Hur agerar du när du blir uppringd/stoppad på gatan av en volontär?

Jag är nog lite för trevlig. Jobbar som säljare själv (dock inte ut till privatpersoner i den utsträckningen)

Jag brukar tacka nej till allt men jag låter dem tala till punkt. tycker jag de är för påstridiga säger jag det.

Dock är jag nog lite för snäll/naiv som den stackars killen som stod och lämnade ut flyers utanför Citygross på annan ort. Jag var på semester med sambon och tyckte lite synd o honom för han blev rejält dissad. Så på vägen in tog jag en flyer.
Sambon väser argt till mig att den där kan jag kasta med en gång varför tog jag den? Tittade på flyernoch tja ehum.. jag trodde det var ett gym då jag tyckte han såg "sportig" ut. Det var inget gym det var NMR....

Efter det är jag lite mer restrektiv på vilka det är jag ser ute :D
 
Jag blev nyss uppringd av Greenpeace då jag skrev under en av deras upprop (vet inte om det är rätt ord, men "petition" på engelska är det jag menar i alla fall) häromveckan, något som jag gör väldigt sällan överlag. Jag är inte medlem och skänker inga pengar till Greenpeace i nuläget, utan fick syn på uppropet via en vän på sociala medier och tyckte det var vettigt så jag skrev på. Men nu ringde de alltså upp och undrade om jag kunde tänka mig att bli medlem och betala en månatlig summa för detta.

Det här är något jag funderat över så sent som idag, tack vare klimattråden här på Buke, men jag kände mig inte bekväm med att fatta beslutet sådär på stående fot och lämna ut bankdetaljer (inga känsliga sådana, men ändå) över telefon. I det här fallet har det ingenting med organisationen att göra, jag kanske visst beslutar mig för att gå med i Greenpeace trots allt, men jag vill göra lite mer egen research först och för att se om de verkligen är bästa organisationen för mig.

Det fick mig att undra - kan det verkligen löna sig att ringa runt folk såhär? Finns det verkligen tillräckligt många som är bekväma med att lämna ut sina uppgifter på det sättet och skriva upp sig på något sådär på studs? Har ni gjort det, eller skulle ni känna er bekväma med det? Hur är det med volontärer som stoppar er på gatan eller kommer och ringer på dörren, känner ni er mer eller mindre bekväma att lämna ut uppgifter under sådana omständigheter?

Telefonförsäljare överlag, oavsett aldrig så beaktansvärt ändamål, gör mig alltid illa till mods. Jag har i vissa fall (i yrket) ändå valt att stötta t ex Nolltolerans mot mobbing, Nattvandrarna etc. Men privat blir det alltid tvärnej. Och jag erkänner beredvilligt att det kryper i kroppen på mig - oaktat om det är Greenpeace, Djurrättsorganisationer eller Dagens Industri.
 
Jag har inte något tålamod så jag avslutar snabbt.

Minns en gång i stallet när det ringde och jag var stressad.
Jag lyfte luren och när han presenterat sig frågade jag om han sålde något eller ville tigga pengar. Avkomman skämdes ....

Jag brukar säga "ursäkta att jag avbryter dig, men om du vill erbjuda mig något mot betalning kan vi spara tid för oss bägge genom att lägga ner samtalet nu".

Corona har på det sättet vunnit väldigt mycket respekt i avseende på kass ekonomi...

Är det en manlig säljare vill han i 9 fall av 10 inte alls respektera min åsikt, utan fortsätter med "vill du inte tjäna pengar på ditt mobilavtal?" eller något lika korkat. Är jag på djävulskt humör sabbar jag hans provisionsbaserade inkomst genom att ge honom en kvarts lektion i skillnaden mellan tjäna/spara, men det är inte alltid jag orkar...
 
Jag blev nyss uppringd av Greenpeace då jag skrev under en av deras upprop (vet inte om det är rätt ord, men "petition" på engelska är det jag menar i alla fall) häromveckan, något som jag gör väldigt sällan överlag. Jag är inte medlem och skänker inga pengar till Greenpeace i nuläget, utan fick syn på uppropet via en vän på sociala medier och tyckte det var vettigt så jag skrev på. Men nu ringde de alltså upp och undrade om jag kunde tänka mig att bli medlem och betala en månatlig summa för detta.

Det här är något jag funderat över så sent som idag, tack vare klimattråden här på Buke, men jag kände mig inte bekväm med att fatta beslutet sådär på stående fot och lämna ut bankdetaljer (inga känsliga sådana, men ändå) över telefon. I det här fallet har det ingenting med organisationen att göra, jag kanske visst beslutar mig för att gå med i Greenpeace trots allt, men jag vill göra lite mer egen research först och för att se om de verkligen är bästa organisationen för mig.

