hur hjälper jag min mamma?

[Hazel]

(jättelång tråd) Min bror är ute på jävligt djupt vatten och just nu bryr jag mig ärligt talat inte så mycket om vilka beslut han tar. Däremot bryr jag mig väldigt mycket om min mamma och hon har verkligen fått ta ett jättelass i den här historian.

Min bror har tagit droger rätt länge, dessutom har han olika diagnoser (asbergers bland annat) han har absolut ingen självinsikt. Det har han ärligt talat aldrig haft, droger eller ej, han skyller allt på alla andra, nu senast var det mitt fel att han tog droger för att jag inte var en bra nog syster. Sånt bryr jag mig inte om, jag vet om att alla har försökt även om familjen inte är perfekt såklart. Iaf har han lyckats manipulera sig genom livet, ibland vill han ha en diagnos för att få hjälp, ibland är diagnoser "jävulens påhitt" och då har han flera gånger lyckats få läkare att ta bort diagnoserna. Ena dagen är han vegan, och då ska alla lyssna på hur han har kommit på att vegan är det enda man kan vara och nästa dag så är det nåt annat.

Om man säger till honom att det han säger är fel så får man alltid höra att man inte respekterar honom. Själv respekterar han absolut ingen men det är av mindre värde. Han ljuger och sen blir han arg för att man inte tror på honom, och det är skitsamma om man ens förklarar som man gör för ett barn (han är 27) varför man inte tror på honom, han tar ändå på sig den största offerkofta man kan hitta och tycker synd om sig själv för att inget tror på honom.

Nu är det dags igen, för en månad sedan fick min mamma ÄNTLIGEN ut honom ur huset, han hade då bott där flera månader och ungefär var tredje dag så fick han nåt utbrott, anklagade henne för nåt eller tog sönder något (han har aldrig varit våldsam mot en person eller djur dock) Sedan dess har han dock varit helt övertygad om att han är avlyssnad, redan innan han flyttade fick min mamma ta ut all elektronik ur huset för att slippa få det isärplockat. Nu har han tagit sönder samtliga datorer i jakten på avlyssningsgrejer.

Men vad gör man? han har varit tvångsinskriven ett par gånger men sen släpper dom ut honom och sen är allt igång igen. Min mamma går ju sönder, hon försöker och försöker men han vill ju inte sluta. Hon försöker ta avstånd från honom för hon vet att hjälpa honom inte hjälper honom så att säga men sen ringer sjukhuset henne och säger att hon ska hämta honom! När han flyttade in till henne var det för att sjukhuset skulle skriva ut honom trots att dom VISSTE att han inte hade nånstans att bo och kommunen vägrade hjälpa till. Han borde enligt mig inte va ute över huvud taget. Han kan ju inte ta hand om sig själv för fem öre. Även om han blir inskriven eller vad som än händer så är det max några dagar, sen får min mamma ta allt igen och jag oroar mig för hur länge honom orkar både psykiskt och fysiskt. Jag har sagt till henne att hon måste sluta hjälpa honom men samtidigt förstår jag att man är mamma först och att det inte är så lätt att säga till sjukhuset att ens son inte är välkommen utan får sova på gatan eller nåt.

Just nu är han på väg in till akutpsyk igen, jag vet ärligt talat inte hur många gånger han varit inne ens detta året. Jag känner mig bara så himla ledsen för min mammas skull

 

[fejko]

Om han har Asperger kan han väl flytta till ett stödboende. Har han inte rätt till det? Så får han iaf klara sig lite själv och din mamma kan få lite andrum.

 

[purity_666]

Jag tänker också att ni gör er själva en otjänst genom att hjälpa honom med bostad varje gång. Nu räknar säkert kommunen med att han ju kan bo hos din mamma och då är boendet tillgodosett.

Ring kommunen och uttryck oro inför drogproblemen. Förklara att han inte kan bo hos din mamma igen. Försök få brodern att söka hjälpa med missbruket. Kanske kommunen har boendestöd så han har någon som tittar till honom dagligen.

