Surrealistiskt
Trådstartare
Jag skulle behöva gå till gynekologen, jag tror jag har bakteriell vaginos. Jag har kanske även PCO som jag skulle vilja utreda.
Men i staden jag bor idag arbetar det två gynekologer, varav en är en man. Detta väcker väldigt motstridiga känslor inom mig. Först obehag, jag skulle känna mig väldigt obekväm med en manlig gynekolog (har alltid haft svårt att gå till gynekologen, tog mig flera år att överkomma den rädslan även om det än idag är mycket ångestladdat) men även väldigt mycket skam och skuldkänslor. Jag diskriminerar någon enbart på grund av dess kön.
Hur hanterar jag det här? Vad gör jag? Hittills har jag gått med min bakteriella vaginos i flera månader och min ev pco i flera år på grund av rädsla för att få den manliga gynekologen, samtidigt skulle jag aldrig vilja ringa mottagningen och önska en kvinnlig - det är ju en hemsk diskriminering
Jag är fullt medveten om att män knappast är sämre gynekologer, känslan av obehag hänger knappast ihop med att jag tror de har bristande kompetens. Jag vet inte vad det är eller hur jag ska ta mig ur det här
Men i staden jag bor idag arbetar det två gynekologer, varav en är en man. Detta väcker väldigt motstridiga känslor inom mig. Först obehag, jag skulle känna mig väldigt obekväm med en manlig gynekolog (har alltid haft svårt att gå till gynekologen, tog mig flera år att överkomma den rädslan även om det än idag är mycket ångestladdat) men även väldigt mycket skam och skuldkänslor. Jag diskriminerar någon enbart på grund av dess kön.
Hur hanterar jag det här? Vad gör jag? Hittills har jag gått med min bakteriella vaginos i flera månader och min ev pco i flera år på grund av rädsla för att få den manliga gynekologen, samtidigt skulle jag aldrig vilja ringa mottagningen och önska en kvinnlig - det är ju en hemsk diskriminering
Jag är fullt medveten om att män knappast är sämre gynekologer, känslan av obehag hänger knappast ihop med att jag tror de har bristande kompetens. Jag vet inte vad det är eller hur jag ska ta mig ur det här