Hur lagar du mat?

[Mabuse]

Det låter lyxigt att kunna göra så. Jag kan stå mitt i en mataffär och tänka "Det finns ju inget att äta här!"

Jag brukar ofta utgå från typ en ingrediens. T ex att jag ser att de har fin blomkål, då tänker jag vad man kan göra av den, kanske söker i några receptdatabaser, och så handlar jag resten som behövs till det blomkålsrecept jag blev sugen på.

 

[Mabuse]

Imponerande med så stort inslag av nya rätter! Gäller @Mabuse också, när jag lyckas hitta nya rätter som får ett tillräckligt varmt mottagande här hemma så åker de raka vägen in i receptsamlingen för att kunna lagas igen

Om jag själv gillar maten så är jag nöjd, då lagar jag det igen. Barnen dissar ändå det mesta, så om vi vill äta annat än pasta så får de leva med att de inte alltid gillar maten. Maken är gillar det mesta och är mindre kräsen än jag. Eftersom jag sällan lagar något jag inte själv tycker om, så blir ju det mesta tillräckligt lyckat.

 

[Red_Chili]

Jag brukar ofta utgå från typ en ingrediens. T ex att jag ser att de har fin blomkål, då tänker jag vad man kan göra av den, kanske söker i några receptdatabaser, och så handlar jag resten som behövs till det blomkålsrecept jag blev sugen på.

Det låter som en bra idé att göra så... Jag ska testa nästa gång jag är i affären!

 

[Magnum]

Överkurs kanske då jag jobbar med mat men

Jag lagar aldrig mat efter recept.
Jag bakar alltid efter recept.

Kan googla ibland men mer för att få ett hum om innehåll eller så. Aldrig för mängder. Skummar igenom men gör som jag känner för ändå i slutändan
Har en receptbank på jobbet med några tusen recept också så inspiration och variation finns om man vill.
Oftast utgår jag/vi dock från huvudråvaraklipp från affären och sätter ihop en rätt utifrån det.

Älskar att ta tillvara på rester och göra något av det.
Inte sällan blir maträtterna även olika varje gång.
Frågar någon efter recept ger jag sällan eller aldrig några mängder eftersom jag inte riktigt vet. Det finns dom som då lämnar tillbaka receptet för att de inte kan höfta

Jag är dock dålig som kock hemma. Vi har tagit tag i att ta tillvara på rester bättre, bla. Något som egentligen ligger mej varmt om hjärtat. Skämmes för det..

Sambon lagar nog mest mat hemma faktiskt och han går strikt efter recept. Dvs vi lagar sällan mat tillsammans eftersom vi bara blir irriterade

 

[Jenka]

Apropå att många verkar laga mat ihop, det funkar inte för mig. Möjligtvis att ha olika ansvarsområden men generellt blir jag mest irriterad om (speciellt) sambon ska lägga sig i.

 

[Mabuse]

Överkurs kanske då jag jobbar med mat men

Jag lagar aldrig mat efter recept.
Jag bakar alltid efter recept.

Kan googla ibland men mer för att få ett hum om innehåll eller så. Aldrig för mängder. Skummar igenom men gör som jag känner för ändå i slutändan
Har en receptbank på jobbet med några tusen recept också så inspiration och variation finns om man vill.
Oftast utgår jag/vi dock från huvudråvaraklipp från affären och sätter ihop en rätt utifrån det.

Älskar att ta tillvara på rester och göra något av det.
Inte sällan blir maträtterna även olika varje gång.
Frågar någon efter recept ger jag sällan eller aldrig några mängder eftersom jag inte riktigt vet. Det finns dom som då lämnar tillbaka receptet för att de inte kan höfta

Jag är dock dålig som kock hemma. Vi har tagit tag i att ta tillvara på rester bättre, bla. Något som egentligen ligger mej varmt om hjärtat. Skämmes för det..

Sambon lagar nog mest mat hemma faktiskt och han går strikt efter recept. Dvs vi lagar sällan mat tillsammans eftersom vi bara blir irriterade

Men hur gör du när du ska laga något du aldrig lagat förut, från ett kök du inte är hemtam i? Säg att du ska laga joloffris, pastel de choclo, come back fläsk eller kulebjaka? Eller vill använda en ny ingrediens som du hittat, typ torkad lime eller berbere?

