Jag hade exakt samma problem med min häst. Det här är ett kärt ämne för mig. Under det senaste året har jag läste allt jag kunde hitta om hovar och hovvård (mer än bara den svenska litteraturen, och inte alls bara Strasserböcker) för att rädda min hästs hovar. Utan hovar ingen häst var min veklighet, och jag ville rädda min häst. Insåg snart att den egentliga orsaken till att hovarna försämras är att skon inte kan erbjuda rätt miljö för att en frisk hov ska utvecklas. Alltså bidrar skon till en långsam, långsam försämring av hovens delar. Framförallt drabbas hovväggen, den inre hovväggen. Givetvis beror detta på vilken typ av verkning och skoning som görs, men vi skulle behöva sko våra hästar var tredje vecka för att hovarna inte ska utsättas för allt för stor negativ påverkan. Visst kan en sko göra din häst ridbar och du ser inga tecken på smärta, men tyvärr ger den inte hoven möjlighet att bli frisk och förbättra sina svaga delar. Den ger oss en livlina som gör det möjligt för oss att använda hästen längre.
Och hur gick det med min häst. Sedan knappt ett år sedan så gav jag upp och orkade inte slå dit fler tappskor. Lät alltså min häst gå barfota. Under första tiden utan skor kunde han bara gå på mjuka eller hårt och helt jämt, underlag men successivt blev han bättre. Jag märkte en förbättring i horntillväxten ganska snart och kände på så sätt att jag var på rätt väg. Anpassade ridningen till underlaget men hade inga problem att hålla igång honom. Nu, åtta månader senare beundrar jag hans friska och starka hovar varje dag. Vi är ute och galopperar på vägar med grus och småsten utan att han ömmar. Igår red jag fyra timmar på mestadels grus utan att hovarna slitits så mycket att jag kan se det. Det är något jag aldrig ens vågat drömma om med tanke på det skick hovarna var i för mindre än ett år sedan.
Om din häst har så dålig hornkvalitet som du beskriver så är det ända rätta att ta tjuren vid hornen och inse att hoven inte är fullt frisk. Inte har väll din häst alltid haft såhär dåliga hovar? Visst finns väl anlag för dåliga hovar i många av dagens fullblod. Huruvida det har att göra med miljön under de första levnadsåren spelar ju ingen roll här. Men att sträva efter bästa möjliga hoven för just den givna hästen är inte att begära för mycket. För att bygga upp det som saknas i din hästs hovar så behöver den gå barfota, åtminstone under en första tid. Har hoven en så dålig grundkonstruktion att den aldrig kommer att kunna prestera det du vill utan skor så är det ju bara att sätta på en sko igen. Men då har du i varje fall en bättre hov att sätta skon på.
Det finns en uppsjö med preparat, fodertillskott och mirakelmediciner för att förbättra hovens kvalitet och vissa kan säkert vara bra medans andra är mindre bra. Det tilltalar oss ofta mer att prova dessa enkla medel istället för att ta sig an en omfattande och kontroversiell uppgift som att förbättra hovarna genom att gå barfota. Det är många som pratar om vatten, bra eller dåligt för hoven. Jag skulle vilja säga att vatten är en aning överreklamerat idag. Kan kanske vara bra under vissa förutsättningar men dessutom förödande under andra. Har din häst tunna sulor så bör du undvika vatten. Har den röta eller svamp likaså. Luktar hoven illa är det ett tydligt tecken på svamp och att hålla hoven torr och ren är avgörande för att bli av med detta.