Kan ni kanske ändra så att sjukhuset ringer till dig istället för din mamma? Om du har lättare för att säga nej.
Det finns anhörigstöd att få. Kommunen kanske har eget, annars kan AA-har sin egna grupp för anhöriga. Det kan vara skönt att prata med andra i samma sits och få stöd i tunga beslut.

I slutändan är din bror vuxen.

 

[Lipperta]

Om han har Asperger kan han väl flytta till ett stödboende. Har han inte rätt till det? Så får han iaf klara sig lite själv och din mamma kan få lite andrum.

Beror lite på ålder, jag bodde på stödboende men just det boendet tog bara in till man fyllde 25.

 

[Hazel]

Jag tänker också att ni gör er själva en otjänst genom att hjälpa honom med bostad varje gång. Nu räknar säkert kommunen med att han ju kan bo hos din mamma och då är boendet tillgodosett.

Ring kommunen och uttryck oro inför drogproblemen. Förklara att han inte kan bo hos din mamma igen. Försök få brodern att söka hjälpa med missbruket. Kanske kommunen har boendestöd så han har någon som tittar till honom dagligen.

Kan ni kanske ändra så att sjukhuset ringer till dig istället för din mamma? Om du har lättare för att säga nej.
Det finns anhörigstöd att få. Kommunen kanske har eget, annars kan AA-har sin egna grupp för anhöriga. Det kan vara skönt att prata med andra i samma sits och få stöd i tunga beslut.

I slutändan är din bror vuxen.

Allt det här är egentligen gjort, han har bostad nu, mamma har sagt till honom att han inte kommr in i hennes hus igen. Han har absolut inget intresse för att söka hjälp, han tycker inte han har några problem alls.

Vi har uttryckt oro för drogerna i 5-6 år nu. Kommunen är inte intresserad eftersom min bror inte är intresserad. Min mamma har gått på anhörigstöd innan men kände sig nog inte bekväm där, hon vet mycket väl att han är vuxen och hon sätter betydligt mer gränser idag (tex med boendet) men jag tror inte hon fixar att säga att hon inte tänker hjälpa honom alls tex med att köra honom till psyket. Det är väl som att välja på pest eller kolera tror jag :/

Jag har sagt innan att jag tex kan köra honom men det vill hon inte, hon tycker inte jag ska behöva "ta skiten" fast jag känner likadant för henne.

 

[purity_666]

Allt det här är egentligen gjort, han har bostad nu, mamma har sagt till honom att han inte kommr in i hennes hus igen. Han har absolut inget intresse för att söka hjälp, han tycker inte han har några problem alls.

Vi har uttryckt oro för drogerna i 5-6 år nu. Kommunen är inte intresserad eftersom min bror inte är intresserad. Min mamma har gått på anhörigstöd innan men kände sig nog inte bekväm där, hon vet mycket väl att han är vuxen och hon sätter betydligt mer gränser idag (tex med boendet) men jag tror inte hon fixar att säga att hon inte tänker hjälpa honom alls tex med att köra honom till psyket. Det är väl som att välja på pest eller kolera tror jag :/

Jag har sagt innan att jag tex kan köra honom men det vill hon inte, hon tycker inte jag ska behöva "ta skiten" fast jag känner likadant för henne.

Då kanske du "bara" ska åka dit med fika och stötta henne när något hänt. Verkligen förklarat att du vill avlasta och fråga henne själv hur hon bäst kan göra det.

Ja kommunen kan ju tyvärr inte hjälpa någon om de inte vill ha hjälp så länge det inte är så illa så man kan ta till tvång. Det är riktigt tufft att vara anhörig.
Kanske kan ni gå på någon form av anhörigstöd tillsammans? Var det genom kommunen eller AlAnon (AA's egna)

 

[Hazel]

Då kanske du "bara" ska åka dit med fika och stötta henne när något hänt. Verkligen förklarat att du vill avlasta och fråga henne själv hur hon bäst kan göra det.

