Hur få stopp på frustrerad backande häst?

[purity_666]

Det gäller alltså när vi tränar backning. Vi håller på med bruks/trail och tränar då backning en del, både rätt bak och backning i vinkel.

Ibland går det hur fint som helst, har kunnat backa slalom och backa i vinkel, men ibland blir hästen frustrerad och bara älgar iväg bakåt eller vrider sig åt alla möjliga håll. Så fort han gör så släpper jag all inverkan på honom. Jag ger lång tygel och håller slutar med skänkel, jag vill få honom att stå still, men det funkar inte. Han kliver iväg ändå.

Jag tror att han förstår vad jag vill, han kan ju backa och det kan bli såhär även när vi bara ska backa rakt bakåt. Han har inte jättemycket tålamod, kan krångla en hel del i halter också så jag tror det är frustration som gör så. Men hur får jag stopp? Han kan kliva iväg typ 2 meter, rakt bakåt eller åt något håll med rumpan först. Manar jag framåt så kliver han framåt. Manar jag framåt med stöd i tyglarna fortsätter han backa. Släpper jag allt kliver han ändå iväg, även om jag överdriver och verkligen släpper tygeln helt och har benen ut från hans kropp.

Så hur får jag stopp? När vi backar försöker jag göra det lugnt och balanserat, ett steg i taget med liten paus emellan, inte backar och hänger kvar i hjälperna, utan ett steg-eftergift-ett steg osv.
När han har klivit iväg sådär går jag tillbaka till startpunkten och börjar om. Jag krånglar oss inte vidare från där vi hamnat.

 

[mackan]

Det gäller alltså när vi tränar backning. Vi håller på med bruks/trail och tränar då backning en del, både rätt bak och backning i vinkel.

Ibland går det hur fint som helst, har kunnat backa slalom och backa i vinkel, men ibland blir hästen frustrerad och bara älgar iväg bakåt eller vrider sig åt alla möjliga håll. Så fort han gör så släpper jag all inverkan på honom. Jag ger lång tygel och håller slutar med skänkel, jag vill få honom att stå still, men det funkar inte. Han kliver iväg ändå.

Jag tror att han förstår vad jag vill, han kan ju backa och det kan bli såhär även när vi bara ska backa rakt bakåt. Han har inte jättemycket tålamod, kan krångla en hel del i halter också så jag tror det är frustration som gör så. Men hur får jag stopp? Han kan kliva iväg typ 2 meter, rakt bakåt eller åt något håll med rumpan först. Manar jag framåt så kliver han framåt. Manar jag framåt med stöd i tyglarna fortsätter han backa. Släpper jag allt kliver han ändå iväg, även om jag överdriver och verkligen släpper tygeln helt och har benen ut från hans kropp.

Så hur får jag stopp? När vi backar försöker jag göra det lugnt och balanserat, ett steg i taget med liten paus emellan, inte backar och hänger kvar i hjälperna, utan ett steg-eftergift-ett steg osv.
När han har klivit iväg sådär går jag tillbaka till startpunkten och börjar om. Jag krånglar oss inte vidare från där vi hamnat.

felet i grunden är att hästen i halten tänker bakåt. Hästen ska alltid vara framme på hjälpen och är den inte det börjar den tänka bakåt. Just ryggning om man använder det mkt är det otroligt lätt att hästen börjar tänka bakåt.
För att få bukt med problemet behöver du skola om hästen och ha koll att den alltid tänker framåt. Även en ryggning i sig ska ha framåt tänket i sig.... De flesta hästar under ryttare hamnar i bakåt tänk om ryggning övas för mkt och för frekvent och ffa om hästen då inte i alla lägen är hundra framme för hjälperna i grunden.

 

[kryddelydd]

Så hur får jag stopp? När vi backar försöker jag göra det lugnt och balanserat, ett steg i taget med liten paus emellan, inte backar och hänger kvar i hjälperna, utan ett steg-eftergift-ett steg osv.
När han har klivit iväg sådär går jag tillbaka till startpunkten och börjar om. Jag krånglar oss inte vidare från där vi hamnat.

