inte klarar. Notera att jag sa "i dagsläget". När du är friskare klarar du det.

Nu kör du hela tiden med plan A, vilket är att ta livet av dig om/när livet blir för jobbigt. Plan B verkar saknas. Om du ska fortsätta leva behöver du veta vad du ska göra i stället. Det kan vara saker som att njuta av en promenad i naturen, att äta en bit god mat, att prata med någon om något trevligt. Till exempel. Det är sådana upplevelser livet är fullt av. Livet har nämligen inget mål. Det enda man vet med säkerhet är att alla dör på slutet. Frågan är bara vad man gör av alla dagar fram till dess. Kan det vara så att du känner meningslöshet över att det inte finns något mål?
 
@Lyan hoppas du får prova ECT. På de patieter som jag sett som fått ECT så har de allra flesta fått stor hjälp! Angående minnet så har vissa liksom tappat just den dagen efteråt, men annars har minnet inte påverkats avsevärt. Jag tror det var en som blev lite mer glömsk, men hen led också av en minnessjukdom.

ECT är absolut inte så dramatiskt som folk ibland tror.
 
Ts, du kan alltid diskutera allt mellan himmel och helvete här på bukefalos.
Inget ämne är för stort eller litet.
Här finns plats för både skratt och gråt!
 
Att ditt huvud skulle vara förstört är inte sant. Det är helt enkelt omöjligt att få ett förstört huvud för att man intalat sig att allt är meningslöst. Inte ens krigsveteraner som råkat ut för mycket svåra trauman i krigssituationer är förstörda. Även de kan må bättre.

Eftersom du är van att var sjuk är det ovant att bli frisk eller friskare. Det är ovanan som skrämmer eftersom ditt liv då kommer att förändras. Man kan vara rädd för att man då kommer att uppleva situationer och krav som man i dagsläget inte klarar. Notera att jag sa "i dagsläget". När du är friskare klarar du det.

Nu kör du hela tiden med plan A, vilket är att ta livet av dig om/när livet blir för jobbigt. Plan B verkar saknas. Om du ska fortsätta leva behöver du veta vad du ska göra i stället. Det kan vara saker som att njuta av en promenad i naturen, att äta en bit god mat, att prata med någon om något trevligt. Till exempel. Det är sådana upplevelser livet är fullt av. Livet har nämligen inget mål. Det enda man vet med säkerhet är att alla dör på slutet. Frågan är bara vad man gör av alla dagar fram till dess. Kan det vara så att du känner meningslöshet över att det inte finns något mål?

Det är inget som jag har intalat mig utan som jag har insett, vilket är en väldigt stor skillnad. Hade det varit att jag hade intalat mig själv att allt är meningslöst så hade det säkert gått att ordna men livet har bevisat att allt är meningslöst. Jag vill inte att det ska vara meningslöst.

Jag kan inte njuta av vad jag gör oavsett om det är något jag skulle kunna gilla eller inte. Tidigare så kunde jag det men efterhand som tiden går så känner jag mindre och mindre glädje och meningsfullhet. Tex så första gången ett av mina marsvin blev best in show så var jag glad för det länge men nu är det roligt i kanske 5minuter och sedan är jag gråtfärdig och mår skit igen. Allt blir hela tiden mindre värt.

Fast det är ju plan B jag håller på med nu eftersom plan A inte funkade. På sätt och vis är det skönt att slippa må så fruktansvärt att jag är ledsen och har ångest för att jag inte har möjlighet att ta livet av mig nu (det har jag iofs fortfarande men inte alls lika mycket, kan till och med glömma det ibland), men samtidigt så är det skitjobbigt för det betyder att jag "ger upp" och accepterar att livet går vidare och det vet jag inte om jag vill.
 
@Lyan hoppas du får prova ECT. På de patieter som jag sett som fått ECT så har de allra flesta fått stor hjälp! Angående minnet så har vissa liksom tappat just den dagen efteråt, men annars har minnet inte påverkats avsevärt. Jag tror det var en som blev lite mer glömsk, men hen led också av en minnessjukdom.

ECT är absolut inte så dramatiskt som folk ibland tror.

Kollade och det var på onsdag jag ska till läkaren. Jag är så förvirrad. Jag vill kunna må bra och vara "normal" men samtidigt inte. Om jag går igenom ect, eller annan behandling, så blir det som att jag ger upp och accepterar att livet går vidare men det vet jag inte om jag vill för det är så fruktansvärt mycket jobbigt som jag då måste ta tag i och det vill jag inte
 
Kollade och det var på onsdag jag ska till läkaren. Jag är så förvirrad. Jag vill kunna må bra och vara "normal" men samtidigt inte. Om jag går igenom ect, eller annan behandling, så blir det som att jag ger upp och accepterar att livet går vidare men det vet jag inte om jag vill för det är så fruktansvärt mycket jobbigt som jag då måste ta tag i och det vill jag inte

På vilket sätt ger du upp? Tycker du att du förtjänar att må så dåligt? Eller är det ett skydd för omvärlden?

Vilka är dessa saker du måste ta itu med? Lista dem. Garanterat finns det hjälp att få också med att genomföra dessa saker.
 
På vilket sätt ger du upp? Tycker du att du förtjänar att må så dåligt? Eller är det ett skydd för omvärlden?

Vilka är dessa saker du måste ta itu med? Lista dem. Garanterat finns det hjälp att få också med att genomföra dessa saker.

Jag ger upp på att kunna ta livet av mig och därför slippa allt. Nej, jag förtjänar inte att må dåligt men jag har gjort det i hela mitt, jag kan inte se att det finns något som kan ändra det så pass att jag kan få må bra och inte bara finnas och stå ut som jag har gjort hittills.