Ja kommunen kan ju tyvärr inte hjälpa någon om de inte vill ha hjälp så länge det inte är så illa så man kan ta till tvång. Det är riktigt tufft att vara anhörig.
Kanske kan ni gå på någon form av anhörigstöd tillsammans? Var det genom kommunen eller AlAnon (AA's egna)

Det kanske kan va en idé att gå tillsammans. Får kolla upp det

Jag är kroniskt sjuk själv och jag tror inte hon vill att jag ska ta nåt mer än jag måste, trots att jag gärna gjort det. Hon lyssnar på mig när jag säger att hon verkligen måste va tydlig med att hon inte tänker hjäpa honom så länge han tar droger osv men som sagt jag förstår med att det inte är speciellt lätt när han sen ringer och vill köras till psyk trots att det ju inte är pga av att han vill sluta med drogerna han vill dit

 

[purity_666]

Det kanske kan va en idé att gå tillsammans. Får kolla upp det

Jag är kroniskt sjuk själv och jag tror inte hon vill att jag ska ta nåt mer än jag måste, trots att jag gärna gjort det. Hon lyssnar på mig när jag säger att hon verkligen måste va tydlig med att hon inte tänker hjäpa honom så länge han tar droger osv men som sagt jag förstår med att det inte är speciellt lätt när han sen ringer och vill köras till psyk trots att det ju inte är pga av att han vill sluta med drogerna han vill dit

Nej det är verkligen inte lätt. Även om man vet vad som är bäst så säger ju hjärtat sitt. Jag tror man bara kan vara där och lyssna, finnas.
Går ni på anhörigstöd kanske det finns någon hon klickar med som hon kan ringa när det är som tuffast också, om hon inte vill lägga börda på dig. Ibland är det lättare att prata med någon som ser situationen utifrån.

 

[Sporthorse]

Min första tanke är LVM (tvångsvård). Han måste få saken prövad i domstol, så ring soc och berätta hur det ligger till. Att han missbrukar droger, har diagnos samt är en fara för sitt liv. Be om stödperson som din mamma kan prata med och hålla kontakt med under tiden. Det blir lugnare för er alla om han sitter på tvångsvård, och förhoppningsvis får han hjälp att sluta missbruka.

 

[Rosett]

Om han har Asperger kan han väl flytta till ett stödboende. Har han inte rätt till det? Så får han iaf klara sig lite själv och din mamma kan få lite andrum.

Aspergers ger inte automatiskt rätt till stödboende, det är det individuella behovet som avgör.

 

[vallhund]

Min första tanke är LVM (tvångsvård). Han måste få saken prövad i domstol, så ring soc och berätta hur det ligger till. Att han missbrukar droger, har diagnos samt är en fara för sitt liv. Be om stödperson som din mamma kan prata med och hålla kontakt med under tiden. Det blir lugnare för er alla om han sitter på tvångsvård, och förhoppningsvis får han hjälp att sluta missbruka.

Riktigt så enkelt är det inte.

 

[Hazel]

Riktigt så enkelt är det inte.

Nej jag tror inte det finns nåt chans att han skulle bli tvångsvårdad på lång sikt. Men idag blev han tvångsintagen på psyk. Skulle tro att han är ute igen inom en vecka, men förhoppningsvis får mamma en lugnare helg åtminstone

 

[Vallmo]

Tråkigt att ni inte får mer avlastning och tråkigt att han inte får mer riktad hjälp.

Det låter som han behöver hjälp med sitt missbruk och sina manier.
Hela hans bild låter väldigt komplex och det skulle säkert behövas inläggning under längre tid med en ordentlig vårdplanering, eventuellt ett behandlingshem och ett riktat boende som passar din bror.
Dessutom verkar han behöva andra eller mer mediciner också, som det låter.

Jag hoppas för er skull att denna inläggning leder till något mer än det gjort hittills.

 

[fejko]

Nej jag tror inte det finns nåt chans att han skulle bli tvångsvårdad på lång sikt. Men idag blev han tvångsintagen på psyk. Skulle tro att han är ute igen inom en vecka, men förhoppningsvis får mamma en lugnare helg åtminstone

Kan han inte få en kontaktperson så din mamma slipper honom ett tag? Sedan tror jag inte mammor är de som är bäst på att vårda vuxet barn i hemmet. Mammor kanske hjälper till lite för mycket. Det låter som om din bror är rätt omogen och bekväm av sig, så smidigt att springa hem till mamma när han behöver hjälp

 

[MiaMia]

Är hans svårigheter sådana att det kan motivera att han får en god man?

Som då kan ta ansvaret för saker han inte klarar själv istället för att din mamma ska göra det, typ kontakter med vård och myndigheter.
Om han konsekvent motsätter sig all frivillig vård och kontakt med soc så är det i princip det enda som kan göras om han inte uppfyller kraven i LPT eller LVM.

 

[Rosett]

Är hans svårigheter sådana att det kan motivera att han får en god man?

Som då kan ta ansvaret för saker han inte klarar själv istället för att din mamma ska göra det, typ kontakter med vård och myndigheter.
Om han konsekvent motsätter sig all frivillig vård och kontakt med soc så är det i princip det enda som kan göras om han inte uppfyller kraven i LPT eller LVM.

God man är också frivilligt och den gode mannen får inte göra något mot personens vilja.

 

[Hazel]

Är hans svårigheter sådana att det kan motivera att han får en god man?

Som då kan ta ansvaret för saker han inte klarar själv istället för att din mamma ska göra det, typ kontakter med vård och myndigheter.
Om han konsekvent motsätter sig all frivillig vård och kontakt med soc så är det i princip det enda som kan göras om han inte uppfyller kraven i LPT eller LVM.

Inser att jag missat denna delen, han skulle få en god man, mest för att han inte betalar sina räkningar och så. Alla papper och sånt är inskickade för ett bra tag sedan men även där verkar kommunen strunta i det, tror mamma försökt pusha det men inget händer. God man har han själv gått med på men han lär ju sätta sig på tvären såfort nån säger nåt han inte gillar

 

[Hazel]

Tråkigt att ni inte får mer avlastning och tråkigt att han inte får mer riktad hjälp.

Det låter som han behöver hjälp med sitt missbruk och sina manier.
Hela hans bild låter väldigt komplex och det skulle säkert behövas inläggning under längre tid med en ordentlig vårdplanering, eventuellt ett behandlingshem och ett riktat boende som passar din bror.
Dessutom verkar han behöva andra eller mer mediciner också, som det låter.

Jag hoppas för er skull att denna inläggning leder till något mer än det gjort hittills.

Jag tror de på psyk förstår att han behöver mer hjälp nu efter alla inläggningar, men de verkar inte förstå hur manipulativ han faktiskt kan vara. Flera gånger han har släpts ut på rast och stuckit, en gång i bara sjukhuskläder men eftersom han generellt är lugn och inte våldsam av sig så tror dom på honom när han säger att han inte ska gå nånstans och så är det med eftervård med, han säger att han vill gå på möten eller liknade och då tror dom på honom och han ska dessutom sköta det själv. Trots att jag veta att mamma är otroligt ärlig med hur han är och att han ljuger nonstop. Jag skulle inte säga att han inte har någon empati alls men den är definitivt låg och han är otroligt egocentrisk. Världen är emot honom och det är bara för att han är så mycket bättre än alla andra (ja han säger det) han kan ta droger eftersom han vet vad han gör och har kommit på hur allting funkar osv osv.

 

[MiaMia]

God man är också frivilligt och den gode mannen får inte göra något mot personens vilja.

Man kan ansöka själv om att få en god man, men det kan också göras av överförmyndaren utan personens egen medverkan (t.ex. dementa och vissa psykiska sjukdomstillstånd).

Alla papper och sånt är inskickade för ett bra tag sedan men även där verkar kommunen strunta i det, tror mamma försökt pusha det men inget händer.

Det är tingsrätten som beslutar om god man. Pröva att ringa dit och fråga hur det går med ärendet och om handläggningstiden är lång.

 

[Rosett]

Man kan ansöka själv om att få en god man, men det kan också göras av överförmyndaren utan personens egen medverkan (t.ex. dementa och vissa psykiska sjukdomstillstånd.

Menar du förvaltare? För god man är så vitt jag vet inget man kan få mot sin vilja.