Det fick mig att undra - kan det verkligen löna sig att ringa runt folk såhär? Finns det verkligen tillräckligt många som är bekväma med att lämna ut sina uppgifter på det sättet och skriva upp sig på något sådär på studs? Har ni gjort det, eller skulle ni känna er bekväma med det? Hur är det med volontärer som stoppar er på gatan eller kommer och ringer på dörren, känner ni er mer eller mindre bekväma att lämna ut uppgifter under sådana omständigheter?
Jag ignorerar deras existens. Stödjer gärna organisationer och bra projekt men då gör jag det direkt till dem och inte till någon idiot på gatan som går och raggar på folk. Vet inte om det är för att jag inte bor i Sverige eller om det är tidens utveckling av generation smartphone men jag finner de som jobbar med sådana här uppdrag extremt obehagliga och eller sektliknande. Så helt klart en no go.

De som däremot säljer motsvarigheten till "Situation Stockholm" utanför mataffären är ett helt annat ball game och vet hur man för sig.
 
Det jag tycker sämst om är när man ska köpa något i en butik och de säger

”vill du vara med i kampen mot barncancer genom att runda upp tre kronor?”

Ja det vill jag. Till den grad att jag är månadsgivare i Barncancerfonden och skänker några hundralappar i månaden. Det jag inte vill är att du ska stå här och tvinga mig att skänka tre kronor till för att inte se ut som en snål barnhatare inför de bakom mig i kön.

Förekommer ju såklart också med organisationer där jag inte redan bidrar, Men det vet ju inte de. Det är själva grejen att man sätts i den obekväma situationen inför andra som jag ogillar.
Jag brukar på ren princip svara ”nej tack, jag gillar inte barn” och se jätteallvarlig ut när jag får såna frågor. Det brukar göra andra obekväma på ett underhållande sätt :angel:
Vill man vara lite mer korrekt så fungerar det säkert att säga att man redan skänker pengar dit.
 
Jag betalar in för sådant jag vill stötta redan. Stannar inte på stan, brukar hålla en rätt hög fart överlag men hinner de stoppa mig är jag aldrig oartig utan säger bara ”nej tack”. Ringer de upp så säger jag likadant.

Blir tokig på en del klädkedjor som frågar om man vill skänka pengar vid betalning, typ lägga till 10-50 kronor på beloppet. Känns som emotionell utpressning och att jag inte kan säga nej för att jag står och betalar kläder för flera hundra. Är inte det ekonomiska som stör mig utan bara sättet, vill jag skänka pengar gör jag det men jag vill inte känns mig tvingad. Dessutom är det inte alla som faktiskt Kan betala och då är det ännu fulare tycker jag när de ska behöva säga nej inför en full kö.

Tycker överlag inte man aktivt ska behöva neka att donera till välgörande ändamål utan att man själv ska kunna bestämma var, hur och när.
 
Jag blev nyss uppringd av Greenpeace då jag skrev under en av deras upprop (vet inte om det är rätt ord, men "petition" på engelska är det jag menar i alla fall) häromveckan, något som jag gör väldigt sällan överlag. Jag är inte medlem och skänker inga pengar till Greenpeace i nuläget, utan fick syn på uppropet via en vän på sociala medier och tyckte det var vettigt så jag skrev på. Men nu ringde de alltså upp och undrade om jag kunde tänka mig att bli medlem och betala en månatlig summa för detta.

Det här är något jag funderat över så sent som idag, tack vare klimattråden här på Buke, men jag kände mig inte bekväm med att fatta beslutet sådär på stående fot och lämna ut bankdetaljer (inga känsliga sådana, men ändå) över telefon. I det här fallet har det ingenting med organisationen att göra, jag kanske visst beslutar mig för att gå med i Greenpeace trots allt, men jag vill göra lite mer egen research först och för att se om de verkligen är bästa organisationen för mig.

Det fick mig att undra - kan det verkligen löna sig att ringa runt folk såhär? Finns det verkligen tillräckligt många som är bekväma med att lämna ut sina uppgifter på det sättet och skriva upp sig på något sådär på studs? Har ni gjort det, eller skulle ni känna er bekväma med det? Hur är det med volontärer som stoppar er på gatan eller kommer och ringer på dörren, känner ni er mer eller mindre bekväma att lämna ut uppgifter under sådana omständigheter?

Jag säger alltid nej. Däremot kan det såklart väcka medvetenhet om en organisation så att man tar reda på mer.

Men gillar inte alls att bli påhoppad och förväntas ta beslut i stunden, utan att få tid och utrymme att samla in egen information. Då är beslutet ”nej” givet.

(Exempelvis vill jag inte skänka till organisationer med religiös koppling där missionerande eller totalknasiga värderingar är en del av det hela - och det kan krävas ganska djup research för att utröna ibland)
 
Jag är trevlig men engagerar mig inte.