 

[Magnum]

Men hur gör du när du ska laga något du aldrig lagat förut, från ett kök du inte är hemtam i? Säg att du ska laga joloffris, pastel de choclo, come back fläsk eller kulebjaka? Eller vill använda en ny ingrediens som du hittat, typ torkad lime eller berbere?

Då skulle jag gogglat vad det är och sen utgå ifrån det.
Mängder efter smak. Smakar av hela tiden. Blir det inte exakt gör det mej ingenting.
Men det ska ju vara nära nog är klart.

Är det en teknik försöker man ju göra som det ska göras liksom.

 

[nyponros]

- lagar du efter recept eller freestylar du?
Min säkra rätter freestylar jag, typ köttbullar med gräddsås, köttfärssås, olika sallader, lax och spenat i ugn. Nya grejer brukar jag följa recept på men jag improviserar gärna i dem också och lägger till/tar bort ingredienser efter behag. Det smakar sällan exakt samma två gånger här

- hur många rätter lagar du återkommande?
Skulle nog säga 5-6 stycken plus olika former av sallader (som mer känns som att blanda mat jag gillar på en tallrik) som är ofta förekommande.

- hur ofta lagar du mat?
Kanske 2 gånger i veckan som det är nu, oftast tillsammans med min kille. Sen äter jag på det några dagar och gör sallader eller äter hos honom resterande. Lagar mer mat när jag jobbar, då kanske en gång i veckan där det blir lite storkok också.

- är du bra på att ta tillvara på rester?
Ganska bra tror jag! Jag ogillar verkligen att slänga mat. Brukar frysa in och äta lite det som finns i lite märkliga kombinationer om det bara blivit över lite.

- är du nöjd med matrepertoaren?
Ja, faktiskt. Blir sällan uttråkad och provar ganska ofta nya recept.

- var hittat du inspiration om/när du inte är det?

Vi är duktiga på att tipsa och inspirera varandra i min vänkrets. Följer även lite instagramkonton (tex portionenundertian) och tycker att Ica har många roliga recept i appen och tidningen.

 

[Hyacinth]

Jag kan läsa recept innan jag börjar laga maten, men sen kan det hända grejer på vägen. Ofta hittar jag inspiration av att äta ute eller i mat-tråden på buke. Cook-along brukar jag göra med vänner, det är vansinnigt roligt. Köper gärna kokböcker att bläddra i, men de används sällan direkt vid matlagning, mer för att hitta inspiration. Köper ofta saker jag hittar på udda ställen och googlar mig fram till hur de används. Lagar mycket olika rätter, tröttnar annars. Nu på landet blir det basic, lättare hemma där jag har andra resurser.

 

[MiniLi]

Apropå att många verkar laga mat ihop, det funkar inte för mig. Möjligtvis att ha olika ansvarsområden men generellt blir jag mest irriterad om (speciellt) sambon ska lägga sig i.

Jag tänker att ”göra något tillsammans” och att den andre ”lägger sig i” inte riktigt matchar
Det är ju inte den ena av oss som lagar mat och den andra liksom är där och är i vägen. Vi gör det ju ihop. ”Lägger sig i” signalerar ju att det på något sätt är en av personerna som har ngt slags veto kring aktiviteten och att den andre blir i vägen.

Fast som med allt annat så är det nog en vanesak. Är man van vid att laga mat ensam och har sitt eget sätt att göra saker på så blir det ju ovant när två personer ska göra det ihop, båda på sitt eget sätt.

Vi har alltid lagat mat tillsammans, ända sen vi träffades, så vi har ju gemensamma rutiner i köket

 

[sjoberga]

Jag tänker att ”göra något tillsammans” och att den andre ”lägger sig i” inte riktigt matchar
Det är ju inte den ena av oss som lagar mat och den andra liksom är där och är i vägen. Vi gör det ju ihop. ”Lägger sig i” signalerar ju att det på något sätt är en av personerna som har ngt slags veto kring aktiviteten och att den andre blir i vägen.

Fast som med allt annat så är det nog en vanesak. Är man van vid att laga mat ensam och har sitt eget sätt att göra saker på så blir det ju ovant när två personer ska göra det ihop, båda på sitt eget sätt.

Vi har alltid lagat mat tillsammans, ända sen vi träffades, så vi har ju gemensamma rutiner i köket

I vårt kök skulle det vara omöjligt att vara två, pga fysiskt utrymme. Kör ni restaurangkommunikation (tydliga utrop om vad som görs och ska göras) eller låter ni det bli lite fel ibland?

 

[Magnum]

Jag tänker att ”göra något tillsammans” och att den andre ”lägger sig i” inte riktigt matchar
Det är ju inte den ena av oss som lagar mat och den andra liksom är där och är i vägen. Vi gör det ju ihop. ”Lägger sig i” signalerar ju att det på något sätt är en av personerna som har ngt slags veto kring aktiviteten och att den andre blir i vägen.

Fast som med allt annat så är det nog en vanesak. Är man van vid att laga mat ensam och har sitt eget sätt att göra saker på så blir det ju ovant när två personer ska göra det ihop, båda på sitt eget sätt.

Vi har alltid lagat mat tillsammans, ända sen vi träffades, så vi har ju gemensamma rutiner i köket

Hos oss blir det typ ’men hade du i tre matskedar?? Det står ju fem i receptet!’

Eller att Magnum häller i skvätten med grädde som blev kvar medan magnums sambo lämnade sista decilitern för att det står två deciliter på receptet

Eller man har i en ingrediens som inte står på receptet. ’Så kan du inte göra, jo så kan man göra, nej, jo. Nej, jo. Men då blir det inte rätt. Fast det blir lika bra ändå.


(Vi kan allt laga mat tillsammans, kan tilläggas )

 

[MiniLi]

I vårt kök skulle det vara omöjligt att vara två, pga fysiskt utrymme. Kör ni restaurangkommunikation (tydliga utrop om vad som görs och ska göras) eller låter ni det bli lite fel ibland?

Oj, ni måste ha extremt litet kök. Vårt är inte stort men det går jättebra.
Vi lagar inte mat på det sättet. Det är liksom inte så noga. Och vi pratar med varandra under tiden. Varför man skulle behöva ha ”tydliga utrop” när man är två personer som står bredvid varandra vet jag inte..

Hos oss blir det typ ’men hade du i tre matskedar?? Det står ju fem i receptet!’

Eller att Magnum häller i skvätten med grädde som blev kvar medan magnums sambo lämnade sista decilitern för att det står två deciliter på receptet

Eller man har i en ingrediens som inte står på receptet. ’Så kan du inte göra, jo så kan man göra, nej, jo. Nej, jo. Men då blir det inte rätt. Fast det blir lika bra ändå.


(Vi kan allt laga mat tillsammans, kan tilläggas )

Haha! Vi lagar aldrig efter recept. Bara kör och så blir det bra mot slutet
Men känner igen det där sista. Jag kan freestyla hej vilt och ibland ser min sambo smått skräckslagen ut över vissa kombinationer

 

[pollex]

Vi har inspirerats av Ygeman här hemma. Min man läste någon artikel om honom där han nämnde att de hade ett 4-veckorsschema på olika maträtter som rullade på, och där de bytte ut några maträtter en gång i halvåret. Vi anammar detta och har ett 5-veckorsschema som rullar. Våra maträtter återkommer alltså var 5:e vecka.

Jag tycker det är jätteskönt att slippa planera hela veckans måltider på nytt vecka ut och vecka in. Om vi tröttnat på någon rätt så byter vi såklart ut den, men annars kör vi på. Det har även minskat vårt matsvinn eftersom överblivna ingredienser blir använda ganska snart igen.

Jag gillar konceptet men vet inte riktigt om vi skulle få det att fungera - vi planerar veckovis och då synkas det med veckans planering i övrigt typ ”den dagen ska bi göra X och kommer hem sent, det måste vara något (extra) snabblagat” eller ”den dagen är du borta, då kan vi passa på att äta X” .

 

[pollex]

Om jag själv gillar maten så är jag nöjd, då lagar jag det igen. Barnen dissar ändå det mesta, så om vi vill äta annat än pasta så får de leva med att de inte alltid gillar maten. Maken är gillar det mesta och är mindre kräsen än jag. Eftersom jag sällan lagar något jag inte själv tycker om, så blir ju det mesta tillräckligt lyckat.

Jag är själv aningen kräsen. Med en kräsnare sambo. Ett normalkräset barn, och ett lite-mer-än-normalkräset. Inte de bästa förutsättningarna . Hoppas att bebisen kommer att älska allt när det blir dags för matintroduktion, men vem vågar hoppas det med de generna

 

[pollex]

Apropå att många verkar laga mat ihop, det funkar inte för mig. Möjligtvis att ha olika ansvarsområden men generellt blir jag mest irriterad om (speciellt) sambon ska lägga sig i.

Jag lagar sällan mat tillsammans med någon, men när det händer brukar det vara kul att se hur andra gör tycker jag . Gör det dock aldrig tillsammans med sambon, då skulle vi behöva ett 3x större kök... inte för att vårt kök är minimalt, men han har ju ingen känsla för att maka på sig så att båda kan komma åt

 

[Gnist]

Överkurs kanske då jag jobbar med mat men

Jag lagar aldrig mat efter recept.
Jag bakar alltid efter recept.

Kan googla ibland men mer för att få ett hum om innehåll eller så. Aldrig för mängder. Skummar igenom men gör som jag känner för ändå i slutändan


Frågar någon efter recept ger jag sällan eller aldrig några mängder eftersom jag inte riktigt vet.

Hög igenkänningsfaktor med undantag för att jag nästan aldrig bakar efter recept heller. En lite "flytande" ingredienslista är allt man behöver

Som svar på frågeställningen; jag höftar allt, lägger till och drar ifrån efter tycke och smak både av mängder och ingredienser. Gillar att laga mat med andra, men har nog liiite svårt att inte lägga mig i, men jag försöker att inte göra det med varierat resultat

 

[skerper]

Ja, inte hur du rent faktiskt gör när du handhar grytor och kastruller då, utan typ:

- lagar du efter recept eller freestylar du?
- hur många rätter lagar du återkommande?
- hur ofta lagar du mat?
- är du bra på att ta tillvara på rester?
- är du nöjd med matrepertoaren?
- var hittat du inspiration om/när du inte är det?
- eller vad man nu kan komma på för annat relaterat

Jag lagar mat utan recept
7-8 st
Olika På vintern blir det när matlådorna börjar ta slut och vi eldar i spisen så kan jag har grytor på spisen
Ja Det jag inte äter lägger jag i matlådor
Nja
Tar det första bästa i frysen

 

[Rhinos]

Jag gillar konceptet men vet inte riktigt om vi skulle få det att fungera - vi planerar veckovis och då synkas det med veckans planering i övrigt typ ”den dagen ska bi göra X och kommer hem sent, det måste vara något (extra) snabblagat” eller ”den dagen är du borta, då kan vi passa på att äta X” .

Vi har några krav på rätterna som vi har varje vecka. T.ex. har vi alltid 2-3 snabblagade alternativ, 2-3 vegetariska, 1-2 ”festligare” och sedan låser vi inte alternativen till en viss dag. Jag upplever systemet som flexibelt och omväxlande, även om det i första anblicken kan verka stelt och tråkigt .

 

[Petruska]

I vårt kök skulle det vara omöjligt att vara två, pga fysiskt utrymme. Kör ni restaurangkommunikation (tydliga utrop om vad som görs och ska göras) eller låter ni det bli lite fel ibland?

Min partner säger ibland att det var det faktum att det funkar för oss att laga mat tillsammans som gjorde att vi trodde att det var en bra idé att vara ihop överhuvudtaget. Båda är vi lite för kontrollerande kring matlagningen, och båda klarar vi mirakulöst av att den andra lyfter på grytlocken och på det hela taget tar egna initiativ.

Matlagning är inte så uppenbart en konstart där sådant gör att det blir lite "fel", för det finns oftast inget facit.

Oftast lagar dock den ena av oss maten på egen hand, men det är mest av praktiska skäl. Om partner tex kommer hem runt kl 19 och jag runt kl 21, så lagar partner maten. Och vice versa. Ids/orkar hen inte, blir det smörgås eller hämtmat.