Hundförsäkring

Bukefalos 30 år!

100% av djuren dör någon gång, så att basera det på procent på det sättet tror jag blir svårt.

Ögonspecialist lär sällan behövas akut. Då kan man, om man har möjlighet och anser att det är rimligt, åka till en sådan planerat. Samma borde gälla med de flesta specialistbehov?

För min del får det gärna finnas specialister och avancerad utrustning på några djursjukhus ute i landet. Men att begära att man absolut måste använda sig av dessa, och att de ska finnas tillgängliga dygnet runt, tycker jag är orimligt. Jag tycker dock att det behövs tillgång till fler småkliniker/fältveterinärer i landet, även på jour.
Självklart kan man behöva ögon specialister akut. Vi åkte in med dotterns hund akut till den lokala kliniken och åkte hem med ögonsalva. Ångrar så att vi inte åkte till Blå Stjärnan med ögon specialist, då hade vi kunnat räddat ögat.
 
Det är ju svårt att bemöta anekdotiska påståenden. ”Bakelsförlamad” på grund av vad? Och varför skrevs överhuvudtaget ett veterinärintyg? Det låter supermärkligt. Om katten undersökts på ett specialistdjursjukhus så borde ju någon form av diagnos kunna ha ställts.

Långa behandlingar för kroniska besvär kan även billigare privatpraktiserande icke-specialister föreskriva. Så jag förstår inte alls vad det skulle ha med avancerad djursjukvård att göra. Snarare är det väl så att en specialist har större möjligheter att kunna sätta en korrekt diagnos och föreskriva adekvat behandling (eller avlivning) utifrån framtidsutsikter och potentiellt lidande.

Men låt oss fortsätta på det anekdotiska spåret - bara för sakens skull. Min hund som dog i våras hade sannolikt fått ett bättre avslut om rätt diagnos hade ställts från början. Hon hade tappat vikt efter att magen rasat (vi trodde då att det var magsjuka från dagis) och gick inte upp i vikt igen. Vi var på den lilla kvarterskliniken för att få förnyat recept på Atopica och passade på att fråga. Veterinären tyckte (rätt tänkt) att vi skulle ta ett blodprov (S-kreatinin) för att kolla njurarna. Provet kom tillbaka och vi fick lugnande besked om njurarna (fel tänkt). 5-6 månader senare hade hon fortfarande inte gått upp i vikt och jag åkte istället till Bagarmossen som menade att S-kreatinin var otillräckligt för att kunna ställa diagnos. Rätt prover togs och hunden hade visst njursvikt, trots fortsatt bra kreatininvärde. Hade hon direkt kommit till endokrinolog så hade hon både haft bättre utsikter och förmodligen sluppit njurtrötthet och det lidande det medför under den tid som passerade efter den felaktiga diagnosen.

I min värld så minskar lidandet med möjlighet till rätt diagnos och adekvat behandling. Det är förenklat att tänka att ”en död hund lider inte”. Bortsett för att jag ogillar både uttrycket och attityden så bortser den från den enorma gråzon mellan hund som upplever god välfärd och en hund som synligt lider. Det finns en rad sjukdomstillstånd och diagnoser hos hundar som kan medföra betydande lidande utan att det omedelbart framträder för en lekman - eller ens för en mycket erfaren hundägare. Där lidandet blir uppenbart först vid professionell undersökning – kliniskt, radiologiskt eller laboratoriemässigt. Jag menar att det är ett allvarligt feltänk (post hoc-felslut) att lidandet riskerar att öka med mer avancerad djursjukvård.

Den avancerade djursjukvårdens förbättrade diagnostik avslöjar snarare ett lidande som tidigare ofta förblev osynligt, den skapar det inte.
Ja alltså bakbenen släpade i marken. Den hasade sig fram på frambenen. Ägarna släppte ut den för den ville ha frisk luft sa de. Det blev en massa skriverier i deras BRFs facebookgrupp och jag fick berättat för mig vad som stod. I direktkontakten med ägarna så hette det att den stod under behandling, men så visade sig inte vara fallet. Tillståndet var kroniskt och vet hade sagt att de inte behövde avliva katten.

Ja visst kan man ge smärtstillande under många år, eller andra behandlingar som varar livet ut utan att det är avancerad vård. Jag tänker väl mest på cancerbehandlingar där utgången är oviss och hunden mår kasst under tiden. Har hört om hundar som opererat 5-6 ggr innan de fått dö.