Dvs, jag svarar trevligt men jag fortsätter inte prata med dem eller låter det bli en konversation.

Om det nu inte skulle vara nått ämne där jag är betydligt mer intresserad och har tid över. Oavsett så kommer jag aldrig skriva på nått eller binda mig till nått där och då. Isåfall går jag hem, läser på mer och tar ett beslut sen.

Om det kan löna sig? Ja absolut. Det är lite samma som telefonförsäljning. Vem sjutton köper bredbandsabonnemang där och då via telefon till en som ringt upp dem på kvällen kan man fråga sig? Många fler än man tror, kan jag lova som sålt såna. Även folk som svär åt en det första de gör när de plockar upp luren kan köpa det du säljer 20 minuter senare.
 
Halvt OT.

jag blir inte uppringd av telefonförsäljare. Har nixat min telefon ända sedan jag flyttade från exet.
De enda samtal jag inte svarar på är de från utländska nummer. Ett helt vanligt samtal från ett svenskt nummer tvekar jag inte inför. Det kan ju vara någon som vill just mig något.

Jag blir lite förvånad över er som inte svarar om okända ringer? Det kan ju vara något viktigt. Är det verkligen så vanligt att ha alla bekanta och/eller viktiga nummer sparade i telefonen?
 
Halvt OT.

jag blir inte uppringd av telefonförsäljare. Har nixat min telefon ända sedan jag flyttade från exet.
De enda samtal jag inte svarar på är de från utländska nummer. Ett helt vanligt samtal från ett svenskt nummer tvekar jag inte inför. Det kan ju vara någon som vill just mig något.

Jag blir lite förvånad över er som inte svarar om okända ringer? Det kan ju vara något viktigt. Är det verkligen så vanligt att ha alla bekanta och/eller viktiga nummer sparade i telefonen?

Viktiga samtal från okända brukar resultera i att uppringaren lämnar ett meddelande, oönskade samtal från tjatiga försäljare resulterar aldrig i ett meddelande. Men väljer jag att inte svara pga okänt nummer, så brukar jag för säkerhets skull göra en slagning på det och få bekräftat att andra rapporterat det som oseriös verksamhet eller försäljning.
 
Jag brukar på ren princip svara ”nej tack, jag gillar inte barn” och se jätteallvarlig ut när jag får såna frågor. Det brukar göra andra obekväma på ett underhållande sätt :angel:
Vill man vara lite mer korrekt så fungerar det säkert att säga att man redan skänker pengar dit.

Ja det är det jag brukar svara att jag redan skänker pengar eller något liknande. Men ogillar ändå fenomenet att man ska utnyttja att personer hamnar i en situation där de måste motivera sina val inför andra. (eller ja man är väl inte tvingad att komma med en motivering men du fattar)
 
Jag säger i stort sett alltid nej eftersom jag inte gillar att fatta beslut på stående fot/under övertalning. Tycker det är är så tröttsamt med allt "tjat" att jag nästan slutar skänka pengar till olika välgörande ändamål enbart för att de sedan börjar förfölja en med sitt tjat. Vissa är otroligt påstridiga med. Jag gissar att det är många svagare grupper som inte förmår freda sig och de är där de får in sina pengar.
 
Halvt OT.

jag blir inte uppringd av telefonförsäljare. Har nixat min telefon ända sedan jag flyttade från exet.
De enda samtal jag inte svarar på är de från utländska nummer. Ett helt vanligt samtal från ett svenskt nummer tvekar jag inte inför. Det kan ju vara någon som vill just mig något.

Jag blir lite förvånad över er som inte svarar om okända ringer? Det kan ju vara något viktigt. Är det verkligen så vanligt att ha alla bekanta och/eller viktiga nummer sparade i telefonen?

Om det nu skulle råka vara ett viktigt samtal så antar jag att den som ringer lämnar ett meddelande.
Har aldrig varit ett problem :)
 
Kom på det värsta jag vet med telefonförsäljare: när de inleder samtalet med "Hej, hur är läget/är allt bra med dig/hur mår du idag". :yuck: Brukar alltid replikera med "vad säljer du". :devil:
Jag brukar vara mer specifik än så.
"Mig veterligen känner jag inte dig och jag tänker inte köpa något"
 
Halvt OT.

jag blir inte uppringd av telefonförsäljare. Har nixat min telefon ända sedan jag flyttade från exet.
De enda samtal jag inte svarar på är de från utländska nummer. Ett helt vanligt samtal från ett svenskt nummer tvekar jag inte inför. Det kan ju vara någon som vill just mig något.