Jag tror att det kloka är att träna på ett steg i taget så som du beskriver, oavsett om du ska backa rakt eller i vinkel/serpentiner. Om man har väldligt lätta pauser mellan varje steg kan det se mjukt och trevligt ut utan "hackighet" trots att man slutligen har en "mental" paus mellan stegen.
Jag håller inte med mackan om att de flesta hästar under ryttare hamnar i bakåt-tänk - beroende på förstås hur mycket man tycker är för mycket ryggnings-träning.

 

[skuggi]

Det gäller alltså när vi tränar backning. Vi håller på med bruks/trail och tränar då backning en del, både rätt bak och backning i vinkel.

Ibland går det hur fint som helst, har kunnat backa slalom och backa i vinkel, men ibland blir hästen frustrerad och bara älgar iväg bakåt eller vrider sig åt alla möjliga håll. Så fort han gör så släpper jag all inverkan på honom. Jag ger lång tygel och håller slutar med skänkel, jag vill få honom att stå still, men det funkar inte. Han kliver iväg ändå.

Jag tror att han förstår vad jag vill, han kan ju backa och det kan bli såhär även när vi bara ska backa rakt bakåt. Han har inte jättemycket tålamod, kan krångla en hel del i halter också så jag tror det är frustration som gör så. Men hur får jag stopp? Han kan kliva iväg typ 2 meter, rakt bakåt eller åt något håll med rumpan först. Manar jag framåt så kliver han framåt. Manar jag framåt med stöd i tyglarna fortsätter han backa. Släpper jag allt kliver han ändå iväg, även om jag överdriver och verkligen släpper tygeln helt och har benen ut från hans kropp.

Så hur får jag stopp? När vi backar försöker jag göra det lugnt och balanserat, ett steg i taget med liten paus emellan, inte backar och hänger kvar i hjälperna, utan ett steg-eftergift-ett steg osv.
När han har klivit iväg sådär går jag tillbaka till startpunkten och börjar om. Jag krånglar oss inte vidare från där vi hamnat.

Nu känner jag ju inte din häst, men min kan "överdriva" sådär om han tycker att han gjort rätt men inte känner att jag är "nöjd". Svårt att förklara, men det känns som att han säger "Om jag gör SÅHÄR mycket, räcker det då eller??"
Så kanske om du ska se över hur du gör när ni tränar backningen, se om du ev är otydlig.

Sedan kanske man kan antingen skippa backträningen ett tag, eller bara träna på det i samband med att man tex tränar hela banor. Så att det inte blir för tjatigt och enahanda. Det låter ju som att ni väl egentligen kan backa ganska bra redan, så det kanske är något man kan låta vara i perioder?

 

[Alexandra_W]

Jag har som gyllene regel att aldrig rygga en häst som inte är befäst i halten/stillhet i halten. TS skriver hästen har dåligt tålamod och kan krångla i halterna, av frustration. Jag skulle fundera nog på om det ÄR frustration över att det är "tråkigt"/etc - eller frustration över att inte förstå vad som förväntas den här gången? Ofta är det det sista..

Så jag skulle skita helt i att träna ryggningar, och istället träna halter och stillhet. Från marken om de inte funkar där heller, och sen uppsuttet.

Om hästen börjar backa oönskat skulle jag vända hästen åt något håll, bryt/ändra färdriktningen bara och be igen om det som egentligen var meningen.

Sen skulle jag inte träna backa - stanna - backa heller när det är dags för ryggning, utan rygga ett steg - fram i TRAV - halt - fram i trav - halt - rygga ett steg - fram i trav. Min äldre kan slå i backen när det inte passar, och det tog lång tid innan jag bad honom rygga just för han lätt tar till det, och då ryggade vi ett steg och fram i trav. Med så grova hjälper som krävdes helt ärligt, om de inte direkt svarar framåt ur en ryggning är de som mackan säger i bakåttänk. Det kan gå att leva med med en häst som inte tar egna beslut om att backa men är jättedumt med en som har lätt att ta till det.

 

[saraaandersson]

Rent spontant känns det som att hästen inte bjuder fram i ryggningarna utan tänker bakåt istället.
Om hästen ryggar och du "släpper allt" så får den en eftergift och "beröm" för vad den gör. Bättre är då kanske att lätta i handen och driva hästen framåt och få den att gå fram istället.
Prova att ex. rygga ett steg, gå fram ett, rygga ett, gå fram (istället för halt) så att du får hästen att fortsätta tänka framåt.

 

[purity_666]

Jag svarar alla på en gång:

Jag tränar inte backning ofta alls. Halter tränar jag mer då jag tränar mycket övergångar skritt-trav-halt då det är en häst som gärna håller högt tempo framåt. Backning kanske vi tränar.. ja jag vet inte.. varannan månad? Nu ska vi tävla så jag tränade backningar och blev påmind om situationen. Så det är inget problem i vardagsridningen, men ändå ett problem. Hamnar vi i det läget på en tävling blir vi uteslutna.

Han är ingen häst som gärna backar annars. Det är inget han tar till som "olydnad". Står vi inför något läskigt som han inte vill förbi så försöker han hellre vända än backa. Vid halter då han är på tårna kliver han iväg sidvärtes, eller ibland ställer sig och skrapar med ett framben. Halter är tråkigt! Fast ibland är han jätteduktig så han kan ju om han vill och är på det humöret.

Att jag backar ett steg i taget är för att försöka få en kontrollerad backning. Det går inte att bara kliva på när man ska backa i vinkel.

Jag vet inte riktigt om det är att han tänker för mycket bakåt. Så som jag upplever det så är det frustration, men vet inte riktigt varför. Jag ska absolut testa att rida framåt istället när han börjar kliva iväg. Jag har alltid tänkt att han tycker det är tråkigt eftersom han lätt blir rastlös när det inte händer nåt, som i en halt, eller på stallgången, eller ibland när han ska selas på. Han vill iväg. Det är också därför vi tränar mycket övergångar så han ska lära sig att lyssna och att man kan stå still en liten stund.
Han har blivit mycket bättre dock. Förut kunde jag inte sela honom själv utan var tvungen att ha någon som höll i honom så han inte skulle gå iväg, nu kan jag sela på honom själv. Så det går framåt.

 

[mackan]

@purity_666 om ngt i mitt inlägg tolkades som att hästen är "olydig" så har du helt missförstått mig. Att tänka bakåt är en väldigt naturlig sak för hästen att hamna i just i ryggning/backning, så det är inte ekvivalent med olydnad i sig öht frågar du mig, även om det givetvis på papper skulle dömas som sådan rent tekniskt på tävling, och även görs precis det.
Men ur en hanteringsaspekt så vill jag alltså betona att om ngt jag skrev fick dig att tolka mig som att jag anser att det handlar om "olydnad" så är det inte vad jag avser.

att backa/ryggas av förare/ryttare i sig är för en häst en väldig dominanshandling från ryttarens/förarens sida. Det är därför det är väldigt känsligt och lätt att de kan tänka för mkt bakåt, när de skolas till att backa. Med andra ord är de snälla hästar som försöker göra rätt och underkasta sig och tror att de gör rätt, snarare än att det skulle handla om tvärtom. Så att du upplever det som att hästen blir frustrerad tycker jag inte är så jättekonstigt i sig om det är en sån häst som är känslig och vill göra rätt osv.... Att backa i vinkel är ytterligare ett moment som är ännu svårare och sätter mer press på hästen än att backa rakt bakåt några steg, så ytterligare lätt hänt att "frustration" kan uppstå.

Om jag hade varit du hade jag tränat sparsamt och satsat på kvalitet snarare än kvantitet, och inte så avancerade övningar de gånger du behöver "träna innan tävling" osv, för att minska ner på problematiken det kan bygga när det inte går bra (vilket förstärker beteendet precis som vilken annan övning det än handlar om, om man tränar och det blir "fel".
Kan du inte öva på att backa ngra par steg bakåt och sen backa i vinkel UTAN att vara inrutad mellan bommar tex?

Fanns ett jättebra talesätt för 20 år sen ang. framdelsvändning och bakdelsvändning på dressyrhäst, som jag än i dag tycker är väldigt klokt. Även i dessa övningar, även om de givetvis inte kan liknas vid just ryggning öht, är det lätt att man lär in "fel" om man övar för mkt och inte får till det osv. Talesättet (från ngn klok tränarguru) var att man övar delar av övningen, och får de rätt, tex halva vändningar, sen rider ur, och sen plockar man ihop det när de verkligen måste sitta (tävling) och på träning bara "vänder man fullt ut till jul och nyår"

 

[tuaphua]

Jag håller med om att hästen inte är på hjälperna om den backar så.
Så fort den går iväg fram eller bak mer än man bett har den klivit av hjälperna.
Eftersom din även verkar göra det framåt skulle jag gissa att den behöver träna på att vänta.
Tyvärr är det ju inte så med alla hästar att bara för att man tvingar dem till något så får man "rätt mindset".
Dvs man kan inte bara ställa dem still och tro att de kommer bli bättre på att vänta tålmodigt.
Inte heller blir såna hästar bättre på att backa genom steg för steg alltid. Det tråkar ut dem, blir för monotont och förutsägbart och leder till stress.
De vet vad som ska komma näst, steg bakåt. Och de vill ju göra uppgifterna snabbt som attan.
Får de inte det kan de koka över. Får de backa fort kan de ta över ist och börja fatta besluten själv.

En sån här häst har jag mer än en gång avdramatiserat backningen på.
Man behöver inte vara så jäkla rädd för att backa som folk är.
Backar man dem och de tar över backningen och försöker göra den till sin kan man ta över den och backa mer.
Till slut är det inte så himla intressant att skena bakåt.
Precis som det inte är så exalterande att galoppera på om man får göra det regelbundet.

Det är ju skillnad på att backa a la bruks och rygga a la dressyr.

Men även dressyrhästar mår gott av att ryggas mer än gemene man vågar. Suverän stretch!
Är hästen så vimsig eller olydig att det inte går att göra utan att den slutar bjuda ser jag ett problem.
De börjar INTE kliva av hjälperna av ryggande, utan av inkonsekvens eller felridning.

 

[mackan]

@tuaphua ja ungerfär exakt då det som redan försökts förmedlas ... Hur avancerad man kan gå förklaringsmässigt är ju givetvis varierande, jag har givit mina svar utifrån vad jag tolkat att TS kanske inte riktigt greppat i fråga om vad som kan felas i ryggningsövningar och det handlar ju som du säger inte om ryggning under ryttare.

 

[purity_666]

@tuaphua Ja när vi ridit för tränare har jag fått lära mig att han är en häst som behöver omväxling, att man måste vara lite oförutsägbar som ryttare så att han inte går upp i stress. Han är fd travare och är väldigt framåt och tar gärna egna initiativ om man inte är tillräckligt vaken på ryggen. Jag ska testa fortsätta rygga tills jag tagit över styrningen igen och avsluta när han lyssnar på mig och inte bara springer på.
Ska tänka på att plocka isär övningen också så att vi lyckas med de små delarna. För jag vet ju att han kan när han är på det humöret. Brukar gå bättre i slutet av träningarna när han är lite mindre på tårna också så får försöka tänka på att lägga de mer tålamodskrävande övningarna där, som halter och ryggningar.