I ditt fall så är det jättetråkigt att veterinären inte reagerade snabbare och remitterade om ni ville det. Klart att det är fantastiskt att det finns bättre möjligheter nu, men det är ju för de som har råd. Jag menar inte att mer avancerad vård gör det mer sannolikt att lidande förlängs (tvärtom), det är mer veterinärens hållingssätt som har gått från "jag rekommenderar att du gör såhär" till "vad vill du göra?" och går med på att lägga in och behandla djur som kanske borde få dö. Men jag fattar att det är svårt att vara rak och tydlig mot hundägare när man blir uthängd på sociala medier om hundägaren inte håller med...
 
Jag undrar vad ni som hundägare anser vara basic djursjukvård och avancerad djursjukvård?
Just nu i denna tråd används avancerad djursjukvård nästan som något negativt, fult, något som gör att djur får lida längre, oetiskt etc.

Själv, utifrån mitt perspektiv som djurägare, är jag otroligt glad över att djursjukvården har avancerat så pass de senaste 15 åren. Att vi nu har möjlighet att ställa diagnos snabbare, att åtgärda sjukdomar och tillstånd som tidigare lett till avlivning eller icke-tillfredsställande resultat, att kunna åtgärda med minimalt invasiva tekniker som minskar smärta och risker för djuret, stressfri hantering osv.
Jag tycker också att priserna har skenat något otroligt de senaste åren, men jag är otroligt tacksam för all fantastik kunskap och teknik som nu finns att tillgå och jag nyttjar den gärna när mina djur har varit sjuka.
Jag tycker inte att det är avancerad djurvård med flera av de vanligaste operationerna, inte heller TPLO som ju är ett rätt stort ingrepp. Jag tänker med på MR, CT, avancerad cancervård. Och jag vill inte heller att möjligheterna helt stryks! Det jag vänder mig mot är att kostnaden betalas av alla och inte bara de som nyttjar den. För det är enda möjligheten jag kan se, som gör att pensionärer ska fortsätta ha råd att ha sällskap av en katt.
 
Många nämner CT och MR som avancerad vård de inte önskar utnyttja. Jag ser dessa två verktyg som oerhört hjälpande i att snabbt komma fram till diagnos och prognos inom oerhört många områden. I många fall besparar de djurs lidande genom att direkt ge svar på tex dålig prognos istället för att det provbehandlas, tas x prover och tiden går osv. I slutändan kan den där kostnaden att genomföra en CT eller MR-undersökning tom bespara pengar.
 
Jag tycker inte att det är avancerad djurvård med flera av de vanligaste operationerna, inte heller TPLO som ju är ett rätt stort ingrepp. Jag tänker med på MR, CT, avancerad cancervård. Och jag vill inte heller att möjligheterna helt stryks! Det jag vänder mig mot är att kostnaden betalas av alla och inte bara de som nyttjar den. För det är enda möjligheten jag kan se, som gör att pensionärer ska fortsätta ha råd att ha sällskap av en katt.
Jag antar att den enklaste lösningen är att ha småkliniker utspridda över landet, så får djursjukhusen vara dyra. Men hur det ska gå till när kedjorna köper upp kliniker, det vet jag inte. Uppskattar dock att vi faktiskt har några småkliniker (med duktiga veterinärer, men ändå långt ifrån djursjukhusen med allt vad de har) här i närheten. Hade de bara haft jour på något vis så hade det funkat utmärkt. Men förstår att det är svårt att få det att gå ihop med vettiga arbetsförhållanden, vilket nog är en stor del i att dessa kliniker finns.

Edit: Och jag är på intet sätt emot avancerade vård i många fall. Använder det gärna till många djur och situationer. Men, jag tycker inte att det är definitionen av att vara en lämplig djurägare. Det borde vara okej att inte behandla på avancerade sätt/kliniker, vilket lagen också säger att det är.
 
Jag tycker inte att det är avancerad djurvård med flera av de vanligaste operationerna, inte heller TPLO som ju är ett rätt stort ingrepp. Jag tänker med på MR, CT, avancerad cancervård. Och jag vill inte heller att möjligheterna helt stryks! Det jag vänder mig mot är att kostnaden betalas av alla och inte bara de som nyttjar den. För det är enda möjligheten jag kan se, som gör att pensionärer ska fortsätta ha råd att ha sällskap av en katt.
Men CT är ju knappast mer avancerat än operation? Det är ju bara en annan typ av bilddiagnostik, bra vid oklar hälta tex.
 
Många nämner CT och MR som avancerad vård de inte önskar utnyttja. Jag ser dessa två verktyg som oerhört hjälpande i att snabbt komma fram till diagnos och prognos inom oerhört många områden. I många fall besparar de djurs lidande genom att direkt ge svar på tex dålig prognos istället för att det provbehandlas, tas x prover och tiden går osv. I slutändan kan den där kostnaden att genomföra en CT eller MR-undersökning tom bespara pengar.
Men nej, JAG vill absolut utnyttja CT och MR och gud vet vad. Men då tycker jag att det är rimligt att jag betalar det faktiska priset! Jag opponerar mig mot att de som faktiskt INTE vill eller har råd att gå vidare med utredningar får kostnaden för utrustningen inbakad i sitt pris när de söker för akuta, men enkelt åtgärdade åkommor.
 
Jag undrar vad ni som hundägare anser vara basic djursjukvård och avancerad djursjukvård?
Just nu i denna tråd används avancerad djursjukvård nästan som något negativt, fult, något som gör att djur får lida längre, oetiskt etc.

Själv, utifrån mitt perspektiv som djurägare, är jag otroligt glad över att djursjukvården har avancerat så pass de senaste 15 åren. Att vi nu har möjlighet att ställa diagnos snabbare, att åtgärda sjukdomar och tillstånd som tidigare lett till avlivning eller icke-tillfredsställande resultat, att kunna åtgärda med minimalt invasiva tekniker som minskar smärta och risker för djuret, stressfri hantering osv.
Jag tycker också att priserna har skenat något otroligt de senaste åren, men jag är otroligt tacksam för all fantastik kunskap och teknik som nu finns att tillgå och jag nyttjar den gärna när mina djur har varit sjuka.

Jag gör så att jag åker till lilla lokala vet om det är sådant jag bedömer hen troligen kan lösa. Enklare sårskador, ej akuta ärenden. Hen talar om när hen anser att jag ska söka mig vidare.
Är det något större där jag vet innan att det krävs röntgen, sövning eller annat åker jag 7 min enkel väl till dygnetrunt-djursjukhuset. Och då är jag tacksam att de finns. Sen är hund numer senior, och då har jag minskat försäkringen och tagit bort allt onödigt. Innan hade jag liv, avel och precis allt som fanns, men med stigande ålder på hund har jag skalat bort då min gräns för vad jag anser etiskt att göra sjunkit med hunds ålder. Kniper det kan jag betala avsevärt belopp ur eget sparkonto om jag anser det rimligt i förhållande till lidande, rehabtid och livskvalitet.
 
Hade velat att pengarna gick mer till de anställda.
Var en tråd här om lön och tyckte de va tråkigt att se hur ”lite” de tjänar och jag vet att många har det väldigt stressigt.
Kompisen har fått ryggskott pga så många tunga lyft t.ex.
 
Men nej, JAG vill absolut utnyttja CT och MR och gud vet vad. Men då tycker jag att det är rimligt att jag betalar det faktiska priset! Jag opponerar mig mot att de som faktiskt INTE vill eller har råd att gå vidare med utredningar får kostnaden för utrustningen inbakad i sitt pris när de söker för akuta, men enkelt åtgärdade åkommor.
Mitt inlägg var inte till dig utan ett generellt gällande CT och MR, något som nämnts av flera genom trådens gång.
 
Jättebra och jag är glad att det finns, men utrustningen är dyr. Men vill man använda är det ju bara att betala vad det kostar för kliniken?
Men då har ju ännu färre råd att använda den = blir ännu dyrare. Risken är ju att maskinen då inte bär sig och då har ingen möjlighet att använda den?
Samt att då kommer ju den med sämre ekonomi garanterat inte ha råd att utreda sitt djur ? Det ger ju knappast bättre djurvälfärd.

Jag skulle förmodligen behöva avliva mina djur så fort lite mer avancerad vård var på tal då.
 
Men då har ju ännu färre råd att använda den = blir ännu dyrare. Risken är ju att maskinen då inte bär sig och då har ingen möjlighet att använda den?
Samt att då kommer ju den med sämre ekonomi garanterat inte ha råd att utreda sitt djur ? Det ger ju knappast bättre djurvälfärd.

Jag skulle förmodligen behöva avliva mina djur så fort lite mer avancerad vård var på tal då.
De med riktigt dålig ekonomi har absolut inte råd att utreda i dagsläget. Och jag tänker att för oss som har råd med dyr försäkring blir ökningen inte särskilt kännbar i slutändan. De flesta vill ju nyttja den avancerade vården.
 
Jag tycker inte att det är avancerad djurvård med flera av de vanligaste operationerna, inte heller TPLO som ju är ett rätt stort ingrepp. Jag tänker med på MR, CT, avancerad cancervård. Och jag vill inte heller att möjligheterna helt stryks! Det jag vänder mig mot är att kostnaden betalas av alla och inte bara de som nyttjar den. För det är enda möjligheten jag kan se, som gör att pensionärer ska fortsätta ha råd att ha sällskap av en katt.
Jag fattar inte hur du tänker att det skulle gå till i praktiken? Att åtgärd av ett enkelt klobrott kostar mer på ett djursjukhus är liksom självklart. Klobrottet åtgärdas i samma lokaler och av samma personal. Och det tar upp värdefull tid som skulle kunna nyttjas till andra mer akuta operationer som en pyometra till exempel.
Det går liksom inte att klobrottsåtgärden på det stora djursjukhuset kostar lika lite som hos den lokala veterinären på djurbutiken.
Det problem du har är att det inte finns små kliniker och veterinärstationer som vill ta emot på jourtid och på så sätt konkurrerar med priset.
Sen är det ingen rättighet att ha djur utan en lyx, är man fattigpensionär (vilket faktiskt inte är så vanligt i Sverige) så är det inte så smart att skaffa djur.
 
Jag fattar inte hur du tänker att det skulle gå till i praktiken? Att åtgärd av ett enkelt klobrott kostar mer på ett djursjukhus är liksom självklart. Klobrottet åtgärdas i samma lokaler och av samma personal. Och det tar upp värdefull tid som skulle kunna nyttjas till andra mer akuta operationer som en pyometra till exempel.
Det går liksom inte att klobrottsåtgärden på det stora djursjukhuset kostar lika lite som hos den lokala veterinären på djurbutiken.
Det problem du har är att det inte finns små kliniker och veterinärstationer som vill ta emot på jourtid och på så sätt konkurrerar med priset.
Sen är det ingen rättighet att ha djur utan en lyx, är man fattigpensionär (vilket faktiskt inte är så vanligt i Sverige) så är det inte så smart att skaffa djur.
Håller verkligen med i detta att det är ingen rättighet att ha djur.
Jag fattar att det är jättetråkigt att inte ha råd. Jag är själv lågavlönad. Jag skulle inte ha tex råd med en häst. Hur mycket jag än hade velat.

Varför är det en rättighet att ha djur fast man har uselt ställt? Ingen tycker att det är en rättighet att resa utomlands fast det är det bästa man vet och mår toppen av.
Just djur har nått heligt likhetstecken med lycka och rättigheter.
 
Jag fattar inte hur du tänker att det skulle gå till i praktiken? Att åtgärd av ett enkelt klobrott kostar mer på ett djursjukhus är liksom självklart. Klobrottet åtgärdas i samma lokaler och av samma personal. Och det tar upp värdefull tid som skulle kunna nyttjas till andra mer akuta operationer som en pyometra till exempel.
Det går liksom inte att klobrottsåtgärden på det stora djursjukhuset kostar lika lite som hos den lokala veterinären på djurbutiken.
Det problem du har är att det inte finns små kliniker och veterinärstationer som vill ta emot på jourtid och på så sätt konkurrerar med priset.
Sen är det ingen rättighet att ha djur utan en lyx, är man fattigpensionär (vilket faktiskt inte är så vanligt i Sverige) så är det inte så smart att skaffa djur.

Just detta. Min lokala vet är min hundvårdcentral. Sen drar vi till akuten/kirurgen/specialister vid behov.
 