Jag blir lite förvånad över er som inte svarar om okända ringer? Det kan ju vara något viktigt. Är det verkligen så vanligt att ha alla bekanta och/eller viktiga nummer sparade i telefonen?
Eftersom en del av mitt jobb är att söka folk via telefon håller jag med dig. Under många år jobbade jag med att ta emot orosanmälningar på barn som kan tänkas fara illa. Då det är hög sekretess kan jag inte säga vad som helst på röstbrevlådor. Mitt direktnummer syns och jag tror att man ser att det går till kommunen om man kollar det.

Själv blev jag för flera år sen uppringd flera gånger på raken av ett okänt nummer så jag svarade till sist. Det var polisen som hittat min dementa pappa i Sollentuna centrum. Sen dess svarar jag på det mesta som inte är utlandsnummer.
 
Eftersom en del av mitt jobb är att söka folk via telefon håller jag med dig. Under många år jobbade jag med att ta emot orosanmälningar på barn som kan tänkas fara illa. Då det är hög sekretess kan jag inte säga vad som helst på röstbrevlådor. Mitt direktnummer syns och jag tror att man ser att det går till kommunen om man kollar det.

Själv blev jag för flera år sen uppringd flera gånger på raken av ett okänt nummer så jag svarade till sist. Det var polisen som hittat min dementa pappa i Sollentuna centrum. Sen dess svarar jag på det mesta som inte är utlandsnummer.
Jag fick för inte så länge sedan ett samtal från sjukhuset som undrade om jag kunde få tag på min mor.
Efter lite missförstånd visade det sig att de bara försökt ringa en gång. Men det var så vanligt att folk aldrig svarade när de ringde om att de inte kunde sitta och hålla på med det till alla, när det ändå slutade med att de behövde leta alternativa vägar eller ge upp.

Någon gång när vården behövt avboka mig med kort varsel har de lättade sagt "vad bra att du svarade", typ som att de fått den här arbetsdagens lottovinst...

Jag undrar hur många heltidstjänster i vården som kunde användas till annat om folk bara tog sina samtal?
 
Jag fick för inte så länge sedan ett samtal från sjukhuset som undrade om jag kunde få tag på min mor.
Efter lite missförstånd visade det sig att de bara försökt ringa en gång. Men det var så vanligt att folk aldrig svarade när de ringde om att de inte kunde sitta och hålla på med det till alla, när det ändå slutade med att de behövde leta alternativa vägar eller ge upp.

Någon gång när vården behövt avboka mig med kort varsel har de lättade sagt "vad bra att du svarade", typ som att de fått den här arbetsdagens lottovinst...

Jag undrar hur många heltidstjänster i vården som kunde användas till annat om folk bara tog sina samtal?

Jag vet inte hur många gånger jag ringt upp folk i tjänsten (ej vården) som inte svarat. Pratat in meddelande om att de får ringa via växeln och fråga efter mig osv osv. Sen ett par minuter senare när jag precis hunnit börja med något annat ringer de upp. Väl investerade skattepengar...
 
Intressant att vi är så många som resonerar ungefär likadant! Att vara snäsig eller otrevlig tycker jag dock är otroligt tråkigt och synd, för mig känns det som att det minsta jag kan göra är att i alla fall vara lite trevlig mot stackaren som sitter där i andra änden av tråden och förmodligen får hantera både det ena och det andra för en skitlön.

Angående att svara när okänt nummer ringer: För mig händer det så sällan att någon ringer sådär, och oftast har jag telefonen på ljudlös så att jag inte ens märker det. När jag då märker och bemödar mig med att svara brukar jag låta dem pladdra på i någon minut eller två för att liksom ge dem en chans, innan jag tackar nej. Men det är klart, det kan ju ses som att jag slösar deras tid också...

Just igår stod det till och med "Suspected Spam" under numret på min telefon när det ringde, men eftersom jag vet att numret för NHS Track & Trace (som meddelar om man t.ex. varit i närheten av någon som visats ha Covid-19) också brukar komma upp med en sådan markering svarade jag.
 
Senast ändrad:
Jag kom faktiskt på nu när jag tänkte efter att jag HAR "köpt" något av en person som kom till dörren en gång! Där fick jag alltså svaret på min egen fråga, hur det kan löna sig... :o

I det här fallet var det dock en lokal välgörenhetsorganisation som värnar om de hemlösa som knackade på. För mig blev det en spark i baken att göra det jag funderat på ett tag, nämligen börja stötta mer lokala organisationer, så sedan dess har jag skänkt 100 kr i månaden till just den organisationen. Där sköttes det dock extremt snyggt och jag har i princip aldrig hört av dem på de här 5 åren, så det kändes ändå som ett bra beslut. Jag är betydligt mer tveksam, på flera sätt, till stora organisationer som t.ex. Greenpeace.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Vildkattungar
  • Diarré

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp