Vet inte om tråden ligger rätt men...
Vet inte riktigt hur jag ska börja... Jag delar min häst med en kompis, dels för den ekonomiska biten och dels för att vi ska hinna med skolan, men nu på senare tid har vi glidit ifrån varandra och vi har haft våra "bråk" just nu är det "lugnt" men vi pratar typ inte med varandra förutom om vår häst...
Att vi har glidit ifrån varandra har varit jätte jobbigt för mej psykiskt och jag har mått dåligt i flera månader, först nu börjar det bli bättre och jag har kunnat börjat släppa det mer och mer.
Att det känns bättre nu beror nog mkt på att jag börjat gått till terapeut som jag kan prata med och jag börjar förstå att det är JAG som måste göra ändringar i mitt liv... Vilket gör att vi kmr tillbaks till min häst...
Vi har haft henne i typ 6 månader nu , just nu är hon knappt igång för att hon fick ett sår så hon fick vila några veckor. Men innan det så red vi (jag och min kompis) för en tränare med vår häst. Efter första lektionen var jag tveksam, men min kompis tyckte hon var bra (är många här omkring som rider för den tränaren och hon anses väl vara bra), andra gången tyckte jag det gick bra för var lite annat stuk på lektionen, jag fick rida mer på mitt sätt, första lektionen var det mkt med att jag skulle hålla emot i tyglarna osv (vilket jag inte tkr är någon bra metod alls!). Sen tredje (och sista) gången jag red för henne kändes det katastrofalt och efter lektionen ifrågasatte jag hennes metoder (vilket inte är spec likt mej)...
Hon försvarade sina metoder på alla sätt hon kunde och gjorde väldigt konstiga uttalanden, som att min häst inte behöver jobba med ryggen för att hon är så ung och att eftersom hon inte har några ryggmuskler (tränarens åsikt) så kunde man absolut inte rida med sätet på henne... Jag blev totalt knäckt efter det, kände att jag hade kunnat sålt hästen för att jag inte skulle klara av att utbilda henne + att det kändes som att jag missuppfattat en stor del utav vad ridning går ut på...
Som tur var gick min häst super gången efter jag red (själv) och jag fick henne verkligen i en bra form med rygg och allt, med mitt ridsätt och inte genom nå slitande som tränaren förespråkade
Iaf så bestämde jag mej för att jag inte tänkte rida mer för den tränaren, känns inte som att det ger mej något och absolut inte som att det är bra för min häst... Och det sa jag till min kompis (som jag delar hästen med) och hon var väl som att "okej... du gör som du vill, jag kmr fortsätta rida för henne ändå, eftersom hon kmr ut till stallet"
Jag har sagt att jag inte vill att hon ska rida för henne. Det känns som att vi motarbetar varandra och jag är rädd att vår häst kommer att bli förstörd 
Jag har redan haft en häst som hade väldiga problem med inflammationer som vi fick ta bort, så efter det har man ju läst ganska mkt om hur man får en hållbar häst osv, och då passar inte den tränarens metoder in spec bra...
Det känns inte alls bra nu och ända sen jag förstod att min kompis vill fortsätta rida för den tränaren har jag börjat fundera på att sälja hästen... Jag slutade som medryttare på en ridskolehäst för att det kändes som att det var för mkt som "förstördes" när ridskoleeleverna red och så vill jag inte ha det igen...
på sistone har det även börjat kännas jobbigt att åka upp till stallet, när man väl är där är det oftast roligt, men nu är det ändå sommar på vintern känns det ännu tyngre att åka upp till stallet... Jag börjar allvarligt fundera på att sälja hästen, men jag vet inte om det är lösningen för att hålla på med hästar får mej att må bättre och jag har varit utan häst i ca 3 månader och det var fruktansvärt tråkigt...
Jag vet inte riktigt vad jag ville med tråden, men kanske någon som varit i en liknande situation eller något ??
Vet inte riktigt hur jag ska börja... Jag delar min häst med en kompis, dels för den ekonomiska biten och dels för att vi ska hinna med skolan, men nu på senare tid har vi glidit ifrån varandra och vi har haft våra "bråk" just nu är det "lugnt" men vi pratar typ inte med varandra förutom om vår häst...
Att vi har glidit ifrån varandra har varit jätte jobbigt för mej psykiskt och jag har mått dåligt i flera månader, först nu börjar det bli bättre och jag har kunnat börjat släppa det mer och mer.
Att det känns bättre nu beror nog mkt på att jag börjat gått till terapeut som jag kan prata med och jag börjar förstå att det är JAG som måste göra ändringar i mitt liv... Vilket gör att vi kmr tillbaks till min häst...
Vi har haft henne i typ 6 månader nu , just nu är hon knappt igång för att hon fick ett sår så hon fick vila några veckor. Men innan det så red vi (jag och min kompis) för en tränare med vår häst. Efter första lektionen var jag tveksam, men min kompis tyckte hon var bra (är många här omkring som rider för den tränaren och hon anses väl vara bra), andra gången tyckte jag det gick bra för var lite annat stuk på lektionen, jag fick rida mer på mitt sätt, första lektionen var det mkt med att jag skulle hålla emot i tyglarna osv (vilket jag inte tkr är någon bra metod alls!). Sen tredje (och sista) gången jag red för henne kändes det katastrofalt och efter lektionen ifrågasatte jag hennes metoder (vilket inte är spec likt mej)...
Hon försvarade sina metoder på alla sätt hon kunde och gjorde väldigt konstiga uttalanden, som att min häst inte behöver jobba med ryggen för att hon är så ung och att eftersom hon inte har några ryggmuskler (tränarens åsikt) så kunde man absolut inte rida med sätet på henne... Jag blev totalt knäckt efter det, kände att jag hade kunnat sålt hästen för att jag inte skulle klara av att utbilda henne + att det kändes som att jag missuppfattat en stor del utav vad ridning går ut på...
Som tur var gick min häst super gången efter jag red (själv) och jag fick henne verkligen i en bra form med rygg och allt, med mitt ridsätt och inte genom nå slitande som tränaren förespråkade
Iaf så bestämde jag mej för att jag inte tänkte rida mer för den tränaren, känns inte som att det ger mej något och absolut inte som att det är bra för min häst... Och det sa jag till min kompis (som jag delar hästen med) och hon var väl som att "okej... du gör som du vill, jag kmr fortsätta rida för henne ändå, eftersom hon kmr ut till stallet"
Jag har redan haft en häst som hade väldiga problem med inflammationer som vi fick ta bort, så efter det har man ju läst ganska mkt om hur man får en hållbar häst osv, och då passar inte den tränarens metoder in spec bra...
Det känns inte alls bra nu och ända sen jag förstod att min kompis vill fortsätta rida för den tränaren har jag börjat fundera på att sälja hästen... Jag slutade som medryttare på en ridskolehäst för att det kändes som att det var för mkt som "förstördes" när ridskoleeleverna red och så vill jag inte ha det igen...
på sistone har det även börjat kännas jobbigt att åka upp till stallet, när man väl är där är det oftast roligt, men nu är det ändå sommar på vintern känns det ännu tyngre att åka upp till stallet... Jag börjar allvarligt fundera på att sälja hästen, men jag vet inte om det är lösningen för att hålla på med hästar får mej att må bättre och jag har varit utan häst i ca 3 månader och det var fruktansvärt tråkigt...
Jag vet inte riktigt vad jag ville med tråden, men kanske någon som varit i en liknande situation eller något ??