Sakerna som måste tas itu med är allt som har med livet att göra, allt som inte är att bara sitta och glo på datorn och vilja att dagen ska ta slut så jag kan få sova och slippa allt en stund.
 
Okej, du behöver verkligen hjälp med att bryta dina tankebanor. De där tankarna är ju sjuka tankar. Jag tror verkligen på ect i ditt fall, men jag hoppas att du får annan hjälp vid sidan om.
 
Det är inget som jag har intalat mig utan som jag har insett, vilket är en väldigt stor skillnad. Hade det varit att jag hade intalat mig själv att allt är meningslöst så hade det säkert gått att ordna men livet har bevisat att allt är meningslöst. Jag vill inte att det ska vara meningslöst.

Det är depression och ångest som har intalat dig att allt är meningslöst. Det är sjukdomen som intalat dig det. Du ÄR inte sjukdomen, du har den.
Jag trodde också att allt var meningslöst, hopplöst, omöjligt. Jag trodde att jag visste att det var det. Jag hade fel, och det inser jag nu när jag är frisk - vilket jag ALDRIG trott att jag skulle bli.

Läs gärna min kommentar på första sidan om du inte redan gjort det, eller läs den igen.

Och fortsätt skriva av dig här.
 
Det är inget som jag har intalat mig utan som jag har insett, vilket är en väldigt stor skillnad. Hade det varit att jag hade intalat mig själv att allt är meningslöst så hade det säkert gått att ordna men livet har bevisat att allt är meningslöst. Jag vill inte att det ska vara meningslöst.

Jag kan inte njuta av vad jag gör oavsett om det är något jag skulle kunna gilla eller inte. Tidigare så kunde jag det men efterhand som tiden går så känner jag mindre och mindre glädje och meningsfullhet. Tex så första gången ett av mina marsvin blev best in show så var jag glad för det länge men nu är det roligt i kanske 5minuter och sedan är jag gråtfärdig och mår skit igen. Allt blir hela tiden mindre värt.

Fast det är ju plan B jag håller på med nu eftersom plan A inte funkade. På sätt och vis är det skönt att slippa må så fruktansvärt att jag är ledsen och har ångest för att jag inte har möjlighet att ta livet av mig nu (det har jag iofs fortfarande men inte alls lika mycket, kan till och med glömma det ibland), men samtidigt så är det skitjobbigt för det betyder att jag "ger upp" och accepterar att livet går vidare och det vet jag inte om jag vill.

Vad är det "insikten" har talat om för dig? Vad innebär det?

Är det meningslöst att födas, leva och sedan dör man ändå? Är det för att det inte finns något mål där man blir totalt lycklig för resten av sitt liv?

"Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att de var livet."

Sen bevisar inte livet någonting. Du hittar de bevis du vill ha och som passar in i dina tankemönster.
 
Nu har jag varit hos läkaren och vet inte riktigt hur det gick. Två veckor till jag ska träffa henne nästa gång och vet inte vad jag ska göra under tiden. Just nu mår jag sjukt dåligt och bara gråter. Kommer aldrig kunna stå ut i två veckor med att ingenting händer som jag mår nu. Jag gör inget annat än sitter framför datorn och glor och det är så fruktansvärt tråkigt men orkar ingenting annat för jag är så trött och energilös. Jag vill inte ha det såhär, står inte ut mer
 
Förlåt att jag inte svarar på era inlägg, kan inte koncentrera mig tillräckligt för det
 
Nu har jag varit hos läkaren och vet inte riktigt hur det gick. Två veckor till jag ska träffa henne nästa gång och vet inte vad jag ska göra under tiden. Just nu mår jag sjukt dåligt och bara gråter. Kommer aldrig kunna stå ut i två veckor med att ingenting händer som jag mår nu. Jag gör inget annat än sitter framför datorn och glor och det är så fruktansvärt tråkigt men orkar ingenting annat för jag är så trött och energilös. Jag vill inte ha det såhär, står inte ut mer

Gråt på du. Känn efter hur du känner. Dina känslor sitter inte fast i dig oavsett hur starka eller jobbiga de är. När man känner efter ordentligt kan man också så småningom uppleva en distans till känslorna. De får vara där, men de tar inte över. Du är inte dina känslor, du har dem.
 
Gråt på du. Känn efter hur du känner. Dina känslor sitter inte fast i dig oavsett hur starka eller jobbiga de är. När man känner efter ordentligt kan man också så småningom uppleva en distans till känslorna. De får vara där, men de tar inte över. Du är inte dina känslor, du har dem.

Men jag vill inte ha det såhär, jag orkar inte mer. Det känns som att jag ska slitas itu
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har återkommande depressioner och ångest samt ridskada som orsakar konstant smärta. Värre sista året vilket gjort mig sämre...
Svar
10
· Visningar
1 187
Senast: tråkmåns
·
Relationer Lååångt om min krångliga mor-dotter relation. Har i över ett halvår nu haft paus från min mor. Efter ännu ett storbråk så kände jag att...
Svar
13
· Visningar
2 657
Senast: tanten
·
  • Artikel
Dagbok Vet inte vart jag ska ta vägen med min ledsenhet över hur saker har blivit. Imorse blev jag örfilad (hårt!) av mitt barn när jag skulle...
3 4 5
Svar
84
· Visningar
8 330
Senast: miumiu
·
Hundträning Jag har en okastrerad hane på 2,5 år av spetsras. Just nu mår jag väldigt psykiskt dåligt, vilket delvis har med hunden att göra. Så för...
2
Svar
37
· Visningar
5 667
Senast: Kraxa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Magsjuk hund
  • Tråden för spår
  • Akvarietråden IV

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp