Vi har hemma haft en lite tung vecka med vår lilla grupp. I torsdags fick även vi erfara att bli av med en kyckling tack vara en nedrans råtta som gnagt sig in. Vi säkrar upp ytterligare men har redan börjat titta på att bygga nytt hönshus efter årsskiftet. Ska framförallt mura det och flytta det bort från lador och andra bra boendeplatser för rått-jäklarna.
Sen blev en utav tupparna som föddes i somras halt. Kunde inte hitta någonting på honom. Inte varm, svullen eller tillstymmelse till sår eller ömhet när man tog i ben eller fot... vi skulle bort till helgen och för att skona mamma från att behöva ta ett beslut så valde vi att ta bort honom när han inte blivit minsta lilla bättre på två dagar. De andra var ruggigt elaka mot honom också och det kändes plågsamt att se honom försöka parera och hålla balansen. Så det var rätt beslut men kändes ändå tufft.
När vi var borta och mina stackars föräldrar var gårdsvakt så fick vi tyvärr besök från rovfågel. Min ena favorit strök med. En stund trodde vi det var tre som var borta men två hade bara gömt sig och hittades av familjens hund i en rishög senare och som kom fram efter gediget lockande några timmar senare. Det var skönt att det bara var en men det kändes tungt.
Så tre höns mindre på en vecka. Blä.
Hoppas det var höstens missöden som kom i ett svep...