Det problem du har är att det inte finns små kliniker och veterinärstationer som vill ta emot på jourtid och på så sätt konkurrerar med priset.
Halvt kl
Min gissning är att det beror på att det är svindyrt att hålla personal tillgänglig för akutfall, särskilt på tider där det är ganska låg efterfrågan på vård. Många småblessyrer kan vänta till normaltid, och många av de riktigt dåliga är ändå i behov av djursjukhusets resurser. Ska den lilla kliniken kunna t.ex. operera pyos behöver de ju ha åtminstone en veterinär och en narkossköterska tillgänglig som ska ha lön, även om den där pyon är den enda patienten de får in den natten. Och då behöver pyon antingen kosta tillräckligt mycket för att finansiera två högkvalificerade personers nattskift, eller så behöver den kostnaden hämtas in någon annanstans i verksamheten.
 
Jag fattar inte hur du tänker att det skulle gå till i praktiken? Att åtgärd av ett enkelt klobrott kostar mer på ett djursjukhus är liksom självklart. Klobrottet åtgärdas i samma lokaler och av samma personal. Och det tar upp värdefull tid som skulle kunna nyttjas till andra mer akuta operationer som en pyometra till exempel.
Det går liksom inte att klobrottsåtgärden på det stora djursjukhuset kostar lika lite som hos den lokala veterinären på djurbutiken.
Det problem du har är att det inte finns små kliniker och veterinärstationer som vill ta emot på jourtid och på så sätt konkurrerar med priset.
Sen är det ingen rättighet att ha djur utan en lyx, är man fattigpensionär (vilket faktiskt inte är så vanligt i Sverige) så är det inte så smart att skaffa djur.
Men nej, någon form av triagering görs väl ändå dvs det låter lite märkligt att akut sjuka skulle behöva stå tillbaka för mindre blessyrer. Eller är det också ändrat?

Just det där med att en katt är lyx är det jag vänder mig mot. Det är ett hårt och kallt sätt att se på mina medmänniskor. Katten är kanske den enda som bryr sig om den personen, och det ska bort pga minsann ingen rättighet? Sen ska man inte säga att de som köpte djur för 5-10 år sedan är korkade (!) för att de inte kunde se in i framtiden. Prisbilden var ju helt annorlunda då.
 
Halvt kl
Min gissning är att det beror på att det är svindyrt att hålla personal tillgänglig för akutfall, särskilt på tider där det är ganska låg efterfrågan på vård. Många småblessyrer kan vänta till normaltid, och många av de riktigt dåliga är ändå i behov av djursjukhusets resurser. Ska den lilla kliniken kunna t.ex. operera pyos behöver de ju ha åtminstone en veterinär och en narkossköterska tillgänglig som ska ha lön, även om den där pyon är den enda patienten de får in den natten. Och då behöver pyon antingen kosta tillräckligt mycket för att finansiera två högkvalificerade personers nattskift, eller så behöver den kostnaden hämtas in någon annanstans i verksamheten.
Man kan ju tänka sig ett system med beredskap/jour? Rätt vanligt i andra branscher. Dvs man får ersättning för att vara tillgänglig och övertid när man väl behöver jobba. Då behöver inte narkossköterskan jobba hela nätter utan kallas in vid behov. Och får man normalt bara in ett fall/natt så kanske man kan tänka sig ett större upptagaområde, eller att båda har beredskap. Vi hade en timmes inställelsetid på mitt jobb och det är väl rimligt.

Pyooperation skulle jag nog kalla för rutin. Även om jag hört de som fått punga ut med 60-70 papp.
 
Håller verkligen med i detta att det är ingen rättighet att ha djur.
Jag fattar att det är jättetråkigt att inte ha råd. Jag är själv lågavlönad. Jag skulle inte ha tex råd med en häst. Hur mycket jag än hade velat.

Varför är det en rättighet att ha djur fast man har uselt ställt? Ingen tycker att det är en rättighet att resa utomlands fast det är det bästa man vet och mår toppen av.
Just djur har nått heligt likhetstecken med lycka och rättigheter.
Därför att om vi bortser från det empatiska och bara använder den logiska delen av hjärnan så är det en samhällsekonomisk vinst att låta gamla och sjuka få ha sällskap av djur. Djurägare är friskare och mår bättre psykiskt.

Att blanda in häst i detta blir lite goddag yxskaft.
 

Liknande trådar

  • Avsluta försäkring på gammal hund?
  • Försäkringen
  • Hundförsäkring
  • Byta hästförsäkring tips att tänka på

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCXXXVII
  • SHL 26/27
  • Vad ska min son betala?

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp